Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norge (Författning och förvaltning)
1195
lades huvudvikten på försvaret mot ö. Detta
byggdes för östlandets vidkommande i hög
grad på Glommenlinjen med enstaka
framskjutna verk (Fredriksten, örje och
Burskog). Under nuv. förhållanden lägges föga
vikt vid fronten mot ö., och endast de
fästningar vid Glommen, som ha betydelse för
försvaret mot s. (Fossumavsnittets och
Sarps-borgs befästningar) upprätthållas. Utom
fäst-ningslinjen mot ö. dels byggdes efter 1895,
dels moderniserades en rad kustbefästningar.
Med undantag av Kristiansands befästningar
upprätthållas alla dessa.
Flottan omfattar följ, färdiga och
under byggnad varande fartyg: 4 pansarbåtar,
1 kanonbåt av 2:a klass, 4 nyare
minutläg-gare (byggda efter 1916), 3 jagare (byggda
1908—13), 3 större torpedbåtar (byggda 1919
—21), 8 torpedbåtar av l:a klass (byggda
1896—1901), 15 torpedbåtar av 2:a klass
(byggda 1896—1912), 10 u-båtar (byggda 1909
—29) och åtskilliga äldre, skol- och
specialfartyg, sammanlagt 34,200 ton. Kusten delas
i 5 sjömilitära distriktskommandon med
huvudkvarter (st andkvart er er) i Horten,
Kristiansand, Bergen, Trondheim, Ramsund,
örlogsvarv finnes i Horten, där marinens
huvudstation är belägen. Dessutom finnas Teie
u-båtsstation, marinstationen i Bergen samt
Melsomviks, Marvikens och Ramsunds
marindepåer.
Av skolor och kårer finnas
sjökrigsskolan (lägsta avd. 3 år, högsta 2),
sjömilitära kåren, marinens hantverkskår,
skjut-och signalskolan, torped-, min- och
maskin-skolorna, marinens flygvapen, sanitetsväsen
och intendentur. För bemanning av
krigsfartygen behövas f. n. omkr. 2,700 man. De
värnpliktiga inkallas till övningar i 6 mån. till
det antal stortinget bestämmer. Sz.
Författning och förvaltning- Författningen
vilar på grundlagen av 17 maj 1814 med
senare ändringar; de senaste mera betydande
vid unionsupplösningen 1905. N. är ett
konstitutionellt konungarike. Tronföljden är
rakt nedstigande och agnatisk. Konungen,
vars myndighetsålder är 21 år, skall vid sin
tronbestigning avlägga ed på konstitutionen
inför stortinget. Han skall tillhöra
evangelisk-luterska kyrkan. Han har rätt att börja
försvarskrig, sluta fred, ingå el. upphäva
förbund men måste ha stortingets samtycke till
att disponera rikets krigsmakt el. införa
främmande trupper i landet. Konungen har
den verkställande makten. Han är
ansvars-fri, i det att ansvarigheten vilar på hans råd,
som består av minst 8 (f. n., maj 1931, 9)
pers. Dess ordförande kallas statsminister,
de övriga statsråd. Varje medlem av
statsrådet är i regel chef för ett av följ,
departement: utrikes-, kyrko-, justitie-, social-,
handels-, lantbruks-, arbets-, finans- och
för-svarsdep. Statsrådet utses enl. grundlagen av
konungen personligen; i praktiken har
parlamentarismen varit rådande vid
regerings-bildandet sedan 1884, då ministrarna började
deltaga i stortingets förhandlingar. Alla
lagbeslut föreläggas konungen till sanktion. Om
sådan vägras (vilket icke har förekommit
efter dynastiskiftet 1905), förfaller lagen,
såvitt den icke är antagen oförändrad av tre
olika storting i rad. I sådant fall blir den
1196
tredje gången lag, antingen sanktion gives
eller ej. — Den lagstiftande makten tillkommer
folket och utövas genom stortinget.
Detta väljes som enkammare vart tredje år
men delar sig självt — för behandlingen av
lagsaker — i en överinstans, lagtinget,
bestående av fjärdedelen av medlemmarna,
och en underinstans, odelstinget. Alla
övriga ärenden behandlas av hela stortinget,
likaså lagsaker, i vilka odelsting och lagting
efter vardera två gångers behandling icke
kommit till enhet. Av stortingets medl. skola
alltid 2/3 vara från lantdistrikten, 1/3 från
köpstäderna. Hela antalet representanter är
f. n. 150. De väljas proportionellt efter
partiernas röstetal inom resp, kretsar med 3—8
representanter för varje krets.
Röstberättigad är i regel varje man och kvinna över 23
år, valbar till stortinget varje man och kvinna
över 30 år, som är bosatt inom valdistriktet
(dock kunna förutvarande
regeringsmedlemmar representera vilket distrikt som helst).
Stortinget sammanträder varje år i jan. och
är i regel samlat omkr. 6 mån. Under
extraordinära förhållanden kan urtima storting
sammankallas. Upplösningsrätt existerar icke.
— Stortingets såväl som regeringens medl.
äro för sina handlingar som sådana ansvariga
för en domstol, riks re tten, bestående av
medlemmarna i lagtinget och Höiesterett, och
med odelstinget som åklagare. J. J-n.
N. är administrativt indelat i 20 fylken (se
kartan) och 748 primärkommuner (681
herreder, 43 köpstäder och 24 ladesteder; se d. o.).
Svalbard och Jan Mayen ingå icke i
fylkes-indelningen utan administreras som eget
ämbetsområde (syssel) under en ämbetsman
(sys-selmann), vars myndighet är något mer
omfattande än fylkesmannens.
Primärkommunernas viktigaste förvaltningsorgan är
kommunalstyrelsen. Medlemsantalet varierar efter
kommunens folkmängd från 12 till 84. Val äga
rum vart tredje år. Röstberättigade och
valbara äro män och kvinnor över 23 år, som äro
norska medborgare och ha bott inom
vederbörande kommun de senaste två åren.
Kommunalstyrelsen har beskattnings- och
bevillnings-rätten och utgör kommunens egentliga
beslutande myndighet. Kommunerna ha även i rätt
stor utsträckning tagit hand om uppgifter
utöver det egentliga förvaltningsområdet. Flera
kommuner äro sålunda ägare av betydande
fabriksanläggningar, skogar, egendomar o. s. v.
En fjärdedel av kommunalstyrelsen utgör
efter val av medlemmarna »formannskapet»,
som eg. är kommunens kontrollerande organ
men också kan anförtros flera av de göromål.
som eljest tillkomma kommunalstyrelsen. I
spetsen för kommunalstyrelsen står en av
denna vald ordf. Denne är kommunens
rättslige representant. Kommunerna kunna, om
de önska, anställa en kommunal borgmästare.
Dennes verksamhetsområde är närmast av
utredande och förslagsställande art.
Kommunernas rättighet att besluta om företag, som
medföra skuldsättning el. binda kommande
budgeter, begränsas genom den
prövningsrätt, som kommunallagarna i detta avseende
tillägga konungen. Herrederna inom ett fylke
bilda fylkeskommunen. Denna har
bevill-nings- och beskattningsrätt och sköter utom
de uppgifter lagen uttryckligen tillägger den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
