Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Melite—Mellangärdet
1150
gagnas som väderfördelande i form av »te»
vid kolik. (E. S-g.)
Melite, forntida namn på ön Malta.
Mellto, biskop av Sardes, teologisk
skriftställare i 2:a årh., mest känd som författare
av en till Marcus Aurelius riktad apologi,
vilken visar ett visst närmande från kyrkans
sida till romerska staten. Resterna av M:s
författarskap äro samlade i »Corpus
apologe-tarum christianorum», IX (1872).
Meliturl, med., se Sockersjuka.
Melk, stad i Österrike, vid Donau, 72 km
v. om Wien; 2,940 inv. (1923). Här ligger
det berömda, 1089 stiftade benediktinklostret
(nyuppf. 1702—49 i barockstil) med märklig
kyrka, stiftsbibliotek (850 inkunabler),
urkunds- och konstsamlingar.
Melkart, se B a a 1 och F e n i c i e n, sp. 224.
Melkedalen, förr även Mjölkedalen, i
Jotunfjällen, Norge, sidodal till Utladal,
omgiven av höga fjäll (2,000 m) och stora
glaciä-rer. Genom M. fjällväg från Årdalsfjorden i
Sogn till Bygdin.
Melkerson, Johan Alfred, ingenjör,
flottningstekniker (1858—1922).
Utexaminerades 1882 från Tekniska högskolan och blev
föregångsman vid utvecklingen av de för
trävaruindustrien viktiga flottlederna i
Norrlands älvar. M. var bl. a. statens
flottleds-ingenjör 1899—1906 i Norrbottens län, 1906
—11 i hela Norrland och därefter i sydligaste
delen och Kopparbergs län. G. H-r.
Melki-Se’dek (hebr. melki-sedek,
rättfärdighetens konung), enl. 1 Mos. 14: 18 ff. konung
i Salem (= Jerusalem, se d. o.) och Guds
den Högstes präst. Då Abraham besegrat
Kedor-Laomer, mötte honom M. med bröd och
vin och välsignade honom, varpå patriarken
gav honom tionde. Förf, till Ps. 110
betraktade honom som en typ för en av honom
besjungen ideal prästfurste; enl. Hebr. 5: 9
ff. och kap. 7 var han en förebild till Jesus
Kristus. S. H-r.
Melkiter [-kl’tor] (av arab, maliklje,
kungliga) kallades först av araberna i de erövrade
provinserna de (grekisk-)ortodoxa kristna,
emedan de hyllade samma lära som sin malik
(»konung»), kejsaren i Bysantion, till
skillnad från de schismatiska nestorianerna och
jakobiterna. Nu nyttjas namnet huvudsaki.
i Syrien som en allmän motsats mot jakobiter
och därför om anhängarna av såväl den
grekisk- som den romersk-katolska kyrkan. P. L.
Mell, Alexander, framstående
österrikisk blindpedagog (f. 1850), f. d. föreståndare
för kejserliga blindanstalten i Wien. Hans
»Encyklopädisches Handbuch des
Blindenwe-sens» (1900) är alltjämt den mest använda
handboken inom sitt område. G. Ä.*
Mellan [mälä’], C 1 a u d e, fransk grafiker
och målare (1598—1688), utbildade en
egenartad kopparsticksteknik. M. stack porträtt
och religiösa kompositioner efter Simon Vouets
o. a. mästares målningar. I Nationalmuseum
finns en samling av M:s teckningar.
Mellanakt kallas uppehållet mellan två
akter i en teaterföreställning.
Mellanamerika, se Centralamerika.
Mellanbatteri, batteri, som anordnas i en
fortgördel för uppställandet av de
fjärrstrids-pjäser, som ej placerats i forten. De läggas
något tillbakadragna, uppföras med perma-
Benediktinklostret vid Melk.
nent byggnadssätt samt omges med
järn-trådsnät som stormhinder. L. W :son M.*
Mellanbrosk, anat., se M e n i s k.
Mellanbygden, se Blekinge, sp. 491.
Mellanbygdens vattendomstol har sitt
doms-område mellan, å ena sidan (i n. och ö.),
vat-tendelaren mellan Angermanälvens
vattenområde och Ume älvs m. fl. vattendrags
vattenområden samt, å andra sidan (i s. och v.),
vattendelaren mellan Ljusnans vattenområde
och Dalälvens m. fl. vattendrags
vattenområden. I domsområdet ingå delar av
Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands,
Gävleborgs och Kopparbergs län. M:s kansli är i
Sundsvall. Se Vattendomstol. C. G. Bj.
Mellandäck, se D ä c k 1.
Mellaneuropa, en sedan början av 1800-talet
använd benämning på den centrala delen av
europeiska kontinenten; politiskt sett anses
M. vanl. omfatta följ, stater: Danmark,
Nederländerna, Belgien, Tyska riket, Schweiz,
Österrike, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern och
Frankrike. M. har i tysk litteratur blivit
föremål för vidlyftig behandling och försök
till gränsbestämning ur politiska,
fysisk-geo-grafiska, etnografiska el. kulturella
synpunkter. Litt.: J. Stern, »Mitteleuropa von
Leib-niz bis Naumann» (1917).
Mellanfot (lat. metata’rsus), den emellan
vristen och tårna belägna delen av foten.
Mellan-Grevie, socken i Malmöhus län,
Oxie härad, på Söderslätt; 4,85 kvkm, 258
inv. (1930). Nästan h. o. h. uppodlad. 454 har
åker, skog saknas. Ingår i Västra Ingelstads,
östra Grevie, M. och Södra Åkarps pastorat
av Lunds stift, Oxie kontrakt.
Mellangrödor, se Växtföljd.
Mellangärdet (grek. dia’fragma), den
kon-traktila, tvärgående, muskulösa skiljeväggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
