Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko, República Mexicana el. Estados unidos Mexicanos - Kommunikationer - Religion och undervisningsväsen - Statsfinanser - Mynt, mått och vikt - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning - Förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mexiko (Religion och undervisningsväsen—Förhistoria)
1283
och Tampico, gå livligt trafikerade järnvägar
till höglandet, Stillahavshamnarna däremot
sakna merendels goda väg- och
järnvägsförbindelser. Huvudstaden är järnvägsnätets
knutpunkt. Den första linjen från kust till
kust blev färdig 1907. Järnvägar 1927: 28,777
km; elektriska spårvägar 1923: 446 km;
auto-mobiler 1928: 62,500; telegraf 1929: 131,722
km telegraflinjer; 24 radiostationer 1929
(stationen vid huvudstaden, slottet vid
Chapulte-pec, som befinner sig mer än 2,400 m ö. h.,
står i direkt kontakt med europeiska
sändar-stationer); telefon 1922: 43,000 apparater,
165,800 km ledningar, sedan 1 juli 1928
förbindelse med Europa; post 1928: 2,960 kontor,
211,696,800 försändelser (1927). Från
utlandet inkommo 4,822 fartyg om 8,869,159 ton
1927. Kusttrafiken är livlig.
Religion och undervisningsväsen.
Befolkningen är övervägande rom.-kat. (7
ärkebiskopar, 23 biskopar). Protestanternas antal
utgjorde 1921 73,951, och 208,836 inv. hade
obekant trosbekännelse. Kyrkan skildes från
staten 1857, klostren stängdes, och
civiläktenskap blevo obligatoriska (se även nedan, sp.
1288). M. har förutom nationaluniv. i
huvudstaden univ. i Mérida och Guadalajara.
Skolundervisningen är obligatorisk och
kostnadsfri, men läs- och skrivkunnigheten är ännu
ytterst bristfällig. Det off.
undervisningsväsendet kostade 1928 ej mindre än 52,586,053
pesos, vilket vittnar om den kraftiga vilja,
som förefinnes för folkbildningens höjande.
1927 funnos 277 tidningar (och tidskrifter).
Statsfinanser. Budgeten för 1928 upptog
utgifterna till 291,117,800 pesos, därav till
jordbruk 31,548,600, undervisningsväsen 27,014,600
och försvarsväsen 97,615,200. Statsskulden
belöpte sig i sept. 1920 till 657,599,122 doll. och
har sedan ytterligare stigit. M:s
nationalbank grundades 1 jan. 1925 med ett stadfäst
kapital av 100,000,000 guldpesos.
Mynt, mått och vikt. 1919 infördes
guldmyntfot. Myntenheten är guldpeso el.
mexikansk dollar = 100 centavos. Genom lag av
29 april 1925 skall peson hålla 0,75 g fint
guld och motsvara 50 nordamerikanska cents.
Metersystemet är sedan 1895 föreskrivet enl.
lag, men de gamla spanska måtten äro ännu
i viss utsträckning i bruk, fanega = 1,
quintal = 46 kg (= 4 arrobas, 1 arroba — 25
libras), legua = 5,572,7 m. S. L-é.
Försvarsväsen. Armén består av 50
bataljoner infanteri (om 3 gevärskomp. o. ett
kulsprutekomp.), 60 kav.-reg:ten om 3
skva-droner och en maskingevärssektion, 2
fältartilleri- och 1 bergsart.-reg :te, flygtrupper,
ingenjörtrupper m. m. Härtill kommer
presidentens garde (2 inf.-bataljoner och 2
kav.-reg:ten). Rekryteringen av manskapet i den
reguljära armén sker på frivillighetens väg.
Tjänstgöringstiden i aktiva armén är tre år;
efter denna tid kvarstår soldaten i reserven
(i allm. 7 år). Aktiva arméns styrka är omkr.
50,000 man. En viss begränsad militär
utbildning skall numera meddelas alla
medborgare. M. B-dt.
örlogsflottan utgöres (1930) av ett
äldre pansarskepp om 3,200 tons deplacement,
2 kanonbåtar, vardera om 1,250 tons
deplacement, 8 vaktfartyg och ett armerat
transportfartyg. ö-g.
1284
Författning, förvaltning och rättskipning.
M:s nuv. författning, av 1917, går tillbaka till
den av 1857 (se nedan, sp. 1286); den
innehåller även en rad bestämmelser om
undervisning, religion, gruv- och sociallagstiftning
m. m. M. är en förbundsrepublik, delad i 28
stater, två territorier och ett förbundsdistrikt.
Den lagstiftande makten utövas av
kongressen, vilken består av två kamrar, senaten med
58 för fyra år valda medl., två från varje
stat och förbundsdistriktet, samt
deputeradekammaren, vald för två år med en
representant per 60,000 inv. (f. n. 258). Då
kongressen ej är samlad, fungerar ett utskott av
fjorton senatorer och femton deputerade. Den
verkställande makten utövas av presidenten,
som väljes för sex år direkt av folket; skulle
han avgå före mandattidens slut, utser
kongressen hans efterträdare. Han kan ej
upplösa kongressen. Han är chef för regeringen,
som dessutom består av sju statssekr.
M:s stater ha självvalda guvernörer och
lagstiftande församlingar; de indelas i regel
i distrikt och dessa i kommuner.
Presidenten utser förbundsdistriktets styrelse och
territoriernas guvernörer. Delstaterna ha egna
lagar men måste publicera och verkställa av
centralstyrelsen utfärdade lagar.
Rättskipningen omhänderhaves av
distrikts-och kretsdomstolar samt en högsta domstol,
vars elva medl. väljas av kongressen. Sedan
1930 är dödsstraffet avskaffat utom för
militära förbrytelser. A. A-t.
Förhistoria. Méxicodalen har varit ett av
Fornamerikas kulturella utstrålningscentra.
Rörande förbindelser och kulturpåverkningar
mellan Sydamerika och M. i förcolumbisk tid
äro meningarna delade. Genom grävningar i
Méxicodalen, t. ex. vid Atzcapotzalco och
Za-catenco, ha rester efter 3 varvtals över
varandra lagrade kulturer påträffats, överst
finnas rester från det folk, som levde där vid
spanjorernas ankomst, aztekerna, därunder
från deras föregångare, toltekerna. Djupast
ligga minnen från en eller rättare flera på
varandra följande forntidscivilisationer, om
vilka urkunderna ej ha något att förmäla.
Ehuru primitivare än de övre lagrens
arte-fakter, vittna dessa fynd dock om en lång
utvecklingshistoria. Inv. voro jordbrukare,
och enl. Spinden uppfanns jordbruket här
ung. 4000 år f. Kr. Toltekernas kultur var
högt utvecklad, och bl. a. i San Juan
Teo-tihuacan finnas väldiga och vackert
utsmyckade ruiner, som vittna om att de i vissa
avseenden voro överlägsna efterföljarna och
arvtagarna, aztekerna. Denna kultur gick sin
undergång till mötes i början av 1200-talet
e. Kr. Sedan Tula el. Tollan, den stora stad,
efter vilken folket fick sitt namn, förstörts,
lämnade delar av stammen landet och
vandrade söderut och österut. Den stora
mayastaden Chichen Itzäs i nordligaste Yucatan
byggnader från senare tid äro uppförda i
tol-tekisk stil, då staden var huvudort i ett
mayansk-toltekiskt rike (se Chichen Itzä).
Méxicodalen behärskades därefter av flera
stammar, tills den sist inflyttade, aztekerna,
tillvällade sig makten. Om aztekerna finnas
traditioner och historiska uppgifter genom
spanska krönikörer, indianska upptecknare
och genom codexar med indiansk bildskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
