Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York city (stad) - Areal och omfattning - Folkmängd - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
New York (Areal och omfattning—Stadsbeskrivning)
948
industri är visar exporten av produkter,
härstammande från el. tillverkade i N., vilkas
värde 1929 steg till 955 mill. doll.
De inre kommunikationerna i staten
befordras av ett utomordentligt utvecklat
järnvägsnät på 13,400 km längd, ett nära 10 ggr så
långt landsvägsnät och 2,263,000 motorfordon
(1929). På den stora New York state barge
canal (Eriekanalen) transporterades 1929
2,876,000 ton gods. N:s nationalförmögenhet
uppskattades 1922 till 37 milliarder doll.
(över x/9 av hela U. S. A:s).
Enl. 1930 års census voro 87,5 %
stadsbefolkning. Utom staden New York med 6,930.446
inv. finnas 6 städer med över 100.000 inv.:
Buffalo, Rochester, Syracuse, Yonkers, Albany
(huvudstad) och Utica.
På grund av den stora procenten
utlands-födda utgjorde 1920 de ej skrivkunniga 5,1 %;
Utom de högre undervisningsanstalterna i
staden New York finnas univ. i Albany,
Buffalo, Rochester, Syracuse, Canton och Ithaca
(Oornell university).
N :s riksdag består av en senat med 51
medl., valda vartannat år, och en årl. vald
assembly med 150 medl. 2 senatorer och 43
representanter väljas till kongressen. — Litt..
R. S. Tarr, »Physical geography of New York
state» (1902). H. N-n.
Historia. N. upptäcktes 1609 av S. de
Champ-lain och H. Hudson (se dessa ord). På
1610-talet anlade holländarna det första nybygget,
Nya Amsterdam (nuv. staden New York,
se d. o., historia). Staten antog 26 juli 1788
förbundsförfattningen. Albany blev 1797
dess huvudstad (förut staden New York). —
Svensk bebyggelse. Redan innan de
första svenskarna kommit till Delaware (se
Nya Sverige), funnos svenskar i staden
N. (mest sjömän, som slagit sig ned som
skeppstimmermän och segelsömmare). Dessa
fingo vid flera tillfällen tillskott av landsmän
från Delawarekolonien, bl. a. 1653. Utom
staden N. finnas ej några äldre svenska
kolonier i N. utom Jamestown (se d. o.). — Jfr
E. H. Roberts, »New York: the planting and
growth of the empire state» (1896). Å. S-n.
New York [njö’ jä’k], New York city,
stad i staten New York, U. S. A., med
avseende på folkmängden jordens största stad
och tävlande med London om att vara dess
största handelscentrum och hamn, ligger vid
Hudsonflodens (här kallad North river)
utlopp i New York bay. East river (se d. o.)
genomskär staden och förmedlar förbindelse
mellan Long island sound och New York bay.
N., som är utomordentligt fördelaktigt
beläget i ekonomiskt och geografiskt hänseende
(jfr New York, stat), har vackra
omgivningar.
INNEHÅLL:
sp.
Areal och omfattning... 948
Folkmängd........... 948
Stadsbeskrivning..... 948
Skyskrapor...... ... 951
Industri, handel, hamn
och sjöfart......... 951
Kommunikationer .... 952
Förvaltning och
rättsväsen .............. 952
Vatten och brandväsen 953
Finanser ........... 953
Fattig- och sjukvård... 953
sp
Religiösa förhållanden
och
undervisningsväsen .............. 953
Museer, bibliotek,
teatrar och sport ...... 954
Tidningspress ....... 954
[-Stadsplaneundersök-ning............-]
{+Stadsplaneundersök-
ning............+} . 954
Svenskarna i New York 955
Historia ........... 955
Litteraturanvisningar.. 955
Areal och omfattning. N. består av fem
boroughs, vilka 1898 förenades under
namnet Greater New York: Manhattan,
innefattande ön Manhattan jämte några
kringliggande holmar (BlackwelFs, Wards,
Ran-dall’s, Ellis island, se d. o., och
Bedloes-ön); Bronx, den sydöstligaste delen av
statens fastland ö. om Manhattan (skild
därifrån genom Harlem river), n. om East
river; Richmond, omfattande Staten island
(jfr d. o.), den sydligaste och västligaste
stadsdelen; Brooklyn, den västligaste delen
av Long island, samt Queens, n. om
Brooklyn (se även art. om olika boroughs).
Stadens totala areal är 800,2 kvkm, dess
största utsträckning i n. och s. 57,5 km och i ö.
och v. 25,7 km. (N. metropolitan
dist r i c t enl. off. definition upptar ett område
av 9,759 kvkm med en befolkning 1 juli 1926
av 9,472,500; omfattar delar av staterna New
York, New Jersey och Connecticut samt
städer såsom Newark, Elizabeth, Hoboken.
Yonkers, White plains, Stamford och Norwalk.
Inalles 373 självständiga och självstyrande
municipalities inom en radie av ung. 65 km
från City hall tillhöra distriktet.)
Folkmängd. Vid folkräkningen 1920 hade
N. en folkmängd av 5,620.048 och vid senaste
census (1930) av 6,930,446 inv. enl. följ,
fördelning.
Areal i kvkm Inv. enl. census 1920 Inv. enl. census 1930
Bronx ........ 110,r 732,016 1,265,258
Brooklyn ..... 192 2,018,356 2,560,401
Manhattan .... 57,5 2,284,103 1,867,312
Queens ....... 284,8 469,042 1,079,129
Richmond ..... 155,4 116,531 158,346
Av befolkningen voro 1,765,000 judar 1927.
Negrerna beräknas till omkr. 250,000,
italienarna till 400,000.
Folkmängden var 1860 813,669, 1870
942,292, 1880 1,206,299, 1890 1,515,301, 1900
3,437,202. 1910 4,766,883 inv.
Stadsbeskrivning. N :s äldsta stadsdel,
numera kallad Down-town, på Manhattans
sydspets, är oregelbundet byggd med
jämförelsevis trånga gator. Staternas finans- och
bankcentrum är här koncentrerat på ett
mycket litet område, tomtpriserna äro oerhörda,
och som följd härav har bebyggelsen skett i
vertikalled genom skyskrapor. Vid Wall
Street ligga N. stock exchange (fondbörsen)
samt de stora amerikanska bank- och
mäklar-husens huvudkvarter. På yttersta
sydspetsen ligger den lilla Battery park, med
staty av John Ericsson och Akvariet (f. d.
Castle garden), före 1896 immigranternas
landstigningsplats och första provisoriska
hem. Vid City hallparken ligga stadshuset
(City hall) och municipalhuset. N. om
finanscentret i Down-town ligger
partihan-delsdistriktet för födoämnen m. m. Norra
delen av Manhattan (U p-t o w n) är rätlinigt
utlagd med breda numrerade avenyer i n. och
s. och likaledes numrerade tvärgator i ö. och
v. med adressnumreringen utgående från
Femte avenyen. En avvikelse utgör Broadway (se
d. o.), som snett genomskär Manhattan. Till
Up-town ha undanträngts stora delar av
partihandeln. som ej rymts i det begränsade
Down-town. Detaljhandeln har successivt
pressats norröver, de flesta av de stora varuhu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
