Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping - Kyrklig och administrativ indelning - Finanser - Kommunala verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Norrköping
1230
Norrköping, Sveriges fjärde stad,
Östergötlands största, i urgammal kulturbygd vid
Motala ströms utflöde i Bråviken; 12,818 har,
därav 9,885 har land, 61,494 inv. (1931).
För stadsplanen är strömfårans
vinkel-brutna lopp normerande. Med sina raka
gator och
symmetriska tomtrektanglar
avspeglar staden
renässansens stadsplane-ideal. ö. om
broövergången vid Gamlebro
och Knäppingsborg,
där landsvägar från
olika håll
sammanträffade, uppstod
tidigt en handelsplats,
kärnan i det
historiska N. (kring nuv.
Gamla torget).
Stadens moderna
centrum åter är förlagt
till området kring
Karl-Johans park och
Drottninggatan. Det
efter ritningar av I.
G. Clason 1907—10
uppförda rådhuset be-
härskar helt Tyska torget med Hedvigs
kyrka. Ät v. begränsas torget av moderna
bankbyggnader (Skandinaviska kredit-a.-b.,
av C. Bergsten). S:t Olai kyrka med klocktorn
ligger invid Drottninggatan. S:t Johannes
gamla kyrka användes nu som hörsal för
konserter, föreläsningar o. dyl. Av äldre
arkitektur finnes blott ett mindretal rester, främst
två träbyggnader vid Samtalstorget.
Skolor, offentliga institutioner och en
burgen bostadsbebyggelse ha flockat sig kring
promenaderna, breda, trädskuggade alléer,
Bild 1.
Norrköpings vapen.
I gyllene fält en på röd
tron sittande, blåklädd
S:t Olof sbild, hållande i
höger hand en bila, i
vänster ett riksäpple,
dessa likaledes blå.
Bild 2. Karta över Norrköping med omgivningar.
som inrama 1800-talsbebyggelsen. Vid S.
promenaden märkes Norrköpings stadsbibliotek
och konstmuseum (se d. o.).
Vid Karl-Johans park (staty av Karl Johan
av Schwanthaler) ligga hotell, posthus samt
stadshuset, en för empirens småstad
karakteristisk solennitetsbyggnad (restaur. 1930—31).
Vid s. hamnområdet ett modernt tullhus;
en betydande utvidgning av kajplanet mot ö.
ägde här rum 1929—30. På n. strömstranden
märkes Johannisborgs (se d. o., med bild)
slottsruin.
N. äger flera parker, den största,
Folkparken, donerad av konsul John Philipsson
(1896). — Ett djupt insnitt i stadsbilden
gjordes 1920—23, då strömregleringsföretaget
Bergsbro—havet radikalt omgestaltade
strömfåran på ett av dess känsligaste partier; den
då uppförda kraftstationen vid Järnbron
upptar större delen av strömmens energi. Flera
nyuppförda fabrikskomplex såväl i och invid
strömmen (Holmens bruk) som i
industrikvarteren (Litografiska a.-b., Kooperativa förb:s
fabriker) foga sig värdigt till de äldre
industribyggnaderna, vilka ge N. dess prägel
av textilindustriellt centrum. 1907 bröts den
rätliniga planen vid utläggande av ett
för-stadsområde utanför S. promenaden.
Hamn-och industriområdet i ö. samt Oxelbergsstaden
utbyggas efter moderna idéer. Senare
årtiondens nybyggnadsverksamhet har övervägande
berört ytterområdena. — I den med N.
numera inkorporerade Borgs villastad (se d. o.)
öppnades 1898 Sveriges första verkliga
kneipp-kuranstalt, Kneippbaden, nedlagd 1918 (jfr
Kneippkuranstalter).
Kyrklig och administrativ indelning. N.
utgöres av 5 territoriella församlingar: S:t
Olai (20,359 inv. 1931), Hedvigs (förra Tyska
förs., 10,682 inv.), Norra förs, (med Matteus
kyrka, 11,771 inv.), ö.
Éneby (13,451 inv.), S:t
Johannes (5,231 inv.). De
ha gemensam ekonomi och
gemensamma
kyrkofullmäktige. Mosaisk förs,
finnes sedan 1782.
Finanser. Tax.-värdet
av i enskild ägo varande
fastigheter i N. uppgick
1930 till 224,2 mill. kr.,
vartill kommo skattefria
fastigheter för 23 mill.
Tax. inkomst i staden
utgjorde 1929 74,5 mill.
Stadens inkomster voro
1928 14,7 mill. kr.,
utgifterna 13,8 mill. kr.
Tillgångar 1 jan. 1929 47.3
mill. kr., skulder 34,1
mill. kr.
Kommunala verk.
Spårvägar, gas- och
elektricitetsverk äro sedan 1914
sammanslutna i
Kommunala affärsverken.
Gasverket anlades 1852,
elektricitetsverket 1902
—04. Gatubelysningen är
helt elektrisk. Energi
er-hålles från Bjärka-Säby,
öjebro och Knutsbro. Vat-
Skalan 1:100 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
