Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Lowe—Lowell
226
vernör på S:t Helena; han ankom dit april
1816. Det uppstod snart friktion mellan
L. och hans fånge
samt dennes
omgivning; många av
anklagelserna mot L.
voro grundlösa eller
överdrivna, men han
visade sig ofta
pedantisk och taktlös. Efter
Napoleon s död 1821
var L. 1825—30
befälhavare över trupperna
på Ceylon och blév
1830 generallöjtnant.
Huvudarbetet om L. är
W. Forsyths apologe-
tiska »History of the captivity of Napoleon
at S:t Helena» (3 bd, 1853); jfr även R. C.
Seaton, »Napoleon’s captivity in relation to
sir Hudson L.» (1903), och litt. till art.
Napoleon I.
Lowe [läu], Robert, viscount S h
erbro o k e, engelsk politiker (1811—92).
Emigrerade 1842 till Sydney i Australien, där han
som praktiserande jurist förvärvade en
betydande förmögenhet
samt 1843 blev led. av
Nya Syd-Wales’
lagstiftande församling
och inom kort ledare
för dess demokratiska
parti. L. återkom 1850
till England och var
1852—80 (liberal) led.
av underhuset. Han
var dec. 1852—jan.
1855 sekr. i Board of
control
(departementet för Indien) i
Aberdeens ministär samt
aug. 1855—febr. 1858 led. av Palmerstons
första ministär som v. president i Board
of trade (handelsministeriet). I Palmerstons
andra ministär var han juni 1859—april 1864
undervisningsminister (med säte i kabinettet).
Under de stora rösträttsdebatterna 1866 och
1867 bekämpade L. med lidelsefull häftighet
väsentliga delar först av Russells och sedan
av Disraelis förslag till rösträttsreform. Hans
fronderande högerliberala grupp kallades
»adullamiter» el. »hålan» (the cave) efter ett
infall av J. Bright om »Adullams politiska
håla» (jfr 1 Sam. 22: 1—2); den visade sig
stark nog att störta Russells ministär. I
Gladstones första ministär var L. först
finansminister (dec. 1868—aug. 1873) och därefter
till ministärens fall (febr. 1874)
inrikesminister. Han upphöjdes maj 1880 till pär
(viscount Sherbrooke) men spelade ej någon
politisk roll i överhuset. L:s omfattande
kunskaper och glänsande vältalighet skaffade
honom till en tid stort inflytande inom
parlamentet, men han förspillde det genom
självgod doktrinarism. Biogr. av A. Patchett
Martin (2 bd, 1893) och J. Bryce, »Studies in
con-temporary biography» (1903). V. S-g.
Lovedale [la’vdéll], missionsstation i
syd-afrik. prov. Cape of Good Hope, 4 km n. om
staden Alice; anlagd 1824, missionsinstitut,
upprättat 1841, med undervisningsanstalter
för vita och färgade av båda könen utan
åtskillnad. Omkr. 900 elever. Underhålles av
Skottlands förenade frikyrka.
Lovejoy [laAd^ål], E 1 i j a h Paris h,
amerikansk abolitionist (1802—37). Utgav i
staden Alton i Illinois abolitionisttidningen
Observer. Dess pressar förstördes tre gånger
av pöbeln, och då L. skaffat en fjärde press,
uppstod (6 nov. 1837) ett tumult, varunder
han mördades (»Altontragedien»). JfrH.
Tan-ner, »The martyrdom of L.» (1881). V. S-g.
Lovelace [la’vléis], sir Richard, engelsk
skald (1618—58). Deltog på Karl I:s sida i
inbördeskriget. Hans diktsamling »Lucasta»
(1649) röjer intryck av den metafysiska
skolan och präglas av innerlig stämning (utg. av
W. C. Hazlitt 1864, 2:a uppl. 1897). S. B. L.
Lowell [läü’øl], stad i Massachusetts, U. S.
A., vid föreningen av floderna Concord och
Merrimac, 38 km n. n. v. om Boston. 110,296
inv. (1925). Pawtucketfallen lämna kraft till
L:s fabriker. Främst står textilindustrien
med stor tillverkning av bomullsvaror. L. har
en berömd vävskola. Flyghamn.
Lowell [läu’91], James Russel 1,
amerikansk författare (1819—91), var 1856—77
prof, i moderna språk och litteratur vid
Har-vard-univ., 1877—80 ministerresident i
Madrid och 1880—85
minister i London. 1857
—62 utgav han
Atlantic Monthly och 1863
—72 North American
Review. L. utgav flera
diktsamlingar; blott
»The Biglow papers»
(I 1848; II 1865),
satirer mot slaveriet m. m.,
ha betydelse. Däremot
var L. en av sitt lands
främsta och mest
belästa kritiker (»Among
my books», 1870—76,
m. fl.). Han skrev även resebrev (»Fireside
traveis», 1864) m. m. — L:s verk utgåvos i
12 bd 1892 (flera nya uppl.); hans brev
ut-kommo i 2 bd 1904. Monogr. av H. E.
Scud-der (2 bd, 1901) och J. J. Reilly (1915).
Lowell [låu’01], P e r c i v a 1,
nordamerikansk astronom (1855—1916). Blev efter
studier vid Harvard chef för det av honom
upprättade observatoriet i Flagstaff, Arizona, där
i främsta rummet undersökningar över
solsystemets fysikaliska förhållanden bedrivits.
L. var en god observatör men ägde en livlig
och lättrörlig fantasi, vilket medförde, att
han under sin livstid var en mycket omstridd
vetenskapsman. I stort sett ha dock numera
hans resultat vunnit erkännande. Kort före
sin död offentliggjorde han en teoretisk
undersökning, i vilken han ur kvarstående
störningar i planeten Uranus’ bana beräknade
läget av en utanför Neptunus gående, förut
okänd planet. Efterforskningar på
Lowell-observatoriet av denna planet ledde i jan.
1930 till upptäckten av Pluto. L. efterträddes
som chef för observatoriet av Vesto Melvin
Slipher (se d. o.), vilken tills, m. sin broder
E. C. Slipher och Carl Lampland vidare
utvecklat observatoriet efter de av L. angivna
riktlinjerna. K. Lmk.
XIII. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
