Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Folkmängd - Kyrklig och administrativ indelning - Förvaltning och kommunalstyrelse - Finanser - Kommunala verk - Hälso- och sjukvård - Undervisningsanstalter - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmö (Folkmängd—Tidningspress)
723
stadsdelen. Där ligga bl. a. högre allmänna
läroverket, tekniska läroverket, S:t Pauli
kyrka (byggd efter centralsystemet) och
Rör-sjöparken. Inom Mellersta förstaden ligga
bl. a. synagogan (invigd 1903), flera
begravningsplatser och gasverket. S. om Mellersta
förstaden ligga egnahemsområden, ö.
förstaden med Kirsebergsstaden rymmer Statens
och Malmö—Simrishamns järnvägars
verk-stadsområden samt det 1914 färdiga nya
läns-cellfängelset. österut ligger invid stadsdelen
Bulltofta Malmö flygstation med moderna
hangarer, radio- och radiopejlingsstationer (se
bild vid Lufttrafik).
Till Gamla staden ansluta sig i v.
Slotts-staden, Pildammsstaden och V. förstaden. Den
vackra slottsparken med museet (invigt 1901;
se Malmö museum) anlades 1894—99.
Centrum i Pildammsstaden utgöres av
Pil-dammsparken, anlagd på platsen för 1914 års
Baltiska utställning. Den 1 jan. 1931 skall
Fosie socken i s. införlivas med M.; dock skall
genom denna inkorporering ändring ej ske
i de kyrkliga förhållandena. Längst i v.,
skild från staden genom obebyggda områden
samt trädgårds- och villasamhällena Fridhem,
Mellanheden, Bellevue och Rosenvång, ligger
stadsdelen Limhamn vid Öresund, 1915
inkorporerad med M., 12,369 inv. (1928), Skånes
största fiskläge (242 yrkesfiskare; fångstvärde
256.978 kr. 1927); fabriker (se kartan, sp. 721
—722). Här ligga Skånska cement a.-b:s
kalk-stensbrott för cementindustrien i Limhamn.
Folkmängden, 1774 endast 2,031 pers., var
ännu 1850 blott 13,087 pers., ökades senare
något snabbare och utgjorde 60,857 personer
1900. Efter inkorporering av V. Skrävlinge
(1911) med 4,783 pers, och av Limhamn (1915)
med 10,136 pers, uppgick befolkningen 1915
till 109,571 pers.
Kyrklig och administrativ indelning. M.
omfattar 6 territoriella församlingar, S:t
Petri (19,739 inv. 1930), Caroli (17,234), S:t
Pauli (36,793),’S:t Johannes (17,571), V.
Skrävlinge (15,974), Limhamn (12,467); av de
icke-territoriella församlingarna, som tidigare
varit fem, upphörde Garnisonsförsamlingen
1927 (597 pers. 1926). Katolska och mosaiska
församlingarnas medlemmar kyrkobokföras
från 1911 i resp, territoriell förs. — Stadens
territorialförs. äro sedan 1 jan. 1925 i
ekonomiskt hänseende att betrakta som en enda
förs, med gemensam kyrkostämma. Beredande
och verkställande organ äro dels varje
församlings kyrkoråd för sig, dels ett
sammansatt kyrkoråd, som utgöres av de särskilda
territorialförsamlingarnas kyrkoråd. —
Administrativt indelas M. i 15 stadsdelar.
Förvaltning och kommunalstyrelse.
Magistraten består av 1 borgmästare och 6
rådmän, alla lagfarna, rådhusrätten av
borgmästaren, rådmännen och assessorer,
varjämte äro anställda 1 magistratssekr., tillika
notarius publicus, 1 notarie vid
bouppteckningar och arvskiften och 1
rådhusaktua-rie, samtliga lagfarna. Poliskammaren består
av 1 polismästare och 1 polissekr.,
polisdomstolen av 1 polisdomare och 1 polisnotarie. —
Kommunalstyrelsen utgöres av 54 för 4 år
valda stadsfullmäktige. Under dem sortera
drätselkammaren samt en mängd styrelser för
skilda verk och inrättningar. Vid val till
724
Första kammaren väljer M. tills, m. länet,
till Andra kammaren bildar det tills, ni.
Hälsingborg, Landskrona och Lund egen valkrets.
Finanser. Tax.-värdet å
fastighetsskatte-pliktig fastighet i M. uppgick 1929 till
476,219,000 kr. och å fastighetsskattefri till
42,626,100 kr., den tax. inkomsten till
184,596,070 kr. — Stadens inkomster voro
1928 38,421,616 kr., utgifterna 37,455,182 kr.;
tillgångarna 1 jan. 1929 143,938,403 kr.,
skulderna 103,828,835 kr.
Kommunala verk. Särskilda styrelser
finnas för samtliga de större kommunala
verken. Gas erhöll M. 1854 genom ett enskilt
bolag. 1884 inlöstes gasverket av staden, som
1894 själv övertog driften. Elektrisk ström
serverades genom ett enskilt bolag 1887—
99, då M. elektricitetsverk började sin
verksamhet. Stadens äldsta vattenledningsverk
anlades sannolikt 1582, och vattnet hämtades
från Pildammarna. 1863 ombyggdes denna
vattenledning, 1879 anlades ett nytt verk vid
Bulltofta och 1901 ett nytt grundvattenverk
med vattentäkt vid Grevie omkr. 15 km från
M. Vattnet hämtas nu från 62 omkr. 70 m
djupa rörbrunnar i Nevishögs och Möllebergs
socknar och ledes över reningsverket vid
Bulltofta till staden.
Ilälso- och sjukvård. Fattigvård.
Kommunens sjukhus äro allmänna sjukhuset,
epidemisjukhuset, tuberkulospaviljongen,
späd-barnssjukhuset (Flensburgska vårdanstalten
för späda barn) samt arbets- och
försörjningsinrättningars sjukavdelningar med ett
sammanlagt kommunalt anslag av 1,367,071,31 kr.
(1928) och statsanslag av 104,722,50 kr. (s. å.)
samt tillsammans 9,876 patienter (s. å.).
Under hälsovårdsnämnden lyda
hälsovårdsby-rån, stadsveterinären och
bostadsinspektionen, distrikts-, vaccinations- och
besikt-ningsläkarna, epidemisjukhuset,
tuberkulospaviljongen och polikliniken för mindre
bemedlade. Enskilda större
sjukvårdsinrättningar äro stiftelsen Welanåerhemmet och
barnsjukhuset. I kommunala varmbadhuset
(M. folkbad) serverades 148,462 bad 1929. M.
är indelat i 17 fattigvårdsdistrikt; en rad
välgörenhetsinstitutioner har tillkommit från
början av 1880-talet; de äldre äro i regel s. k.
stiftelser med fria bostäder för äldre
orkeslösa personer. För barnavården finns ett
flertal inrättningar.
Undervisningsanstalter m. m. I M. finnas
följ, viktigare läroanstalter: två statens
högre allmänna läroverk för resp, gossar och
flickor, fyra enskilda läroverk för flickor, en
statens realskola. Malmö aftonskola för real- och
studentexamen, handelsgymnasium, tekniskt
läroverk, lärlings- och yrkesskolor,
navigationsskola, flera enskilda språk- och
handelsskolor samt Hermods och Noréns
korrespondensinstitut. Staden fick ordnat
folkskole-väsen 1806; till detta höra nu utom den
egentliga folkskolan fortsättningsskola, högre
folkskola och kommunal mellanskola.
Om Malmö museum se d. o. Bland andra
offentliga samlingar märkas stadsarkivet och
stadsbiblioteket (med ett bokbestånd av
88,527 bd 1928). Teatrar äro: Stora teatern,
Hippodromteatern och Folkets hus teater.
Tidningspress. I M. utkomma fyra dagliga
tidningar: Sydsvenska Dagbladet Snällposten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
