Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Lind, K. E. J. B.—Lindberg, A.
1198
sident Wilson som dennes personliga ombud till
Mexiko för att erbjuda amerikansk medling
i det pågående inbördeskriget. President
Huerta avvisade* emellertid de av L.
framförda medlingsvillkoren. O. A. L-r.*
Lind, Knut Erik Josef Bogislaus,
skolrektor, musiker (f. 1866 29/i). Blev fil. dr
1893, docent vid Lunds univ. 1894, lektor i
Västerås 1897, rektor i Kalmar 1905 och i
Örebro 1918. L. har med stor iver ägnat sig
åt musiken och lett stora
oratorieuppföran-den. Den av L. ledda orkesterföreningen
i Örebro har utvecklat en betydande
verksamhet med honom som dirigent. Som
orgelspelare är han högt aktad och har utgivit
två mässböcker (1894 och 1900). T. N.
Linda, gräsvall; träda.
Lindahl, Edvard Valdemar,
skolman, kommunalman (1845—1917). Blev 1868
fil. dr i Lund och var 1887—1910 lektor i
historia och modersmålet vid Högre allm.
läroverket i Malmö. L. gjorde sig främst känd
som livligt verksam och inflytelserik
kommunalman i Malmö, var från 1907 dess
stadsfullmäktiges ordf, samt innehade en mångfald
andra representativa uppdrag. E. Spr.
Lindahl, Ester, konstsamlare (1868—1920);
donerade till Nationalmuseum en del
konstverk samt till Konstakad. omkr. 450,000 kr.,
Ester Lindahls stipendiefond.
Till Vet.-akad. testamenterade hon lika stort
belopp, Per Erik Lindahls
stipendiefond (uppkallad efter hennes far).
Lindahl, Johan Harald Josua,
svenskamerikansk naturvetenskapsman (1844—1912),
fil. dr 1874. L. deltog som zoolog i eng.
Porcu-pineexpeditionen (1869
—70) i Atlantiska
oceanen och i svenska
expeditionen till
Grönland 1871.
Tjänstgjorde 1872—75 som
assistent vid
Naturhistoriska riksmuseet och
bosatte sig 1876 i U.
S. A., där han blev
lärare i
naturvetenskap vid Augustana
college, statsgeolog
och museichef. L.
publicerade flera special-
avh. och översatte delar av Brehms
»Thier-leben» till svenska (1874—76). O. A. L-r.*
Lindahl, KarlHåkanEinar, finländsk
arkitekt (f. 1874 i Jönköping; d. 1930), var
från 1900 praktiserande arkitekt i
Helsingfors. L. uppförde bl. a. Polytekniska
föreningens hus (1903; tills, m. W. Thomé; jfr
pl. 1 till art. Finlands konst), Folkets
hus (1908) och Träförädlingsindustriernas hus
(1912) där samt fabriksbyggnader i Varkaus,
Forssa och Karhula.
Lindahl, Per Axel Ludvig, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (f. 1858 17/5). Blev
löjtnant vid Väg- och vattenbyggnadskåren
1886 och överstelöjtnant där 1907. L. var
1879—90 anställd hos iStockholms stad bl. a.
som arbetschef för uppfartsvägen till
Södermalm (1885—89). Sedermera var L.
konstruktör och kontrollant vid uppförande av bl. a.
Operan, Dramatiska teatern och Rosenbad i
Stockholm. Distriktschef i södra distriktet
1901—02, var L. 1907—14 chef för arméns
då pågående omfattande kasernbyggnader och
ordf, i arméns kasernbyggnadsnämnd. Han
var 1900—07 extralärare och är sedan 1907
docent i byggnadsteknik vid Tekniska
högskolan. L. var en av de första i Sverige, som
vid byggnadsföretag av vidsträcktare
omfattning använde och utbildade konstruktioner i
betong. G. H-r.
Lindalssundet, farled i Stockholms
skärgård, n. om Värmdön, förbinder Trälhavet i
v. med ö. Saxarfjärden i ö. Fyren
Lindalen på farledens n. sida i sundets ö. del.
Lindare, zool., sutare (se d. o.).
Lindarängen, område i ö. delen av
Ladugårdsgärde — nu upptaget av Stockholms
frihamn —, där en kapplöpningsbana fanns från
början av 1890-talet till 1918, då löpningarna
flyttades över till Ulriksdal (se d. o.).
LPndau, stad i bayerska reg.-omr.
Schwa-ben, på en ö i Bodensjön; 14,343 inv. (1925).
Från fastlandet leder en 555 m lång
stenbänk för järnvägarna. Klimatisk kurort.
Li’ndäu, Paul, tysk författare (1839—
1919), bror till R. L., uppsatte och utgav
tidskr. Die Gegenwart (1871 ff.) och Nord
und Süd (1878 ff.), var sedan teaterchef i
Meiningen och Berlin. L. utövade länge ett
fruktat kritikervälde i Berlin, skrev en
mängd teaterstycken efter modernt franskt
mönster (ett par uppf. i Sthlm) och flacka
förströelseromaner m. m. samt »Nur
Erinner-ungen» (2 bd, 1917—19). Monogr. av V.
Klem-perer (1909). R-n B.
Li’ndåu, Rudolf, tysk författare (1829—
1910), bror till P. L.; generalkonsul, köpman.
Skildrade skickligt i romaner och noveller
(saml. i 6 bd 1892—93) människor och
förhållanden i de mest skilda länder, Kina,
Japan, Orienten o. s. v., som han lärt känna.
Ett par översattes till sv. Monogr. av H.
Spiero (1909). R-n B.
Lindbæk, Johannes Peder, dansk
historiker (1872—1919). Studerade 1898—1901
och 1906 i Vatikanska arkivet och blev 1907
fil. dr på avh. »Pavernes forhold til Danmark
under kongerne Kristiern I og Hans». Från
1917 var han stiftsskrivare i Roskilde. — Av
sina omfattande samlingar till de danska
klostrens historia medhann L. att utge blott
»De danske franciskanerklostre» (1914). Han
utgav dessutom »Aktstykker og oplysninger
til statskollegiets historie 1660—76» (2 bd,
1903—10) och, jämte A. Krarup, »Acta
ponti-ficum danica», 2—6 (li907—15). L. utgav även
»Forspillet til verdenskrigen» (1917). P. E-t.
Lindberg, socken i Hallands län, på Himle
härads (se Himle, med karta) av kala berg
uppdelade kustslätt, närmast n. om Varberg;
45,69 kvkm, 1,696 inv. (1930). Vid kusten
Torpafjorden samt Balgön, Getterön m. fl.
öar. 2,438 har åker, 1,036 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Lindhov (se d. o.) och
Göingegården. Ingår i L:s och Torpa
pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
Lindberg, Augusta, f. B 1 o ms te dt,
skådespelerska (f. 1866 17/3), sedan 1884 g. m.
J. Aug. L. (se d. o.). Var anställd 1882—84 vid
Elfforsska sällskapet, 1888—96 vid av August
L. ledda teatrar och sällskap och 1898—1921
vid Dramatiska teatern. Bland hennes roller
märkas Agnes i »Brand», Fru Inger till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
