Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leipziger-interim—Leist
963
mal till minne av slaget vid L. och Tysklands
befrielse 1813. Det pyramidartade, 91 m höga
monumentet uppfördes 1898—1913 i rödgrå
granitporfyr efter Bruno Schmitz’ ritningar. I
monumentets inre en 60 m hög, rikt smyckad
hall. — Inom stadsområdet finnes i Mockau
en flygplats och 13,5 km v. n. v. om L., i
Schkeuditz, Halle-L:s flyghamn.
L:s industri är huvudsaki. förlagd till de
v. och ö. förstäderna och omfattar
maskinverkstäder, järngjuterier, ylle- och
bomullsspinnerier, tillverkning av musikinstrument,
papper, vetenskapliga mätinstrument m. m.
De internationella Leipzigmässorna locka vår
och höst utställare och köpare från så gott
som alla länder. Mässorna stå uteslutande i
grosshandelns tjänst. L:s främsta
grosshan-delsartiklar äro pälsvaror (Rauchwaren),
läder, hudar och skinn, manufakturvaror,
maskiner och kemikalier. Pälsvaruhandeln går
tillbaka till 1500-talet, då polska judar förde
läder och pälsverk till Leipzigmässan, och
står nu vid sidan om Londons och S:t Louis’
främst på världsmarknaden.
1825 bildades Börsenverein der deutschen
Buchhändler med säte i L.; till denna ha
anslutit sig de flesta tyska och många
utländska bokhandlare (jfr Bokhandel, sp. 701
—702). Bland förlagsbokhandlare i L. märkas
J. A. Barth (gr. 1780), F. A. Brockhaus (1817),
Bibliographisches Institut (1826), Philipp
Rec-lam jun. (1828), B. Tauchnitz (1837),Breitkopf
& Härtel (1853) och Insel-Verlag 1899). I
anslutning till förläggarverksamheten ha i L.
vuxit upp stora bok- och musiktryckerier,
bokbinderier och grafiska anstalter.
Främst bland L:s läroanstalter stå univ.,
gr. 1409 (4,937 stud. 1927), med stort
bibliotek, handelshögskolan, gr. 1898 (1,124 stud.
1927), akademien för grafisk konst och
bok-hantverk (205 stud. 1925/26) och musikkon
-servatoriet (540 stud. 1925/26). E. L-r.
Historia. L., urspr. en slavisk ort (Lipzk),
erhöll stadsprivilegier 1156 och blev snart
tack vare sitt gynnsamma läge en knutpunkt
för handelsvägarna från Tyskland till Polen
och Böhmen; mässorna (se ovan) började
redan på 1300-talet. 1409 grundades
universitetet av de från Prags univ. fördrivna
tyskarna, och sedan reformationen införts omkr.
1540, blev staden säte för den strängt
ortodoxa lutherdomen. L. hemsöktes svårt under
trettioåriga kriget liksom under det sjuåriga
och frihetskriget 1812—13. Det nuv.
uppsvinget daterar sig från Sachsens anslutning
till tullföreningen 1834 och järnvägarnas
tillkomst. Efter revolutionen 1918 platsen för
revolutionära oroligheter, besattes staden maj
1919 av regeringstrupperna. Å. S-n.
I L :s närhet ha stått tre märkliga slag.
Om de två första (1631 och 1642), i vilka
segern tillföll svenska arméer, se B r e i t e
n-f e 1 d. Närmare staden utkämpades 16, 18 och
19 okt. 1813 det tredje, die V ölkerschlacht,
varvid Napoleons makt bröts av de
förbundnas (bömiska, schlesiska och nordarméns)
angrepp. 16 okt. stodo slagen vid Wachau (s.
om L.), där bömiska armén, och vid Möckern,
(n. om L.), där schlesiska armén anföll. Den
förra slogs tillbaka, den senare vann terräng.
Sedan Napoleon intagit en trängre krets kring
L., tog den avgörande kampen sin början 18
964
okt., och även nordarmén deltog under Karl
Johans befäl genom framryckning mot n. ö.
fronten av den napoleonska slagordningen.
De förbundna räknade denna dag omkr. 275.000
man, Napoleon åter endast 160,000 man,
frånsett för genombrytning västerut avsedda
trupper. Nordarmén var synnerligen
framgångsrik. Svenska arméns reservartilleri deltog
med berömmelse i slaget. 19 okt. stod en stor
arriärgardesstrid, varunder några svenska
bataljoner med två kanoner stormade
Grimma-porten. L. T-n.
Litt.: I. Heiland, »L. als Grosstadt» (1921);
E. Kroker, »Handelsgeschichte der Stadt L.»
(1925); »Das tausendjährige L. Die Stadt der
Mitte» (1929); G. Fischer, »Aus zwei
Jahr-hunderten Leipziger Handelsgeschichte 1470—
1650» (1929). Om slaget 1813 se monogr. av A.
Schulte (1913) och J. v. Pflugk-IIartung (s. å.).
Leipziger-interim, det s. k. 3:e interim för
biläggande av striderna mellan katoliker och
protestanter (se I n t e r i m). L. härrörde
hu-vudsakl. från Melanchthon och var en mildrad
bearbetning av Augsburger-interim (se d. o.).
I rättfärdiggörelseläran svävande, erkände L.
katolikernas sju sakrament, visade en
katoli-serande uppfattning av biskopsämbetet,
behöll fastan fredagar och lördagar o s. v.
Såsom adiafora (se d. o.) tolererades åtskilliga
katolska kyrkobruk. Inför den storm av
ovilja, som L. väckte, fann Melanchthon
råd-ligt att hindra dess tryckande och lagliga
genomförande A. G-w.
Leipziger Neueste Nachrichten [låPptsigør
nåPosto na’I$riktøn], tysk-nationell tidning i
Leipzig uppsatt 1892.
Leipziger Zeitung [låTptsigør tsäTton],
högertidning i Leipzig, urspr. grundad 1660
(1672), före 1919 statlig, sammanslogs 1921
med Leipziger Allgemeine Zeitung och 1926
med Leipziger Tageblatt till Neue
Leipziger Zeitung.
Leipzigmissionen [lai’ptsi^-], se Mission.
Leirfoss, övre och Nedre, två till resp.
12,500 och 9,500 hkr utbyggda vattenfall, 32
och 28 m höga, i Nidelven, Norge, strax s.
om Trondhjem (Nidaros). Ägas av nämnda
stad; vid övre L. dess elektricitetsverk. M. H.
Leiria [léi’rja], distrikt i port. prov.
Estre-madura (se d. o. 1); 3,412 kvkm, 279,124 inv.
(1920). Huvudstad är Leiria, vid Liz; 4,929
inv. Biskopssäte.
Leirvik, samhälle på ön Stord, Hordaland
fylke, Norge, vid inloppet till
Hardangerfjor-den; 1,289 inv. (1920). Är huvudort för
Sunn-hordland och dess förnämsta trafikknut.
Leisewitz [laTzøvits], Johann Anton,
tysk författare (1752—1806), chef för
sanitets-kollegiet i Braunschweig. Skrev sorgespelet
»Julius von Tarent» (1776), ett av Sturm und
Drangs mest karakteristiska verk..
Leisner [laVsnør], E m m i, tysk
altsångerska (f. 1889), anställd vid Staatsoper i Berlin
1912—21. Har uppträtt på Europas främsta
scener samt även konserterat. Hon gästade
Stockholm 1919 och 1921 och sjöng då i
»Aida», »Carmen» och »Simson och Delila».
Hennes altröst är av ovanlig fägring och
hennes spel mästerligt. T. N.
Leist [lalst], Burkard Wilhelm, tysk
rättslärd (1819—1906), prof, i Basel 1846,
senare i Rostock och Jena. Skrev flera ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
