Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maspero, Gaston Camille Charles - Masr - Masreliez, Jacques Adrien - Masreliez, Jean Baptiste - Masreliez, Louis Adrien - Masr el-Qahira - Mass. - Massa (stad) - Massa (tilltalsord)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Masr—Massa
990
Dekorativ väggmålning av L. A. Masreliez i Konungens paviljong vid Haga.
Blev 1873 prof, i egyptologi vid Collège de
France, grundade 1880 ett arkeologiskt
institut i Kairo och var
1881—86 ledare av
utgrävningarna i
Egypten. M. återvände
därefter till Paris men
kallades 1899 åter till
Egypten som
general-dir. för fornvården
(till 1914). Han
utvecklade ett
betydande vetenskapligt
författarskap, särskilt
på det arkeologiska
och historiska
området. Bland hans
arbe
ten märkas »L’archéologie égyptienne» (1887;
ty. 1889), »Histoire générale de Fart.
Égyp-te» (1912; ty. och eng. uppl.), »Les contes
po-pulaires de FÉgypte ancienne» (1882). E. P-s.
Ma$r, det i dagligt tal brukade arab,
namnet på Kairo (betyder även Egypten).
Masreliez [marelie’], Jacques Adrien,
fransk-svensk ornamentsbiklhuggare (1717—
1806), inkallades på 1740-talet jämte flera
andra franska konstnärer för att arbeta på
slottets i Stockholm inredning och
utsmyckning. M. utförde två tronstolar till kröningen
1751, lyktor i slottets stora trapphus,
dekorerade de s. k. ordenssalarna m. m. -samt
gjorde rokokoinredningar på Drottningholm,
Gripsholm och Fredrikshov efter ritningar av
Adelerantz, J. E. Rehn o. a. E. L-k.
Masreliez [marolie’], Jean Baptist e,
fransk-svensk ornamentsbildhuggare (1753—
1801), son till J. A. M. och bror till L. A. M.
Han fick sin utbildning dels på faderns ateljé
i Stockholm, dels i Paris. 1776 blev han
lärare i ornamentsteckning vid Konstakad.,
1790 prof. där. M. dekorerade konungens och
drottningens paradsängkammare, kolonnsalen,
Kungl. teatern, Sofia Albertinas palats m. m.
i den tidiga gustavianska, antikiserande
stilen.
Masreliez [marelie’], Louis
Adrien, fransk-svensk
målare och arkitekt (1748—1810),
son till J. A. M., bror till J.
B. M. Kom till Sverige vid
fem års ålder och började tio
år gammal i ritarakad., där
hans begåvning snart
uppmärksammades. Efter
elevtiden hos fadern, hos P. H.
Larchevèque och L. Gottman
for M. 1769 till Paris, året
därpå till Bologna och 1774
till Rom. På resan mottog
han starka intryck av Vien,
David, Winckelmann och A. R.
Mengs, antikbeundrarna,
vilket visade sig i hans
italienska studieteckningar och i de
arbeten han utförde efter
hemkomsten till Stockholm.
Han blev 1784 prof, vid
Konstakad., 1803
hovintendent och 1805 dir. för akad.
Från 1785 var M. ledare av
inrednings- och
dekorations-arbetena på slotten i
Stock
holm och landsorten. Han gjorde utkast til)
inredningen av Haga slott (1789—92),
paradvåningen i Sofia Albertinas palats (1782—•
94), det sedermera s. k. Hotell Östergötland,
Forsmarks och
Sture-fors’ slott,
möbelritningar o. dyl. Som
målare visade M. i
sina äldsta arbeten en
tung, mörk karaktär;
efter utlandsresan
lättade färgen,
kompositionen blev typiskt
klassicistisk och
ämnena antika. I
Rom-fartuna kyrka,
Västmanland, och Maria
kyrka, Stockholm,
finnas ett par av M:s
mera betydande målningar med bibliska
motiv. M. umgicks mycket med Sergel och C.
A. Ehrensvärd samt utövade jämte dem stort
inflytande på den gustavianska tidens
konstuppfattning. Han var starkt intresserad av
Winckelmanns konstteori och anslöt sig i sitt
inträdestal till Vet.-akad. 1803 till denna
klassicistiska konståskådning. Litt.: C. D.
Moselius, »L. M.» (1924) och
»Masreliezrum-men i Hotell Östergötland» (1925). E. L-k.
Ma§r el-Qähira, arab., se Kairo, sp. 121.
Mass., förk. för Massachusetts.
Massa, huvudstad i it. prov. Massa e
Carrara (1,156 kvkm, 195,286 inv. 1928),
n. v. Toscana, 5 km från hamnen Marina
d i M. vid Liguriska havet; 39,380 inv. (som
kommun, 1928). Biskopssäte. Märkliga äro
Malaspinas kastell (1300-talet),
Cybo-Malaspi-napalatset (1500-talet), nu prefekturens
residens, domen (1400-talet). Vid M.
marmorbrott. — M. med område, förr furstendöme i
ätterna Cybo och Malaspina, uppgick 1743 i
hertigdömet Massa e Carrara, vilket 1829
tillföll Modena.
Massa (förvrängning av eng. master, se
d. o.), förr negrernas tilltalsord till en vit man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
