Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Människan
624
Bild 1. Kroppsproportionerna hos ett 2 månaders
foster (a), en nyfödd (b) och en vuxen människa (c).
arna i kroppens allmänna hushållning ge i
många fall även upphov till bristande
säkerhet i innervationen — rörelserna bli något
tafatta, »valpiga», stämman »slår över»
(målbrott, se d. o.). Med pubertetens
inträde avslutas barnaåldern, och man kommer
över i ynglinga- (ungmö-)åldern. Under denna
tid vinna kroppens organ och organismen i
sin helhet sin slutliga utveckling. Perioden
varar för kvinnan till 21—23 år, för mannen
till 25—28 år. Under denna tid framkomma
de sista fyra kindtänderna i den andra
denti-tionen, de s. k. v i s d o m s t ä n d e r n a. De
permanenta tänderna äro 32 till antalet.
Samtidigt som könsmognaden inträder,
kommer också individen genom den fulla
utvecklingen av de sekundära könskaraktärerna att
småningom utväxa till man eller kvinna.
Den fulla mognadens ålder kan indelas i
tre stadier, ett första, då kroppens fysiska
och psykiska krafter nå sin höjdpunkt. Denna
tid varar till mellan 30 och 35 års ålder för
kvinnor, till ung. 40 för män. Det andra eller
stationära stadiet varar från 35—40 år för
kvinnan och från 40—50 för mannen.
Perioden avslutas med ett stadium, då krafterna
börja avtaga, vilket motsvarar för kvinnan
40—50 år, för mannen 50—60 år. För
kvinnan kan denna period sägas avgränsas av
tidpunkten för menstruationens upphörande.
Samtidigt härmed undergår kroppen en hel
del andra viktiga förändringar. Någon
kli-makteriet motsvarande period torde knappast
finnas hos män.
Nu har organismen inkommit i sin tredje
livsfas — den med avtagande energi. Å
1-de rd o m en har inträtt. Denna period är
lika fysiologisk som de föregående. De
förändringar, som kroppen under denna period
undergår, kunna karakteriseras som a t r
o-f i s k a. Atrofiska förändringar ske i större
el. mindre utsträckning i alla organ och
vävnader. Härtill finner man i många vävnader
fettdegeneration, kalkvandling och ökad
för-bening. Jämsides med de morfologiska för-
Bild 2. Kroppens tillväxtkurva.
ändringarna följa de funktionella, vilka
framträda såväl på det fysiska som på det
psykiska området.
Man har uppställt ett stort antal teorier
för att förklara åldrandets orsaker. Rubner
föreställde sig, att livsbegränsningen beror på
att levande protoplasma endast har förmågan
att omsätta en viss mängd energi. En viss
summa livsverksamhet bestämmer därför tiden
för den fysiologiska dödens inträdande. Denna
teori har icke stått oemotsagd.
Medellivslängden växlar starkt för olika raser och i
olika länder. Den beror såväl på yttre
faktorer (hygieniska förhållanden m. m.) som på
inre, ärftliga. Den återstående
medellivslängden vid födelsen utgjorde 1916—20 i
Sverige för män 54,8 och för kvinnor 57,6 år.
Vid 25 år äro motsvarande siffror 41,5 och
43,2 år. Även om det i litteraturen
förekommer uppgifter på personer, som levat 150 år,
ja, t. o. m. ännu längre, torde dylika åldrar
icke kunna anses tillförlitligt styrkta. En
beräkning av dödsrisken i olika åldrar visar
nämligen, att sannolikheten för en ålder över
115 år praktiskt taget är lika med noll.
Människokroppen uppbygges av följ, delar:
huvudet, halsen, bålen och
extre-miteterna. Huvudets särskilt utbildade
form bestämmes väsentligen av hjärnans
betydande utveckling, av förefintligheten av
en serie viktiga sinnesorgan för syn, hörsel,
jämvikt, smak och lukt samt av att hit äro
förlagda ingångarna till andnings- och
mat-smältningsapparaterna. Huvudet består av
två till det yttre täml. väl avgränsade delar,
h järndelen, som innesluter hjärnan,
och ansiktsdelen. Enl. anatomiskt
språkbruk hör pannan till hjärndelen, ty
ansiktsdelen begränsas uppåt av näsroten och
ögonbrynen. Halsen är till sin form
cylindrisk och utgör förbindelsen mellan huvud och
bål. Dess skelettstomme är halsryggraden,
som är omgiven av muskler. I främre delen
av halsen finnas struphuvud,
luftstrupe, svalg, matstrupe samt kärl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
