Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Victor - Nilsson-Ehle, Nils Herman - Nilssonia - Nilödla - Nimbo-stratus - Nimbus - Nîmes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Nilsson, V.—Nimes
1026
Amfiteatern i Nimes.
Nilsson, Victor, svensk-amerikansk
författare (f. 1867). Emigrerade från Skåne 1885,
bosatte sig i Minneapolis och blev 1897 fil.
dr vid University of Minnesota. N. var
anställd först inom den svensk-amerikanska,
från 1897 i den amerikanska pressen och har
särskilt varit verksam som musikkritiker.
1906—10 utgav han den av honom uppsatta
Musiktidning samt är sedan 1906 red. (sedan
1919 även ägare) av The Progress-Register.
N. har varit impressario för flera svenska
musikartister, som besökt U. S. A. Han har
utgivit bl. a. »History of Sweden» (1899) och
»Sångarfärden till Sverige» (1910). O. A. L-r.*
Nilsson-Ehle, N i 1 s H e r m a n,
ärftlighets-forskare och växtförädlare (f. 1873 12/2). Blev
fil. dr och docent 1909, med. hedersdr 1918, allt
i Lund. N. var vete- och havreförädlare vid
Sveriges
utsädesför-ening i Svalöv 1900—
15, blev 1915 prof, i
botanik i Lund; 1917
erhöll han personlig
professur i
ärftlig-hetslära i Lund, fr. o.
m. 1925 förenar han
härmed även
chefskapet för ovannämnda
institution i Svalöv
och handhar dess
korn-förädling. Redan med
sin gradualavh. vann
N. världsrykte inom
genetiken genom påvisandet av de s. k.
polymera faktorerna (se
Ärftlighet) och har alltsedan varit en
förgrundsfigur inom ärftlighetsforskningen och
växtförädlingen. N. har bl. a. utgivit
»Kreu-zungsuntersuchungen an Hafer und Weizen»
(2 bd, 1909—11; i Lunds Univ:s Årsskr.) samt
en mängd avh. i Hereditas o. a. tidskrifter,
ss. ȟber erbliche Variationen der
Chlorophyll-eigenschaft bei den Getreidearten» (1913),
»Multiple Allelomorphe und
Komplexmutationen beim Weizen» (1920), »Über freie
Kombination und Koppelung verschiedener
Chlorophyllerbeinheiten bei Genste» (1922),
»Das Verhalten partieller Speltoidmutationen
bei Kreuzung unter einander» (1927). G. N.-L.
Nilssönia, ett efter Sven Nilsson (se d. o.)
uppkallat fossilt släkte (tillhörande
underklassen N ilssoniales) av cykadofyterna, som
först upptäcktes vid Höör i Skåne. I
meso-zoisk tid (särskilt rät och jura) var det
utbrett över hela jorden och omfattade
åtskilliga arter, av vilka N. brevis är vanlig i
Höörs sandsten, N. polymorpha i de rätiska
lagren vid Sofiero. Endast bladen äro
kända; de äro vanl. smala och jämnbreda, högst
några cm breda, intill m långa. Th. H-e.
Nilödla, zool., se V a r a n ö d 1 o r.
Nkmbo-strätus, meteor., se Moln.
Ni’mbus, lat., moln (se d. o.); skimmer,
(höghets)glans, anseende.
Nimes [nim], huvudstad i fr. dep. Gard
(Languedoc), vid foten av Garrigues’
kalkkullar och vid P. L. M.-järnvägen; 84,667
inv. (1926). N. är den på romerska
fornminnen rikaste staden i Frankrike. Säte för en
rom.-kat. biskop och reformert konsistorium.
Betydande industri, som sysselsätter mer än
10,000 arb. (tillv. av sysilke, tyger, mattor,
strumpor och skor, järngjuterier,
maskinverkstäder m. m.). Livlig handel med vin,
kolonialvaror m. m.
På Esplanade, en trädplanterad öppen plats,
reser sig den ståtliga Pradierfontänen (1848),
prydd med fem statyer (mästerverk av
Pra-dier). N. v. härom ligger amfiteatern (Les
Arènes), trol. uppf. under Antoninus Pius,
utgrävd 1809, rymmande närmare 24,000
åskådare; tre el. fyra gånger årl. hållas här
numera tjurfäktningar. I närheten konstmuseet
(Musée des beaux-arts). Från Les Arènes för
Boulevard Victor-Hugo norrut till Maison
Maison Carrée i Nimes.
XIV. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
