Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundström, Johan Edvard - Lundström, Johan Peter - Lundström, Vilhelm - Lunds universitet, Karolinska universitetet i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Lundström, J. P.—Lunds universitet
344
i Uppsala 1835—40,
anlade 1845
Jönköpings tändsticksfabrik
(se d. o.), uppfann och
patenterade 1855—56
en metod att
framställa »säkerhetständ-stickor» utan fosfor,
vilken prisbelöntes på
världsutställningen i
Paris 1855 och gav
uppslag till den
svenska tändstickstillverkningens utveckling till storindustri.
Han grundade 1862 Munksjö (se Munksjö
a. - b.) pappersbruk tills, m. L. J. Hierta och
1870 Katrinefors pappersfabrik (se Mari
e-stad). (G. H-r.)
Lundström, Johan Peter, boktryckare
(1783—1868), blev 1804 faktor på Lindhska
boktryckeriet i Örebro, flyttade 1807 till
Jönköping, där han inköpt det Marquardska
tryckeriet och där han grundläde en förlagsaffär.
Han blev mycket känd genom utgivandet av
folkligt skillingtryck — visor, historier och
sagor — samt av »kistbrev» (se d. o.). De
Lundströmska träsnitten äro ofta grovt och
konstlöst skurna, men de ha betytt ganska
mycket för folkets uppfostran en viss period
L. utgav 1807—50 Jönköpings Tidning och
drev 1821—48 papperstillverkning vid
Stens-holms bruk.
Lundström, Vilhelm, klassisk filolog,
publicist och politiker (f. 1869 7/s), blev
student i Uppsala 1886, fil. dr 1893, docent i
latinska språket och litteraturen vid
Uppsala univ. s. å. och
prof, i klassiska språk
vid Göteborgs
högskola 1907. L:s
doktorsavhandling, »Quaes-tiones Papinianae»,
blev inledningen till
ett omfttande och
mångsidigt filologiskt
författarskap. Särskilt
må nämnas L:s uppl.
av Columella (1897—
1917), en sv. övers,
av Plautus’ komedi
»Mostellaria»
(Spö
ket; 1896) och »Undersökningar i Roms
topografi» (i Svenskt Arkiv för Humanistiska
Avhandlingar, II, 1929). Han grundade 1896
och redigerar alltjämt den filologiska tidskr.
Eranos, som innehåller talrika bidrag av hans
hand. L. har även sysslat med bysantinska
studier; för hithörande forskningar påkallade
han allmänhetens intresse genom sin broschyr
»En ung vetenskap» (1900). L. är
heders-senator vid Rostocks univ. och hedersdr vid
universitetet i Padova.
Mycket arbete har av L. ägnats även åt
publicistisk och politisk verksamhet. Han var
redaktör för tidningen Fyris 1893—97 och
för Göteborgs Aftonblad 1901—06. 1912—14
var han led. av Andra kammaren. L:s
konservativa åsikter äro präglade av ett mycket
starkt nationellt intresse, vilket 1908 fick
uttryck i grundandet av Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet. Han har
med framgång verkat för inrättandet av
lektorat i svenska språket vid utländska univ„
och nedlade mycken möda på
åvägabringandet »v en utlandssvensk avd. på
Göteborgs-utställningen 1923. L. har även utgivit »Sju
dikter» (1903), »Svenska spånor» (2 bd, 1910»
och 1913) och »Allsvenska linien» (1930).
Hans hustru, Enni Lundström, f.
Wen-dell (f. 1866 28/io), gift 1901, utgav
1914—-23 tidningen Allsvensk Samling. Hennes
tills, m. Vilhelm L. utgivna »Svensk läsebok
för undervisningen i svenska språket vid
utländska universitet» (1923) innehåller en
förträfflig svensk antologi. E. St-
Lunds universitet, Karolinska
universitetet i Lund, har av ålder varit
delat i fyra fakulteter. — Teologiska
fakulteten har sju professurer, av vilka
innehavaren av den i praktisk teologi
samtidigt är domprost och kyrkoherde i Lund»
stads- och landsförsamlingar. Utom ett
skiftande antal docenter finnas vid fakulteten
även en biträdande lärare vid dess
praktiskteologiska avd. samt en lärare i liturgisk
sång. Antalet studenter uppgick våren 1930’
till 433. — Juridiska fakulteten
har sju professorer, ett växlande antal
docenter och en föreståndare för den praktiska
kursen i juridik. Studentantalet var våren
1930 397. — Medicinska fakulteten
har tretton professorer, lärare i radiologi,
ortopedi samt öron-, näs- och
halssjukdomar, ett växlande antal docenter samt flera
biträdande lärare, huvudsaki. för klinisk
undervisning. Denna meddelas i stort sett vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,
vars olika avd. stå under universitetslärares
ledning. Undervisningen i psykiatri var
tidigare förlagd till S:t Lars sjukhus men
meddelas nu vid L:s psykiatriska klinik.
Särskilda institutioner finnas för anatomi,
fysiologi, patologi och rättsmedicin, medicinsk
kemi och farmakologi. Studentantalet inom
fakulteten var 516 våren 1930. —
Filosofiska fakulteten är uppdelad på
två sektioner, den humanistiska och den
matematisk-naturvetenskapliga. Inom den
förra finnas 22 professorer, ett stort
antal docenter, lektorer i engelska, tyska och
franska samt biträdande lärare i ryska. Till
undervisningens tjänst stå bl. a. ett
seminarie-bibl. om över 20,000 bd, konstmuseum, Lunds
universitets historiska museum (se d. o.) och
institutioner för geografi, psykologi och
statistik. Den matematisk-naturvetenskapliga
sektionen har fjorton professorer, en astronomie
observatör, en föreståndare för entomologiska
avd. och ett stort antal docenter. Utom
obser-vatoriet (byggt 1865—67) finnas i Lund
institutioner för botanik (med en botanisk
trädgård), vidare för fysik, geologi-mineralogi,
kemi och zoologi. Till professuren i
ärftlighetsforskning hör en institution i Svalöv. Det
1908 grundade limnologiska laboratoriet i
Aneboda är sedan 1929 statsinstitution och
förestås av professorn i limnologi.
Studentantalet vid fakulteten var våren 1930 1,066.
— Övningslärare finnas i musik och
gymnastik. — Om Lunds
universitetsbibliotek se d. o. — Vetenskapliga samfund och
stiftelser, knutna till L., äro Fysiografiska
sällskapet i Lund, Humanistiska vetenskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
