Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidforss, Volter Edvard - Lidhem - Lidholm, Hildemar Albin - Lidhult - Lidingö - Lidingöbron, Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Lidhem—Lidingöbron
1114
2:a uppl. 1905), vilken tillhör Sveriges
klassiska översättningslitteratur. L. utgav även
en orimmad tolkning av Dantes »Divina
com-media» (1902—03) samt läroböcker i franska
och tyska. E. S-f.
Lidhem, gods i Väckelsångs och Uråsa
socknar, Kronobergs län, nära Lidhemssjön, 24
km s. om Växjö; 1,612 har, därav 324 har
åker; tax.-värde med kvarn 499,400 kr. (1928).
Har tillhört bl. a. släkterna Rosenbielke
(1600-talets slut), Boije af Gennäs, Silfversparre,
Taube och sedan 1916 Leijonhufvud.
Lidholm, Hildemar Albin,
mejeriid-kare (1834—1904), föregångsman i fråga om
förbättring och centralisering av
mjölkhandel och mejeriväsen. L:s mejeriaffär på
Nådhammar, senare i Stockholm, övertogs av det
av honom 1869 bildade Mälareprovinsernas
mejeri-a.-b., vilket vid centralmejeri i
Stockholm, filialmejerier och skumningsstationer
mottog mjölk från ett område, omfattande
Mälarprovinserna, Närke och Östergötland.
Han medverkade till inrättandet av
Stockholms mjölkkommission, för kontroll av
mjölkhandeln i huvudstaden. För tillförseln
dit bildade han Stockholms mjölkförsäljnings
a.-b. och a.-b. Mejerigårdarna. H. J. Dft.
Lidhult, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, gränsar i v. till Hallands, i n. till
Jönköpings län; 120,21 kvkm, 1,176 inv. (1930).
Småbergig skogstrakt, rik på mossar och
småsjöar. 642 har åker, 6,578 har skogs- och
hagmark. Vid L:s station på Halmstad—
Bolmens järnväg municipalsamhället
Lidhult; 267 har, 391 inv. (1930); tax.-värde
å fast egendom 699,200 kr. (1928), bev.-tax.
inkomst 189,748 kr. Ingår i Odensjö, L:s och
Vrå pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontr.
Lidingö, stad i Uppland, Stockholms län,
omedelbart n. ö. om Stockholms stad; 3,052
har, därav 3,014 har land, 11,283 inv. (1930).
Stadsområdet omfattar den ansenliga L
i-d i n g ö n (2,987 har)
med kringliggande öar
och holmar, bl. a.
Tranholmen,
Fjäderholmarna och Stora
Höggarn. Huvudön
delas av den djupt
inträngande Hustega-fjärden-Kyrkviken i
två olikstora partier
och har i regel höga,
bergiga stränder; i
det jnre omväxla
skog-klädda bergshöjder
och öppna lermarker.
Stora arealer äro
alltjämt ren landsbygd,
särskilt i n. v.
(Stick-linge) och n. ö.
(Älv
vik). Bebyggelsen har villastadskaraktär och
kan sammanfattas i två stora områden, »Norra
Lidingön» och »Södra Lidingön». Den
förstnämnda, vid n. Lidingöbanan och huvudvägen
från Stockholm, omfattar L. villastad, Islinge
samt Torsvik och Herserud, den senare, kring
s. Lidingöbanan, Skärsätra, Stockby, Brevik,
Käppala, Gåshaga och Killinge. De nämnda
villastäderna, oftast mycket välordnade, ha
i regel exploaterats oberoende av varandra,
varför staden saknar verkligt centrum. Bland
Lidingö stads vapen.
I blått fält ett gyllene
vikingaskepp.
byggnader märkas kyrkan (från 1600-talet,
restaurerad 1913), det kombinerade
läroverks-och kommunalhuset samt, bland en mängd
vackra privathus, den ståtligt belägna
restaurangen Foresta. Stadens inv. ha till största
delen sin utkomst i huvudstaden. Det enda
större industriföretaget är Svenska a.-b.
Gas-accumulator med fabriker vid Skärsätra,
dessutom ett flertal smärre båtvarv; 1927
omfattade industrien 18 arbetsställen med 485
arbetare. Samfärdseln med huvudstaden över
den nya Lidingöbron (se d. o.) ombesörjes
av två förortsbanor, ägda av resp. Lidingö
trafik-a.-b. och trafik-a.-b. Stockholm-Södra
Lidingön; dessutom även ångbåtsförbindelse
(sommartid) och omnibustrafik.
Vattenlednings- och elektricitetsverk ha anlagts av de
enskilda villabolagen men skola nu (1930)
inlösas av staden. Skolor: läroverket (statlig
samrealskola, kommunalt real- och
latingymnasium), Svenska missionsförbundets
missionsskola (Stockby) samt Tysta skolan (se d. o.).
Bland välgörenhetsanstalter märkas
Frimurar-hemmet (Konung Gustav V:s och Drottning
Victorias stiftelse) och lärarinnehemmet Ro.
Privata sjuk- och vilohem finnas. — Stadens
tillgångar uppgingo 1928 till 7,706,617 kr. och
dess skulder till 7,555,584 kr. Tax.-värde å
fast egendom 31 dec. 1928 var 80.858,450 kr.,
därav å jordbruksfastighet 3,770,800 kr., den
bev.-tax. inkomsten 18,858,450 kr. L. ligger
under landsrätt (Södra Roslags domsaga) och
bildar eget pastorat i Ärkestiftet, Roslags ö.
kontrakt.
L. var fordom en del av Djursholms gods
och blev först 1832 egen församling. Kring
1850-talet började ön uppsökas som
sommarnöje, och efter 1906 började exploateringen
genom villabolagen på allvar.
Köpingsrättig-heter beviljades fr. o. m. 1910 och stadsrättig
heter fr. o. m. 1926. — Litt.: B. Wedberg,
»Lidingöliv i gamla dar» (1924); »Lidingön i
våra dagar» (1925); »Lidingön och dess
natur» (1927); »L. stad» i »Utredning ang.
demografiska, ekonomiska och kommunala
förhållanden i Nacka, Lidingö och Solna
kommuner . . .» (1928). S. F.
Lidingöbron, Nya, en av Sveriges största
brobyggnader, leder över Lilla Värtan mellan
Ropsten på Stockholmssidan och Torsvik på
Lidingösidan; utfördes 1918—24 för att
ersätta en mellan dessa platser sedan 1882
befintlig flottbro av trä. I brolinjen är
avståndet mellan stränderna 725 m, men bron
delar sig på Lidingösidan i två grenar samt
får därigenom tre landfästen och en total
längd av 852 m. Djupet från vattenytan till
fast botten varierar mellan 25 m och 60 m.
Bron vilar på en underbyggnad av runda
pålar, utförda i armerad betong, av vilka en del
nedslagits ända till 44 m under vattenytan.
Överbyggnaden är av järn, och brobanan går
7 m över vattenytan. Vid Ropsten är
anordnat ett bågspann, med 140 m spännvidd
och bågens högsta punkt förlagd 30 m över
vattenytan, samt en klaffbro med 20 m
öppning för genomsläppande av fartyg. I
brobanans körbana ligga dubbelspår för
elektriska spårvagnar. Litt.: E. Nordendahl,
»Beskrivning över Nya Lidingö bro» (1928). Se
bild 16 på plansch till art. Bro och bild
på plansch vid art. Lidingö. G. H-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
