Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Mazepa 1066
fronden (se d. o.). M., sorn hånats i otaliga
smädeskrifter (Mazarinades), återkom efter
upprorets slut till Paris 1653 och behöll
makten till sin död, även efter Ludvig XIV :s
myndighetsförklaring. M. stiftade 1643 B i
b-1 i o t h è q u e Mazarine (urspr. 60,000 bd,
nu mångdubblat; jfr fr. monogr. av A.
Franklin, 2:a uppl. 1901), som öppnades för
allmänheten. M:s ibrev utgåvos 1875—1906 i 9 bd
av A. Chéruel och G. d’Avenel. Litt.: Fr.
monogr. av É. Roca (1908) och P. Robiquet
(1912), ty. av K. Federn (1922). — M:s
porträtt återges på vidstående plansch. (B. H-d.)
Mazarlner, mörbakelser (se M ö r d e g) med
mandel, ägg och socker som fyllning.
Mazär-i-Sherlf, Masär-i-Scheri(f, stad i
n. ö. Afganistan, 15 km ö. om afganska
Tur-kestans forna huvudort Balkh; omkr. 20,000
inv. Schiitisk-muhammedansk vallfartsort med
en berömd moské, där Muhammeds
adoptivson Ali tros vara begravd.
Mazatlan [masatla’n], stad i mexik. staten
Sinaloa, vid Stora oceanen; 25,254 inv. (1921).
Export av malm, ädelmetaller, hudar och frukt.
Mazdei’sm, den efter den högste guden
(Ahura) Mazda uppkallade äldre formen av
den religion, som numera benämnes p a
r-s i s m (se vidare d. o.).
Maze’pa, Ivan Stepanovitj,
kosack-hetman (omkr. 1630—1709), föddes i
Lillryss-land och fick sin uppfostran vid Johan
Kasi-mirs hov i Polen. Detta lämnade M. 1663,
uppehöll sig sedermera hos hetmanen
Samoj-lovitj, mot vilken han i hemlighet stämplade,
och valdes efter dennes avsättning 1687 till
hans efterträdare. Spänningen mellan
kosacker och storryssar ökades, när tsar Peter från
stora nordiska krigets utbrott fordrade, att
kosackerna, som tidigare aldrig förts utom
Ukrainas gräns, skulle tjänstgöra i
Östersjöprovinserna och Polen. Härunder väcktes hos
M. tanken på en övergång till svenskarna.
Den närdes ytterligare genom personliga
oförrätter, som M. ansåg sig utsatt för från
tsarens sida, genom dennes övergrepp mot
Lill-ryssland samt Karl XII:s framgångar. När
M. vid Karl XII:s fälttåg inåt Ryssland 1708
fick tsarens befallning att uppbåda
kosackhären mot svenskarna, avsändes en del
trupper, men själv stannade M. hemma och
öppnade hemliga underhandlingar med Karl XII.
Han sökte förmå denne att infalla i Ukraina
och rycka landet ur moskoviternas våld. I
gengäld lovade M. understöd av 40,000
kosacker, underhåll m. m. När Karl XII hösten
1708 nalkades Ukraina och tsaren ånyo
befallde, att hela kosackhären skulle gå i fält
under M:s eget befäl, lät M. höra sina
förtrogna, vilka avrådde honom från att åtlyda
ordern. Han gav sig därmed sken att endast
följa »de äldstes råd», när han nu öppet
anslöt sig till Karl XII. Personligen inträffade
M. 29 okt. 1708 i svenska lägret. Den
egen-nyttige och falske mannen fick doek ej alla
med sig; kosackerna fruktade bl. a. att
komma under polskt välde. Och när ryssarna
kommo i förväg till Ukraina och brände
kosackhuvudstaden Baturin, sveko kosackerna
helt, med undantag av zaporogerna
(kosackerna vid nedre Dnjepr), och M. blev avsatt.
Han ville nu förlika sig med tsaren, men Karl
XII lät honom ej lämna hären; ingen trodde
1065 Mayotte-
m. i de flesta städqr en vald chef för
stadsförvaltningen med vidsträckta administrativa
befogenheter. (Schg.)
Mayotte [majå’t], M a y o 11 a, fransk ö
bland Komorerna (se d. o.); 366 kvkm, 12,674
inv. (1926). Är en av korallrev omgiven
vul-kanö med en topp på 660 m.
Mayr [mäir], Georg von, tysk
statistiker (1841—1925), prof, i Strassburg och
München. Grundade 1890 Das Allgemeine
Statis-tische Archiv, vars ledare han var till sin
död. M. tog verksam del i Internationella
kriminalistföreningens arbeten. Bland hans
statistiska arbeten märkes »Statistik und
Gesellschaftslehre» (1895; 2:a uppl. 1914). ö.
Mayr [mäir], Simon, se M a r i u s, S.
Mayr [mäir], Simon, tysk tonsättare
(1763—1845). Verkade från 1802 som
kapellmästare i Bergamo. M. vann sin främsta
berömmelse som operakompositör i Mozartstil
och förberedde Rossinioperan i Italien.
Senare skrev M. blott kyrkliga verk i äldre
polyfon riktning. Bland hans lärjungar
märkes G. Donizetti. Monogr. av L. Schiedermair
(2 bd, 1907—10). T. N.
Mayrhofen [mäPrhåfon], se Zillertal.
Mazanderän, Masanderän, provins i n.
Persien; 25,000 kvkm, omkr. 700,000 inv.
Omfattar i n. en låg, bördig men av malaria
hemsökt kuststräcka vid Kaspiska havet samt
i s. de skogbeväxta sluttningarna av Elburs’
högland med dess högsta topp, Demavend.
Snö faller i höglandet. Odling av ris, bomull,
sockerrör, mullbärsträd. Ek och ask äro
skogbildande. I distr. Nur finnas kol och
järn. M. driver exporthandel på Baku och
försäljer ris till det inre Persien; prov, är
starkt isolerad genom det svårtillgängliga
Elburs; en 1928 beslutad järnväg från
Chor-musa vid Persiska viken till Kaspiska havet
skall gå genom östra M. Huvudstad:
Barfe-rusch (se d. o.).
Mazarin [mazarä’], Jules (it. Giulio
Mazarini), fransk statsman, kardinal
(1602—61). M:s fader var en siciliansk
affärsman i tjänst hos familjen Colonna. M.
studerade vid jesuitkollegiet i Rom, blev jur.
utr. dr i Alcalä (Spanien), kapten i påvliga
armén och användes i diplomatiska uppdrag.
Han ingick 1632 på den kyrkliga banan men
synes aldrig ha blivit prästvigd. M. var 1634
—36 nuntie i Paris men övergick i fransk
tjänst. Richelieu skaffade honom 1641
kardinalshatten och rekommenderade honom vid
sin död 1642 till sin efterträdare. Ludvig XIII
tog honom till minister. Efter Ludvigs död
1643 och sedan Anna av Österrike övertagit
regeringen, blev den ytterst smidige M. snart
allsmäktig; trol. blev han drottningens
älskare. Utrikespolitiskt fullföljde M. Richelieus
politik. Kriget med kejsaren slöts genom
westfaliska freden 1648, med Spanien genom
pyreneiska freden 1659. Frankrike vann
genom båda nya områden och bättre ställning,
medan Habsburgs makt sjönk. I Norden sökte
M. hålla Sverige lagom starkt och bidrog till
frederna i Brömsebro 1645, i Oliva och
Köpenhamn 1660. M:s inre styrelse var mindre
god. Finanserna voro usla. M. riktade sig
hänsynslöst på statens bekostnad och drog
på allt sätt fram sin familj (jfr M a n c i n i).
1648 utbröt det uppror, som är känt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
