Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montreal - Montreuil - Montreux - Montrose (stad) - Montrose, earl-, markis- och hertigtitel - Mont-Saint-Michel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Montreuil—Mont-Saint-Michel
300
Utsikt över Montreux.
1830-talet, byggandet av Victoriabron över
S:t Lawrencefloden 1859, hamnens
fördjupning, Allanlinjens (se d. o.) 1856 upprättade
linjefart med Liverpool och Pacifikbanans
byggande 1886 ha bidragit till M:s hastiga
tillväxt (1851 57,000, 1881 155,000, 1901
268,000, 1911 470,000 inv.). Än i dag är M.
övervägande en fransktalande stad. Skottar
ha i stadens utveckling haft stor
betydelse. H. N-n.
Montreuil [mätrö’j], förstad till Paris, i
dep. Seine, 7 km ö. om Notre-Dame, på en
höjd 1 km n. om Vincennes; 58,425 inv. (1926).
Bekant för sina persikoodlingar.
Montreux [mätrö’], kurort i schweiz. kant.
Pays de Vaud, på ö. stranden av Genèvesjön,
vid Simplonbanan, 23 km s. ö. om Lausanne.
Består utom av det egentliga M. av M. - C 1
a-rens, M. - Territet och M. - Veytaux
utmed stranden samt kurorter och
vinter-sportplatser i Alperna, ss. G 1 i o n (692 m
ö. h., högsäsong maj—sept.), Caux (1,054 m)
och Rochers de Naye (1,973 m), till
vilka bergbanor leda (tills. 18,300 inv. 1927).
På grund av sitt mot n. skyddade läge och
milda klimat (»Schweiz’ Riviera») är M.
livligt besökt (omkr. 70,000 pers. 1926).
Medel-temp. för vintern 2,1°, för sommaren 18,6° C.
Strandbad. I närheten ligger slottet Chillon
(se d. o.).
Montrose [månträu’z], hamnstad i skotska
grevsk. Forfar, vid South Esks utlopp i
Nordsjön, 40 km n. ö. om Dundee; 12,692 inv.
(1921).
Montrose [måntråu’z], earl-, markis- och
hertigtitel (från åren 1505, 1644 och 1707)
inom skotska ätten G r a h a m.
John G r a h am, 3:e earl av M. (omkr.
1547-—1608), deltog ivrigt i partistriderna
under Maria Stuart och Jakob VI, blev 1599
lordkansler och var från 1603 den egentlige
utövaren av regeringsmakten i Skottland,
från 1604 med titeln vicekonung.
Hans sonson James Graham, 5:e earl
och l:e markis av M. (1612—50), slöt sig 1637
till den nationellt presbyterianska
covenant-rörelsen. M. ledde juli 1640 skottarnas infall
i England, kom under detta fälttåg i häftig
fiendskap till Argyll och närmade sig det
kungliga partiet. Våren 1644 utnämnde Karl I
honom till markis av M. och kunglig
generallöjtnant i Skottland. Han samlade därpå
de mot Argyll fientliga höglandsklanerna och
besegrade den presbyterianska hären vid
Kil-syth (15 aug. 1645).
Som Karls
lordlöjtnant sammankallade
han ett kungligt
sinnat motparlament i
Glasgow men blev (13
sept. s. å.) slagen av
David Leslie vid
Phi-liphaugh, undkom till
Bergen i Norge (1646),
blev 1648 kejserlig
fältmarskalk och
erbjöd 1649 Karl II sina
tjänster. Från
Göteborg överförde han på
holländska fartyg en liten värvad här till
Ork-neyöarna och landsteg april 1650 i Skottland,
där han redan 27 april överrumplades och
besegrades av Leslie vid Invercarren. M. togs
till fånga under flykten, dömdes av
parlamentet till döden och avrättades (21 maj). Hans
ridderliga självuppoffring för huset Stuarts
sak har gjort honom till en skotsk
nationalhjälte. M:s politiska dikter äro tr. som bilaga
till M. Napiers »Memoirs of M.» (1856). Bäst
skildras M. i S. R. Gardiners »History of the
great civil war», II (1889). Jfr biogr. av J.
Buchan (1913) och, om M:s vistelse i Sverige,
»Miscellany of the scottish history society»,
I (1893).
Sonsonen James Graham, 4:e markis
av M. (d. 1742), blev 1706 rådspresident och
1707 hertig för sina förtjänster om den
eng-elsk-skotska unionens tillkomst. V. S-g.
Mont-Saint-Michel [mä^sä-mijä’!], en fransk
klippö med kloster, mellan Normandie och
Bretagne (dep. Manche); förenad med
fastlandet genom en 1,5 km lång vägbank, på
vilken ångspårvagnslinje dragits fram från
Pontorson; 198 inv. (1926). ön är av granit,
har en omkrets av 900 m och höjd ö. h. av
50 m. På dess n. v. del ligger det under
medeltiden berömda benediktinklostret (gr. 966;
nuv. byggnad från 1200-talet), omgivet av
starka befästningar. Klosterkyrkan, på öns
högsta del (1020—1135), har ett kor i flarn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
