Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Möhl Hansen, Karl Kristian - Möhne - Möhring, Bruno - Möhring, Ferdinand - Möinichen, Erik Röring - Möja - Möjlighet - Möklinta - Mölj - Mölle - Mölleberga - Möller, Andreas - Möller, Artur - Möller, Carl Oskar - Möller, Dagmar, f. Bosse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Möhne—Möller, D.
654
äger »Strandmöllesöen» (1906). M. har
arbetat mycket med dekorativ konst. P. E-t.
Möhne, högerbiflod till Ruhr i Westfalen,
inmynnar vid Neheim. I dalen vid Arnsberger
Wald ligger Ruhrdalens största
reglerings-damm (uppf. 1908—13), magasinerande intill
130 mill. kbm vatten (Möhne Talsperre).
Möhring, Bruno, tysk arkitekt (f. 1863
n/12). Har särskilt utmärkt sig för sina
arkitektoniska ingenjörsarbeten. Den av M.
utförda stenbron vid Träben kännetecknas av
sin nästan medeltida tyngd. M. har
framgångsrikt sökt ge konstnärlig form åt
järnbyggnader, och i samarbete med järnverket
Gutehoffnungshütte konstruerade han
Bonn-bron, vilken kallats Tysklands första
konstnärliga järnbro. Liknande arbeten äro
Swine-mündebron, viadukter och bangårdar för
Hochbahn i Berlin m. fl. städer. Han har
lämnat ritningar till utställningsbyggnader
och en mängd privathus. M., som 1907 fick
titeln professor, har utgivit »Architektonische
Charakterbilder» (2 portföljer, 1900—01) och
»Stein und Eisen» (8 bd, 1903—11). T. Stbls.*
Möhring, Ferdinand, tysk tonsättare
(1816—87). 1845 organist och sånglärare i
Neuruppin. Bland M:s manskvartetter
märkas »Sov i ro» och »Bön på havet». T. N.
Möinichen [mö’jnikon], Erik R ö r i n g,
norsk ämbetsman (1797—1875), led. av 1837
års straffanstaltskommitté för norska
fängelseväsendets reformering. M. var stortingsman
1851 och statsråd 1855—69. K. V.H.*
Möja, socken i Stockholms län, Värmdö
skeppslag, omfattar i Stockholms yttre
skärgård de skogtäckta klippöarna Stora och
Söder-M., Lökaön, Bockö, Hemö, Storö m. fl.
samt i havsbandet Rödkubbe, Stora och Lilla
Nassa, Gillöga och Björkskärs skärgårdar;
53,05 kvkm, 688 inv. (1931). 242 har åker,
2,620 har skogsmark. Fisklägen.
Jordgubbs-odling. Ingår i Värmdö och M. pastorat i
Ärkestiftet, Roslags ö. kontrakt.
Möjlighet, filos. Att något är möjligt
innebär, att det såväl kan tänkas förhålla sig
så som icke förhålla sig så. Antages t. ex.
viljans frihet, så innebär detta ofta, att
framtiden tänkes vara icke blott oberäknelig utan
även objektivt obestämd, att det sålunda vore
möjligt, att man handlar på ett visst sätt,
men också möjligt, att man icke gör det. Det
möjliga kan vara verkligt men behöver icke
vara det; om det möjliga som sådant kan
man därför varken bejaka el. förneka
verklighet. Allt verkligt tänkes även vara
möjligt, men allt möjligt är icke verkligt. —
Distinktionen mellan verkligt och möjligt spelar
särskilt stor roll i den Leibniz-Wolfska
filosofien, där det möjliga bestämmes som det,
vilket icke innesluter motsägelse. A andra
sidan har denna distinktion bestritts redan av
megariska skolan (se d. o.) och torde även
kunna visas vara grundad på motsägande
föreställningssätt. G. O-a.
Möklinta, socken i Västmanlands län,
över-tjurbo härad, omfattar Västmanlands n. ö.
hörn mellan Sala i s. och Dalälven i n.; 270,34
kvkm, 2,684 inv. (1931). Genomlöpes av
Hedåsen (jfr Enköpingsåsen), vid vilken
huvudbygden ligger. 4,641 har åker, 16,336
har skogsmark. Hembygdsmuseum: M.
gammelgård. Pastorat i Västerås stift, Sala kontr.
Mölj, fördämning el. vågbrytare. — A
n-karmölj, uppläggningsplats för ankare. ।
Mölle, municipalsamhälle, badort och
fiskläge i Brunnby socken, Malmöhus län,
naturskönt beläget vid foten och på sluttningen
av Kullaberg (se d. o., med karta), ändpunkt
för statsbanan Ästorp—M.; 100 har, 705 inv.
(1931). M. besökes mest av svenskar och
danskar. Tullexpedition och kustpostering.
Tax.-värde å fastighet 2,822,224 kr. (1930),
tax. inkomst 485,260 kr.
Mölleberga, socken i Malmöhus län, Bara
härad, ö. om Malmö, på Lundaslätten, som
här är småkullig; 6,32 kvkm, 216 inv. (1931).
Begränsas i n. v. av Segeån. 545 har åker;
skog saknas. Ingår i Bara och M. pastorat i
Lunds stift, Bara kontrakt.
Möller, Andreas, tidningsman (1800—55).
Tog 1825 juridisk examen i Lund, blev sedan
advokat i Stockholm, där han utgav några
rimmade politiska satirer i liberal riktning
och 1830—33 tillhörde Aftonbladets redaktion.
Han författade där dessa år vanl. den
mycket uppmärksammade stående artikeln
»Ka-leidoskop». Se A. Ahnfelt, »Interiörer ur det
literära Stockholmslifvet» (1877). K. W-g.*
Möller, Artur, författare (f. 18 8 3 23/2), fil.
kand. 1902, redaktör (Varia, Figaro) och
medarbetare inom Stockholmspressen. M. har
författat ett mycket stort antal noveller och
smärre romaner (»Sena tiders barn», 1904,
o. s. v.) med erotiska och vardagsmotiv ur
nutiden samt finstämd lyrik (»Hemmet för
min dröm», 1912, m. m.).
Möller, Carl Oskar, arkitekt (f. 1857
20/4). Utbildades i Stockholm vid Slöjdskolan
1870—73 och vid Konstakad. 1873—79. 1879
—81 gjorde han en studieresa till Tyskland,
Frankrike, England,
Italien och Österrike.
Sedermera har M.
varit bosatt i
Stockholm. Han blev 1881
arkitekt i
överinten-dentsämbetet, 1903
förste intendent där
och 1904 chef,
överintendent; efter
överin-tendentsämbetets omorganisation 1918 var
M. verkets generaldir.
till 1924. Vid sidan
av sin ämbetsmanna-
karriär har han utfört en mängd uppdrag.
Så var han 1897 byggnadschef vid
Stockholmsutställningen, 1911—25 ordf, i Svenska
slöjdföreningen m. m. M:s förnämsta verk är
Johannes kyrka i Stockholm (invigd 1890).
Där har M. utfört även Johannes folkskola
(1890), Gustav-Adolfskyrkan (1892) och
Arbetarinstitutet (1893), varjämte han på
1890-talet lett Katarina och Jakobs kyrkors
restaurering. Han har byggt många kyrkor
och skolor i landsorten.
Möller, Dagmar, f. Bosse, sångerska
(f. 1866 19/i2 i Oslo), syster till
skådespelerskan Harriet Bosse (se d. o.), sedan 1896 g. m.
generaldir. C. O. M. Elev av Konservatoriet
och madame Artöt i Paris, anställd vid Kungl.
teatern i Stockholm 1887—89 och 1892—94
samt i Oslo 1891. Bland hennes roller märkas
Eurydice i »Orfeus», Mignon och Jolantha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
