Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Förvaltning - Rättsväsen - Finanser - Fattig- och sjukvård - Gas, elektricitet, vatten, brandväsen - Religiösa förhållanden och undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
London (Förvaltning—Religiösa förhållanden och undervisningsväsen) ’
165
Förvaltning. Under flera sekler var
Citykorporationen (The Corporation of the City
of London) den enda kommunala styrelsen i
L., men dess förvaltning omfattade blott det
lilla, aldrig utvidgade området City. Utanför
Citys gränser existerade ingen kommunal
styrelse, fastän avsevärda stadsbildningar
uppstått. Första embryot till en kommunal
enhet var de av regeringen 1848 utsedda
Metropolitan commissioners of sewers, vilkas
uppgift var att sörja för dränering och
kloaksystem. Småningom uppkommo nu också
lokala kommunala myndigheter.
Vattentillförseln o. dyl. ombesörjdes av privata bolag. Det
område, som nu utgör grevskapet L., hade 2,5
mill. inv., innan egentlig kommunalstyrelse
kom till genom en parlamentsakt 1855. I de
olika stadsdelarna tillkommo nu lokala, organ,
vcstries (sockenstyrelser) el. district boards
(distriktsstyrelser). Även inrättades
Metropolitan board of works, som sysslade med
frågor ang. L. i dess helhet. Genom dessa
åtgärder blev styrelsen på intet sätt enhetlig;
bredvid nämnda organ uppkommo särskilda
och oberoende organ för hälso- och sjukvård,
fattigvård, undervisningsväsen o. s. v. Nästa
steg togs, då L:s grevskapsråd (London county
council, vanl. känt under initialerna L. C. C.)
inrättades genom parlamentsbeslut 1888 och
började fungera 21 mars 1889. Det visade sig
dock, att detta folkrika område ej kunde
styras utan en viss decentralisering. 1899
skapades därför de 28 borough councils, vilka
sörjde för den lokala styrelsen i resp,
me-tropolitan boroughs. L. C. C. består av 144
medl., 124 councillors, valda av folket för tre
år, samt 20 aldermen, valda av the
councillors för sex år. L. C. C. väljer bland sina
medl. el. utomstående en ordf, och en v. ordf,
för ett år. De 28 metropolitan boroughs välja
tills. 1,385 councillors för tre år samt inom
sig tills. 229 aldermen för sex år, 30—60
councillors i varje borough; en alderman kommer
vanl. på sex councillors. Varje borough
coun-cil väljer årl. bland sina medl. el. av
utomstående en mayor (»borgmästare»). The
Corporation of the City of London har kvar
många av sina gamla särrättigheter; dess
lokala administration skiljer sig också från
metropolitan boroughs’. I spetsen för Citys
förvaltning står en lord mayor, som för
representativa ändamål betraktas som hela L:s
borgmästare. Han väljes för ett år av Citys
aldermen bland de aldermen, som under ett
år uppehållit sheriffämbetet. Citys styrelse
består av ytterligare 25 aldermen, valda på
livstid, en från varje av dess 25 wards (rotar),
samt 206 common councillors, valda årl. till
ett antal av 4—16 från varje ward.
Rättsväsen. Lagen rörande
kommunalstyrelse för L. av 1888 behandlar i fråga om
rättsväsendet området såsom ett särskilt
grevskap (jfr Storbritannien,
förvaltning), dock med undantag för att i L.
finnas Centrala brottmålsdomstolen (Central
criminal court, gr. 1834), en särskild
polisorganisation (The metropolitan police),
polisdomstolar och särskilda magistratspersoner
(magistrates). Citys myndigheter ha särskilda
befogenheter även i fråga om rättsväsendet.
Sålunda ha lord mayor och aldermen juridisk
myndighet.
166
Området för The metropolitan police
omsluter en area med en radie av 15 eng. mil
från Charing cross räknat. Poliskåren räknar
över 20,000 medl. Huvudkvarteret är vid New
Scotland Yard på Embankment. Inom
området finnas 14 polisdomstolar.
Finanser. L:s grevskapsråds budget för
finansåret 1 april 1929—31 mars 1930
balanserade på 20,238,732 pd st. Den största
utgiftsposten rörde undervisningsväsendet och
uppgick till 12,250,955 pd st. Totalskulden
uppgick till 123,445,040 pd st.
Huvudinkomsten erhålles från kommunalskatten, som
nämnda finansår beräknades till 10,907,973
pd st. Från statskassan erhöllos 7,065,939
pd st., därav 6,142,215 till
undervisningsväsendet. Skatterna i metropolitan boroughs
växla mycket; finansåret 1928—29 voro de
lägst i City och Westminster, högst i Poplar.
Totalutgifterna för grevskapsrådet,
metropolitan boroughs och City uppgingo finansåret
1925—26 till 58,701,080 pd st.
Fattigvård och sjukvård. Fattigvården
leddes tidigare av särskilt valda korporationer,
de s. k. boards of guardians, av vilka funnos
25 i L. Genom den 1 april 1930 ikraftträdande
lagen om kommunal styrelse avskaffades dessa
boards, och ledningen av
fattigvårdsangelä-genheterna överfördes till kommunala
myndigheter. 1929 voro L:s totala utgifter för
fattigvård 9,694,736 pd st. För sjukvården
fungerade tidigare Metropolitan asylums
board, vars befogenheter 1 april 1930
överfördes till de allmänna
kommunalmyndigheterna. En synnerligen omfattande frivillig
välgörenhet, avseende såväl fattig- som
sjukvård, bedrives.
Gas, elektricitet, vatten, brandväsen. Fem
gasbolag förse L. med gas. Tio metropolitan
boroughs leverera nu ljus och kraft från egna
elektricitetsverk, medan de övriga lämnat
denna verksamhet i privata händer.
Vattentillförseln till L. och närgränsande distrikt
lades 1904 genom e.n parlamentsakt (av 1902) i
händerna på The Metropolitan water board,
sammansatt av representanter för de olika
lokala myndigheterna. Denna institution köpte
för över 40,000,000 pd st. företagen från 8
privata företag, som tidigare voro
monopolinnehavare. Omkr. 58 % av vattnet tagas från
Thames, 25 % från Thames’ biflod Lea och
resten från djupbrunnar. L:s brandväsen
sorterar under grevskapsrådet. Antalet
anställda är 1,911, därav 1,608 brandsoldater
(1928). Jämte brandkåren (London fire
bri-gade) existerar en bärgningskår (Salvage
corps), huvudsaki. upprätthållen av de största
försäkringsbolagen.
Religiösa förhållanden och
undervisningsväsen. L. norr om Thames tillhör
biskopsdö-met L. av anglikanska kyrkan; biskopen bar
sitt säte i Fulham. S. delarna tillhöra
bis-kopsdömet Southwark. Den rom.-kat.
ärkebiskopen av England har sitt säte i
Westminster, och ett katolskt biskopsdöme,
Southwark, har även upprättats. Bland viktigare
frikyrkliga gudstjänstlokaler märkas City
temple (kongregationalister), Friends house
vid Euston road (kväkare) och Wesley’s
chapel (metodister). Nya kyrkan
(swedenbor-gare) har gudstjänstlokaler. Av icke kristna
trosbekännare märkas Vi mill. judar, vilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
