Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mylius-Erichsen, Ludvig - Mylla - Müllenhoff, Karl - Müller, Adam August - Müller, Alexander - Müller, Carl Hermann Gustav - Müller, Christian Friedrich - Müller, Daniel Andreas Joakim - Müller, David Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Mylla—Müller, D. H.
504
tionen» till n. ö. kusten av Grönland. Under
slädfärden utforskades och kartlades stora
kuststräckor och klarlades Grönlands önatur.
På återfärden omkommo M. jämte löjtnant
Höeg-IIagen och den grönländske kateketen
J. Brönlund (M. den 25 nov.). Brönlunds lik
och anteckningar anträffades våren 1908 vid
en depå på Lambert land av löjtnant J. P.
Koch. E. Mikkelsen hemförde 1912 M:s
ob-servationsjournaler, som han anträffade vid
Danmarksfjorden. M. skrev, utom en del
berättelser från Danmark och dikter från sin
första expedition, även »Grönland, illustreret
skildring» (1906; tills, m. H. Moltke). Om
utbytet av Danmarkexpeditionen se
»Medde-lelser om Grönland», bd 41—46 (1913—17).
Jfr A. Friis, »Danmarkexpeditionen til
Grönlands nordostkyst» (1909). O. Sjn.
Mylla, en av jordbrukare använd term utan
skarp definition. M. är ung. dets. som en på
humusämnen (mullsubstans) rik matjord (se
d. o. och Jordarter) med lucker
struktur. O. T-m.
Mü’llenhoff, Karl, tysk germanist (1818—
84), 1846 prof, i Kiel, från 1858 i Berlin.
Lärjunge till K. Lachmann (se d. o.), försvarade
M. dennes teori om Nibelungenlieds tillkomst.
Från Grimm upptog
han tanken om ett
nära samband mellan
myt och hjältesaga,
och i flera arbeten (bl.
a. »Sagen, Märchen
und Lieder der
Her-zogthümer Schleswig-Holstein und
Lauen-burg», 1845,
»Beo-wulf», 1889)
undersökte han hjältesagornas
mytologiska och
historiska element. Tills,
m. W. Scherer utgav han »Denkmäler
deut-scher Poesie und Prosa aus dem 8.—12.
Jahr-hunderte» (1864) och samlade i »Germania
an-tiqua» (1873) alla de texter av klassiska
författare, som lämna upplysningar om de
germanska folken. Av det stort anlagda verket
»Deutsche Altertumskunde» (5 bd, 1870—1900)
utkommo under M:s livstid blott första bandet
(om germanernas första bosättning i Europa)
och en del av femte (om den germanska
mytologien). I Tyskland har M. bildat skola; även
för nordisk filologi har hans verksamhet varit
av betydelse. (E. W-én.)
Müller, Adam August, dansk målare
(1811—44), son till P. E. M. (d. 1834). Var elev
av Eckersberg och vistades 1839—42 i Italien.
M. har målat en del porträtt, men hans
huvudverk är historiemålningen »Luther i Worms»
(i Helligaandskirke i Köpenhamn). P. E-t.
Müller, Alexander, lantbrukskemist
(1828—1906). Blev fil. dr i Leipzig, 1851
lärare vid tekniska och lantbruksskolan i
Chem-nitz, 1853 föreståndare för
lantbruksförsöks-stationen där och var 1856—59 sv.
Lantbruks-akad:s agrikulturkemist. M. verkade därpå
i Berlin till 1886, då han inköpte Stensjöholm
i Kronobergs län, där han sedan bedrev
praktiskt lantbruk efter vetenskapliga grunder.
I Sverige utförde M. undersökningar om
landets jordarter etc. samt var praktisk
rådgivare åt lantbrukarna. II. J. Dft.
Müller, Carl Hermann Gustav, tysk
astronom (1851—1925), blev 1877 anställd vid
observatoriet i Potsdam, vars chef han var
1921—25, och var under en längre tid efter
1896 verksam som sekr. i Astronomische
Ge-sellschaft. M. utförde en rad viktiga
undersökningar inom den stellära fotometrien och
spektralanalysen. Tills, m. P. Kempf utförde
M. medelst Zöllnerfotometer bestämningar av
magnituderna för 14,200 stjärnor på
nordhimlen, ljusstarkare än 7™. 5, varjämte noggranna
uppskattningar av stjärnfärgen utfördes.
Detta verk (Potsdamer Durchmusterung; P. D.)
står alltjämt oöverträffat i fråga om
noggrannheten av de individuella
stjärnundersökning-arna. Av synnerlig betydelse är också det av
M. tills, m. Hartwig utg. stora verket
»Ge-schichte und Litteratur des Lichtwechsels der
bis Ende 1915 als sicher veränderlich
aner-kannten Sterne» etc. (3 bd, 1918—22). M.
utförde betydelsefulla undersökningar om
ex-tinktionen i jordatmosfären och planeternas
fotometriska förhållanden. Hans stora
handbok »Photometrie der Gestirne» (1897) har
varit av grundläggande betydelse för
astro-fysikens studium. K. Lmk.
Müller, Christian Friedrich,
violinist (1752—1827), av tysk börd, elev av F.
Benda. Var konsertmästare i hovkapellet i
Stockholm 1780—1817, där han som ledare av
orkesterkonserterna gjorde en betydelsefull
insats. M. var på sin tid Sveriges främste
violinspelare. Han framträdde även som
kompositör med smärre musikinlägg i
skådespel. — M. var g. m. sångerskan Carolina
Fredrika Halle (1755—1826), f. i
Köpenhamn, där hon först slog igenom som
operasångerska. Hon blev i Sverige en
särskilt värdefull kraft för Glucks operor och
uppbar bl. a. titelrollerna i »Alceste» och
»Armida». 1781—1806 var hon anställd vid
Kungl. teatern och uppträdde även någon
gång senare. t.
Müller, Daniel Andreas Joakim,
trädgårdsodlare, författare (1812—57). Blev
örtagårdsmästare vid Uppsala univ:s
botaniska trädgård 1851 efter tidigare anställning
där och vid Svenska
trädgårdsföreningen i
Stockholm. M. utgav
»Trädgårdsskötsel» (3
delar, 1848—53; 3:e
uppl., omarb. av A.
Sundius, 1886—88),
»Trädgårdsvännen»
(1856; 3:e uppl. 1866)
m. fl. Genom det förra
arbetet gjorde M.
livlig propaganda för
den naturalistiska [-trädgårdsanläggnings-konst,-]
{+trädgårdsanläggnings-
konst,+} som under förra
hälften av 1800-talet utbildats i Tyskland
och blev förhärskande i Sverige mot
1800-talets slut. C. G. D.
Müller, David Heinrich, österrikisk
orientalist (1846—1912), sedan 1885 ord. prof,
i Wien. M. företog 1898—99 tills, m. Carlo
Landberg en forskningsresa till Sydarabien.
Han utgav bl. a. »Burgen und Schlösser
Süd-arabiens» (1879—81), »Al-Hamdänl’s
Geogra-phie der arabischen Halbinsel» (2 bd, 1884—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
