Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lit - Li Tai-po - Litania - Litas - Litauen - Naturbeskaffenhet - Befolkning - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress - Jordbruk med binäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Li Tai-po—Litauen (Jordbruk med binäringar)
10
vida skogs- och myrmarker. 2,515 har åker,
53,728 har skogsmark. Vid Hårkans
mynning Lits stationssamhälle el. Söre (omkr.
500 inv.). Ingår i L:s och Kyrkås pastorat i
Härnösands stift, Ströms kontrakt.
Li Tai-po, kinesisk skald, se L i Po.
Litania, lat. (av grek, litanei’a, bön),
kallas den i svenska kyrkans gudstjänst
förekommande böneformel, som brukas på den
årliga botdagen samt vid fastlagstidens
högmässor, när ej nattvard firas. Denna
växelsång, .som är av gammalt datum, plägade
börja och sluta med Kyrie eleeson (Herre
förbarma dig!) samt innehöll bön om hjälp i
faror och nöd. Luther införde en förkortad
1., men den fick föga användning i Tyskland.
Reformerta kyrkan har alldeles uteslutit 1.
I Sverige har 1930 en förkortad 1. påbjudits
för fakultativt bruk. O. Hpl.
Litas, myntenhet i Litauen, se d. o., sp. 13.
Litåu’en, lit. Lietuva, republik vid
Östersjöns ö. kust och nedre Njemen (Memel), den
sydligaste av de Baltiska staterna, omfattar
enl. off. litauisk uppfattning det forna ryska
guv. Kovno, större
delarna av guv.
Vilna och Suwalki,
mindre delar av
guv. Grodno och
Kurland samt det
av Tyskland
avträdda, numera
autonoma Memelom-rådet, lit.
Klai-peda. Härav äro
emellertid ö. och s.
delarna, det s. k.
Vilnaområdet,
sedan 1920
ockuperade av polackerna
och räknas sedan
1922 från polskt
håll samt sedan
1923 av
ambassadörkonferensen såsom definitivt
införlivade med
Polen. L. inom dess
faktiska
maktområde (inberäknat
Memelområdet men ej Vilnaområdet)
omfattar 55,658 kvkm med 2,340,029 inv. (1930).
INNEHÅLL:
Bild 1.
Litauens vapen.
I rött fält en på en
galopperande silverhäst sittande
riddare av silver med ett
huggande svärd i höger hand
och på vänster arm en sköld
med gyllene bård, visande i
rött fält ett gyllene
patri-arkalkors.
sp.
Naturbeskaffenhet .... 9
Befolkning .......... 10
Religion ............ 10
Undervisningsväsen.... 10
Tidningspress........ 10
Jordbruk med binäringar 10
Industri............. 11
Handel .............. 12
Kommunikationer....... 12
sp.
Kreditanstalter ...... 13
Mynt, mått och vikt ... 13
Finanser ............ 13
Författning o. förvaltn. 13
Rättskipning ......... 13
Flagga .............’.. 14
Försvarsväsen......... 14
Historia.............. 14
Litteraturanvisningar ... 18
Naturbeskaffenhet. L. bildar ett utpräglat
moränlandskap. S. och ö. delarna äro täml.
storkuperade (höjder upp till omkr. 300 m
ö. h.) och bilda en forts, av den angränsande
masuriska sjöplatån. Nordvästra L., det s. k.
Samogitien (lit. Zemaitija), är ett svagt vågigt
slättland, genomskuret av breda floddalar. L:s
huvudfloder äro Njemen (lit. Nemunas) och
dess bifloder, Sesupé, Vilija (lit. Ner is),
Nevé-zis och Dubysa; i n. märkas Venta samt Kur-
ländska Aas källfloder Musa och Nemunélis.
De ha i allm. stritt lopp och höga stränder;
vattenkraften är hittills föga utnyttjad. Om
L:s geologi se Baltiska staterna.
Klimatet är med undantag för kustlandet täml.
kontinentalt (Kovno har i jan. — 3,5° C, i
juli 18,5° C); årsnederbörden uppgår till omkr.
600 mm.
Befolkning. I L. (utom Vilnaområdet)
fun-nos 1925 2,170,616 inv., därav 80,1 % litauer,
7,1 % judar (huvudsaki. i städerna), 4,1 %
tyskar (de flesta i Memelområdet), 3 %
polacker och 2,8 % ryssar. Större delen (76,7 %)
av befolkningen bor på landsbygden. De
största städerna äro Kovno (Kaunas; 97,318 inv.
1930), Memel (Klaipéda; 36,756 inv.),
Siau-liai (22,783 inv.) och Panevézys (20,244 inv.).
Enl. författningen åtnjuta alla L:s
nationaliteter full kulturell autonomi.
Religion. De flesta av L:s inv. äro rom.
katoliker (80,5 %). Protestanterna utgöra
9,5 % (till stor del i Memelområdet), de
grek.-ortodoxa 1,1 %, de gammaltroende 1,5 %, de
mosaiska trosbekännarna 7,3 %. Ingen av
religionerna åtnjuter enl. författningen
någon privilegierad ställning. Rom.-katolska
kyrkan i L. bildar en självständig
kyrkopro-vins under ärkebiskopen av Kovno med 4
biskopsdömen och en prelatur (Memel).
Luterska kyrkan lyder under ett konsistorium,
vari de litauiska, tyska och lettiska
synoderna äro representerade. Samtliga
konfessioners präster äro statsavlönade.
Undervisningsväsendet, som under ryska
tiden var mycket försummat, har sedan
frigörelsen betydligt förbättrats. L. har ett univ.
i Kovno med 7 fakulteter (däribland även en
teknisk) och 3,751 stud. (1929/30) samt
jord-bruksakad. i Dotnuva, konstakad. i Kovno
och musikkonservatorier i Kovno och Memel.
I L. utom Memelområdet funnos 1929/30
9 seminarier, 24 allm. statsläroverk (därav
3 yrkesskolor), 37 kommunala el. privata
läroverk (4 yrkesskolor) samt 34 statliga
mel-lanskolor (6 yrkesskolor) och 34 kommunala
el. privata mellanskolor (15 yrkesskolor).
Lärjungeantalet 1929/30 var vid läroverken
15,450, vid mellanskolorna 4,962. Samma läsår
funnos 2,386 folkskolor med 155,238 elever;
de flesta underhållas av kommunerna.
Skolgången är obligatorisk i 21 städer och 182
landskommuner. 1926 hade Memelområdet 4
läroverk, 2 mellanskolor och 236 folkskolor.
Tidningspress. I L. utges över hundra
tidningar och tidskrifter, de flesta på litauiska,
dessutom på jiddisch, tyska (särskilt i
Memelområdet), ryska och polska. Av dagbladen må
nämnas den nationella Lietuvos Aidas,
Lie-tuvos Zinios (gr. 1909), folkpartiets organ, och
den katolska Rytas, av veckotidningarna
bondeorganet Lietuvos Ukininkas (gr. 1905)
och Socialdemokratas. Dessutom utges
litauiska tidningar i utlandet, särskilt i U. S. A.
— Om äldre tidningar, utgivna i Tilsit, se
nedan, sp. 15.
Jordbruket med binäringar sysselsätter 67,7
% av L:s befolkning; 49,4 % av totalarealen
utgöras av odlad jord, 25,5 % av ängs- och
betesmark samt 16,9 % av skog. Enl. lag av
29 mars 1922 genomfördes en jordreform, som
förstatligar alla gods med större areal än 150
har (urspr. 80 har) med undantag för de gods,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
