Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lissabon - Lissauer, Ernst - List
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii’ssabon, off. Lisboa, Portugals
huvudstad och största stad, på n. stranden av
> Tejos (Tajos) mynningsvik; 529,524 inv.
(1925). L. räknas som en av Europas vackrast
belägna huvudstäder. Dess vita husmassor höja
sig i terrasser från Tejo över de närliggande
mer än 100 m höga kullarna. Den
ålderdomligaste stadsdelen är A 1 f a m a kring Castelo
de Säo Jorge (till 1500-talet kungl. slott, nu
kasern). Här märkas katedralen (Sé;
1300-talet) och den praktfulla kyrkan Cönceigäo
Velha (uppförd efter 1755); i n. ö.
klosterkyrkan Säo Vicente de Fora. L:s centrala del,
Cidade baixa, är regelbundet anlagd i
den dalsänka, där det äldsta, av
jordbävningen 1755 förstörda L. låg. Praga do
Co-mercio omges av tullhuset, börsen och ett
flertal ministerier. Det moderna L:s
centralpunkt är Praga de Dom Pedro IV med
nationalteatern och centralstationen. Från den
närbelägna Praga dos Restauradores leder den
magnifika parkgatan Avenida da Liberdade
till den vidsträckta Parque Eduardo VII.
Från Cidade baixa leder Rua Garrett, L:s
livligaste affärsgata, till de v. stadsdelarna.
Här märkas ruin av klostret Convento do
Car-mo (gr. 1389), det forna franciskanklostret,
nu inrymmande nationalbiblioteket, museet
för samtida konst och konstakademien, samt
jesuitkyrkan Säo Roque (1500-talet,
märkliga konstskatter). Längre mot v., i
stadsdelen Buenos Ayres, ligga
parlamentshu-set (Palacio do Congresso} och den rikt
utsmyckade Basilica da Estréla (gr. 1779), mot
s. v. Museu nacional de Arte antiga (L:s
förnämsta tavelgalleri) och Palacio das
Neces-sidades, till 1910 konungens residens. I L:s
västligaste delar, A j u d a och Belém, med
vidsträckta parker, finnas flera av L:s
märkligaste byggnadsverk: Palacio da Ajuda
(gr. 1802, f. d. kungl. slott); Palacio de
Be-lém (från 1700-talet), nu bostad för
republikens president; Convento dos Jeronimos de
Belém, f. d. hieronymitkloster, gr. 1499;
ytterst på en udde i Tejo fästningstornet Torre
de Belém (gr. 1521), tidtals statsfängelse.
L. är säte för en ärkebiskop (patriark) och
har flera lärda anstalter och sällskap:
universitet (bildat 1911; 5 fakulteter, 1,958
stud. 1926—27), teknisk högskola-,
observa-torium, lantbruksinstitut och
handelshögskola, nationalbibliotek, L:s
vetenskapsakademi m. m. Industrien är tämligen
outvecklad (textil-, fiskkonserv- och
korkfabriker). L. är Portugals förnämsta handelshamn
(export av kork, vin, olja, sydfrukter och
fiskkonserver; import av stenkol,
industri-och kolonivaror); anlöpes av de flesta
fartygs-linjer från Västeuropa till Medelhavet,
Väst-afrika och Sydamerika; 1927 ankommo 2,524
fartyg om io,585,348 ton, därav 2,041 om
9,763,229 ton under utländsk flagg.
Historia. L. (Ulisipo el. Olisipo) var en av
lusitanernas huvudorter, kallades av
romarna Felicitas lulia och var 716—1147 i
arabernas våld. 1260 blev L. kungl. residens
och utvecklades efter upptäckten av sjövägen
till Indien till Europas förnämsta och rikaste
handelsstad. Välståndet sjönk under spanska
väldet 1580—1640. Genom den förödande
jordbävningen 1 nov. 1755, som lade halva
staden i ruiner och kostade mer än 30,000
personer livet, och förlusten av Brasilien
råkade L. i fullständigt och långvarigt
förfall. Den nyare tidens gynnsammare
utveckling har något hämmats av de ofta
återkommande revolutionerna. — Litt.: A. Haupt,
»L. und Cintra» (1913); »Guia de Portugal»,
bd 1 (1£24). S. F.
LPssauer, Ernst, tysk skald (f. 1882), har
skrivit diktsamlingar (»Der Acker», 1907,
»Der Strom», 1912, »1813», 1913, »Flammen
und Winde», 1923, m. fl.), dramer, kritik. L.
skrev 1914 en »Hassgesang gegen England».
Monogr. av G. K. Brand (1923).
List. 1. (Byggnk.) Se Listverk.
2. (Trädg.) En låg, uppkastad jordvall,
oftast av omkr. 40 cm höjd, som nyttjas för
odling av vissa ömtåligare
köksträdgårdsväx-ter. Orsaken till att dessa ge bättre
avkastning odlade på 1. än odlade på slätt land är,
att den uppkastade jorden fortare uppvärmes
på våren samt mindre lider av fuktighet.
Med fördel odlas på 1. i synnerhet gurkor
(listgurkor). L., upplagda t. ex. över rader
av sparris, blekselleri o. dyl. växter, avse att
utestänga dagsljuset, varigenom de
uppskjutande skotten el. bladen bli blekta. C. G. D.
XIII, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
