Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundsbergs skola - Lundsbrunn - Lunds Dagblad - Lunds domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Lundsbrunn—Lunds domkyrka
336
Läroverksbyggnaden vid Lundsbergs skola.
skola. 1904 började skolan utvidgas nied
gymnasium och är nu ett fullständigt högre
läroverk, som har till mål att »genom
omväxling av själs- och kroppsarbete fostra sina
lärjungar till bildade, ansvarskännande,
sam-hällsdugliga människor».
Studentexamensrätt beviljades 1908. F. n. omfattar skolan
femårig nederskola och fyraårigt latin- och
realgymnasium. Engelska är begynnelsespråk.
Vid gymnastik, lek och idrott lägges stor
vikt. L. är internatskola; lärjungarna (156
höstterminen 1929) bo i 6 skolhem.
Självstyrelse är i viss mån genomförd. Avgifterna
för läsår växla mellan 2,500 och 3,000 kr.
Skolan åtnjuter sedan 1908 statsunderstöd.
L. ägdes först av ett a.-b., som numera till
stiftelsen Lundsbergs skola överlåtit skolans
inventarier, byggnader och ett kring dem
liggande jordområde. Rektorer ha varit fil.
kand. Fritz Danielson (se d. o.) till 1922 och
därefter fil. lic. Einar Gauffin (f. 1879). Fr. Sg.
Lundsbrunn, municipalsamhälle i Ova,
Skälv-ums och Ledsjö socknar, Skaraborgs län, vid
Västergötland—Göteborgs järnväg, 10 km n.
om Skara; 43 har, 326 inv. (1930). Tax.-värde
å fastighet 781,000 kr. (1929), tax. inkomst
150,410 kr. L:s hälsobrunn, en offerkälla,
började på 1720-talet tagas i medicinskt
bruk. Vattnet är järnhaltigt och
radioaktivt. Goda badinrättningar. Piperska
lasarettet och Allmänna brunnslasarettet äro
avsedda för medellösa. Egendomen tillhör till
en fjärdedel riddarhuset, f. ö. enskilda.
Lunds Dagblad, morgontidning i Lund,
fortsättning av det 1775 uppsatta Lunds
Wec-k o b 1 a d. Detta kallades 1783—1812 Nytt
och Gammalt, sedan Lunds W e c k
o
Bild 1. Plan av Lunds domkyrka. Bevarade murpartier från Knut
den heliges kyrka (enl. Rydbeck) korsstreckade.
blad Nytt och Gammalt; 1897 erhöll
tidningen sitt nuv. namn. Den utgavs 1864—
66 med två, 1867—97 med tre och utkommer
sedan 1897 med sex n:r i veckan. Den
ansågs länge som språkrör för univ. och biskop.
Av dess redaktörer må nämnas flera
medlemmar av familjen Berling — den trycktes 1775
—1915 på Berlingska tryckeriet — samt A.
F. Mathson (red. 1865—97). Tidningen har
städse varit konservativ samt är utpräglat
jordbruks- och tullvänlig. Dess nuv. ägare
och utgivare är G. E. Ericson (se d. o.).
Lunds domkyrka, Nordens äldsta
ärkebis-kopskyrka och det medeltida Danmarks
na-tionalhelgedom, är en välvd romansk basilika
med tvärskepp och absidkor, under vilka en
rymlig krypta (se d. o.) utbreder sig.
Kyrkan är byggd av grå sandsten (från trakten
av Höör); i valv o. s. v. förekomma dessutom
tuffsten och tegel. Med undantag för vissa
partier, såsom den rikt dekorerade
absidmuren, två praktfulla portaler och enstaka
skulpturala detaljer, är kyrkans nuv. yttre ett
resultat av H. Zettervalls ’restaureringsarbete
1860—80, varvid tvillingtornen i v. jämte
mellanliggande förhall ombyggdes från
grunden och större delen av kyrkans yttermurar
utsattes för ingripande förändringar.
Som domkyrkans grundläggare nämnas dels
Knut den helige (konung 1080—86), dels
Asker (biskop, sedan ärkebiskop av Lund 1089—
1137). I kyrkans murverk har man också
urskilt två olika åldersskikt, varav det yngre
omsluter det äldre och måste betraktas som
en om- och tillbyggnad efter en ändrad och
vidgad plan. Till det äldre skiktet (»Knut
den heliges kyrka») hör den östligaste av
långhusets fyra mittskeppstravéer, som före
Zettervalls restaurering visade en annan
arkitektonisk anordning än de övriga och
tydligen urspr. byggts för att bära ett plant
trätak, medan alla övriga delar av kyrkan
konstruerats för att bära valv. Sedan det visat
sig, att högkorets murar och absidmuren,
innan det yngre byggnadsskiktet (»Askers
kyrka») fullbordades, blivit förtjockade genom
tillbyggnad av ett yttre murskal, har O.
Rydbeck dragit den slutsatsen, att även
högkoret med absiden och (delvis) tvärskeppet
urspr. skulle ha ingått i Knut den heliges
kyrka. Man tvingas i så fall att antaga, att
kryptan, vars arkitektur visar
1100-tals-karaktär, skulle ha uppförts inom murarna
till 1000-talsbygget.
Inom Askers kyrka invigdes
kryptans tre förnämsta altaren
1123, 1126 och 1131, högaltaret
1145. Kyrkan torde kort
därefter ha stått färdig. Den var
då prydd med en praktfull
dekorativ skulptur, rikast på
absidmuren, på sidoskeppens
portaler och kolonnkapitäl samt
på tvärskeppskapellens
omfattningar och baldakiner. Denna
dekorationsskulptur visar stark
påverkan av lombardisk konst;
en viss Donatus, som omkr.
1100-talets mitt nämnes som
»denna kyrkas byggmästare»
och som möjligen var
norditalienare, torde ha varit ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
