Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marne (flod) - Första slaget vid Marne 6—10 sept. 1914 - Marne (departement) - Marnien - Marnix, Philips van, herre till S:t Aldegonde - Marocko - Naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Marne—Marocko (Naturförhållanden)
924
Vid middagstiden 9 sept. utfärdades vid
tyska fronten order om återtåg först vid 2:a
och därefter vid 1 :a armén, och följden blev,
att även de övriga arméerna måste dragas
tillbaka; vid 4:e och 5:e arméerna kom
åter-tågsordern oväntat och uppfattades som
omotiverad. Återtågsordern har givit anledning
till en omfattande litteratur, och olika
meningar ha uttalats om den andel av ansvaret
för återtågsbeslutet, som bör tillskrivas
vederbörande arméchefer och tyska
högkvarteret genom dess till arméerna utsände
representant överstelöjtnant R. Hentsch (se d. o.).
En sammanfattande återblick av off. natur
göres i tyska riksarkivets verk om
världskriget, bd IV. Enl. denna har v. Bülow
visserligen själv fattat sitt beslut om återtåg,
men han torde därvid ha påverkats av
Hentsch, som besökte 2 :a armén på aftonen
8 sept. och fått den första impulsen till återtåg
av generalstabschefen Moltke. Efter Hentschs
besök 9 sept. på morgonen vid 1 :a armén hade
hans på det hela taget pessimistiska
uppfattning fått ny näring av vad han fått
bevittna under sin färd från 2:a till l:a armén,
och då han trodde sig ha grundad anledning
förutsätta, att v. Bülows armé var i begrepp
att gå tillbaka, ansåg han sig på grund av
sin instruktion från högkvarteret (vilken
dock ej avfattats skriftligt) böra utfärda
order om återtåg för 1 :a armén. — På ö.
frontdelen sökte tyskarna förgäves på vissa
punkter genombryta den starka fronten Nancy—
Épinal, och 10—12 sept. gingo de tillbaka till
en vid gränsen belägen linje.
Slagets utgång torde i ej ringa mån ha
berott på Joffres energiska utnyttjande av
möjligheten att överflytta trupper till v.
delen av slaglinjen från
Nancy—Vogeserfron-ten för fyllande av uppkomna luckor;
härigenom och på grund av den tyska härens
försvagande genom detacheringar och
marschansträngningen voro de fransk-engelska
trupperna på Marnefronten sina motståndare
överlägsna.
Litt.: K. P. W. v. Bülow, »Mein Bericht
zur Marneschlacht» (1919); A. v. Kluck, »Der
Marsch auf Paris und die Marneschlacht
1914» (1920); H. v. Frangois, »Marneschlacht
und Tannenberg» (s. å.); »Mémoires du
géné-ral Galliéni» (s. å.); H. v. Kuhl, »Der
Marne-feldzug 1914» (1921).
Om andra slaget vid Marne, med
början 15 juli 1918, se Belgisk-franska
fronten, sp. 1190. M. B-dt.
Marne [marn]. 1. Dep. i n. ö. Frankrike,
kring mellersta Marne med bifloder, utgör
huvuddelen av forna prov. Champagne; 3,167
kvkm, 397,773 inv. (1926). I ö. upptages M.
av ofruktbara kalkstensplatåer (jfr
Champagne); i s. ett lågland. I M. ligga
Frankrikes förnämsta distrikt för
champagneproduktion med centra i Épernay, Reims och
Chälons-sur-M. (omkr. 140 kvkm vinodlingar,
årsproduktionen kan uppgå till 1 mill. hl
vin). Jordbruk och boskapsskötsel (särskilt
fåravel), fruktodling; ylle- och kalkindustri.
Huvudstad: Chalons-sur-Marne.
2. Haute-Marne [åt-ma’rn], dep. i
n. ö. Frankrike, upptar s. ö. delen av forna
prov. Champagne; 2,420 kvkm, 195,370 inv.
(1926). M. är övervägande ett högland; i s.
utbreder sig Langresplatån, som i Haut du
Sec når 516 m ö. h. Jordbruk, vin- och
fruktodling; betydande järnproduktion.
Metallindustrien är koncentrerad till S:t-Dizier.
Huvudstad: Chaumont.
Marnien [-niä’], fr., Marnetid och
Marne-kultur, de två första epokerna av La
Tène-kulturen (se d. o.), såsom den uppträder på
de stora skelettgravfälten i dep. Marne och
Aisne. H. R-h.
Ma’rnix, Philips van, herre till S : t
Aldegonde, nederländsk statsman och
författare (1540—98). Studerade för Calvin,
blev reformert och gick i nederländsk
krigstjänst samt spelade
en framstående roll i
frihetskriget. Vid
adelns möte i Breda
1566, riktat mot
spanska förtrycket, skrev
M. det första,
utförligare konceptet till
den överenskommelse
(»kompromiss»), som
antogs. Vid Albas
ankomst 1567 flydde
M. till Tyskland och
sändes sedan av
Vilhelm av Oranien som
underhandlare till Paris och London samt
riksdagen i Worms 1578. M. bidrog kraftigt
till pacifikationen i Gent 1576. Han blev
1583 borgmästare i Antwerpen men
kapitulerade 1585 för spanjorerna. M. var en av
sin tids lärdaste män, och hans författarskap
(bl. a. teologiska skrifter) var av stor
betydelse för holländska språkets utveckling.
Litt.: Holl. monogr. av G. Tjalma (1896),
ty. av A. Elkan (1910); F. Rachfahls ty.
monogr. om Vilhelm av Oranien (2 bd, 1908
—09). (B. H-d.)
Maro’cko, arab. Ma’gr ib el-’a’qsä (»landet
längst i väster»), kejsarrike (sultanat) i n. v.
Afrika, beläget mellan 28° 5’ och 35° 56’ n.
br. samt mellan 1° och 11° v. Igd; 448,373
kvkm, 5,370,000 inv. (1926). M. är numera
delat på två protektorat, det spanska, n. om
Rif-Atlas, 28,000 kvkm och 1,070,000 inv.,
samt det vida större franska, omfattande
huvuddelen av landet, 420,000 kvkm med
4,229,146 inv. (1926). Till M. hör även det
internationaliserade Tangerområdet, 273 kvkm
och 70,000 inv. (1929).
Naturförhållanden. M:s terräng präglas
dels av unga, högt uppskjutande veckkedjor,
dels av vidsträckta platålandskap. De förra
utgöras av Atlas, som från Algeriet mot v.
sänder kedjor, vilka som en ram omgiva M.
i n., s. och s. v. Den nordligaste är Rif-Atlas,
som följer M:s Medelhavskust till Gibraltar
sund och kulminerar med 2,500 m ö. h. Längre
i s. stryker Mellan-Atlas från Algeriets gräns
mot s. v. Dess högsta massiv är
Mussa-u-Sala (3,219 m). I s. vidtager Höga el. Stora
Atlas. Dess ö. del ku Iminerar med D jebel
Ajaschi (3,750 m), längre mot v. resa sig
Tubkal (4,225 m) och Likumt (3,906 m).
Kedjan når i v. Atlantens kust vid Kap Ghir.
S. om Höga Atlas stryker det 2,000 m höga
Anti-Atlas, förenat med det förra genom
den numera slocknade Siruavulkanen (3,300
m). Mellan Höga och Mellan-Atlas å ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
