Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrsunda - Norrsundet - Norrtorp - Norrtälje - Norrtäljeviken - Norrvidinge (härad i Kronobergs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Norrsundet—N orrvidinge
1254
Bild 9. Norrtälje under senare delen av 1600-talet. Kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna» efter
teckning av Erik Dahlbergh.
Ingår i Skånela och N. pastorat i Ärkestiftet,
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt.
Fornlämningar, bl. a. »Kung Nordians hög».
Norrsundet, hamn och industriort i
Ham-rånge socken på n. Gästriklandskusten,
ändstation för Dala—Ockelbo—N:s järnväg, som
jämte N:s sågverk och sulfatcellulosafabrik
äges av Kopparbergs och Hofors sågverks a.-b.
(se d. o.); omkr. 1,500 inv. (1929). 1929
utskeppades 18,290 stds trävaror och 40,450
ton sulfatcellulosa m. m.
Norrtorp, gods i iSköllersta socken på
När-kesslätten, 8 km ö. om Kumla; 702 har, därav
365 har åker; tax.-värde 402,000 kr. (1929).
Bildades på 1870-talet av kapten G. A. Coyet
och bebyggdes 1872—75 slottslikt.
Norrtälje, stad på Upplandskusten
(Roslagen), Stockholms län, kring Norrtäljeåns
mynning i Norrtäljeviken; 1,066 har, 4,875 inv.
(1931). N. begränsas bl. a. av
Kvisthamra-viken i s. och sjön
Lommaren i v. An
korsas av sex broar.
Den huvudsaki. av
trähus bestående
bebyggelsen har
tillkommit, sedan ryssarna
1719 brände N.
Stadens gamla centrum
var Stora torget s.
om ån, alltjämt
omgivet av »gamla
rådhuset» (nu i privat
ägo), bankhus m. m.
och genom Stora
Brogatan förbundet med
järnvägsstationen i n.
Norr om ån ligger det
av rådhuset,
stadshotellet och
brandsta
tionen kantade Lilla torget. Kyrkan
uppfördes på 1720-talet. I stationens närhet
märkas tingshuset och sparbankshuset, i v.
utkanten länslasarettet och ö. om kyrkan
samrealskolan (som enklassig pedagogi nämnd
redan 1660) och epidemisjukhuset. Mest känd
är staden genom sin gyttjebadanstalt, gr.
1844 och sedan 1871 tillhörig Norrtelje badhus
a.-b. Dess badhus (ypperlig diatomacégyttja)
och simbad vid Norrtäljeviken skiljas genom
Bad- el. Societetsparken och Granparkens
höjdparti från staden samt villaområdet i s.
Bild 10.
Norrtälje vapen.
I silverfält ett svart,
störtat ankare.
med lägenheter för badgästerna. N. besökes
årl. av omkr. 1,000 badgäster. 1928 räknade
industrien 22 arbetsställen med tills. 288 arb.
(armaturfabrik, ångbryggeri, mek.
verkstäder, kvarnar o. s. v.). Hamnen har 390 m
kaj (huvudsaki. utmed n. åstranden); 3,5 m
djup. 1928 ankommo och avgingo tills. 1,270
fartyg om 67,364 nettoton. Staden har 4
rederier med tills. 9 fartyg om 2,438 ton
(1929), tullexpedition, järnvägsförbindelse med
Stockholm och Uppsala
(Stockholm—Roslagens järnvägar), fyra bankkontor samt
forn-minnes- och hembygdsmuseum. Norrtelje
Tidning utkommer fyra ggr i veckan. Tillgångar
1 jan. 1929 1,799,449 kr., skulder 1,393,415
kr., tax.-värde å fastighet 13,655,000 kr.
(1929), tax. inkomst 4,615,000 kr. N. utgör
ett pastorat av Ärkestiftet, Sjuhundra
kontrakt. G. R-ll.
Historia. Åtm. i slutet av 1200-talet fanns
vid åmynningen i Norrtäljeviken en by, T ä
1-j e. Att denna ej var utan betydelse framgår
indirekt av det intresse, som enl. bevarade
diplom (det första från 1296)
ärkebiskopsstolen i Uppsala visade orten. Namnet Norra
Tæliæ möter i urkunderna f. ggn 1409. 1563
betecknas N. som överfartsort till Finland
och säges 1589 och 1594 av ålder ha varit
en handelsplats. Först 1622 (29 mars) fick
N. emellertid stadsprivilegier, i samband
varmed ett gevärsfaktori där anlades. Detta
ägdes till 1757 av kronan och var stadens
förnämsta inkomstkälla. Det nedlades 1841. En
rysk flotta antände 19 aug. 1719 N., som i
grund förstördes. — Jfr C. M. Kjellberg, »N.
stad 1622—1922» (1922), och E. Klein, »N.» (i
»Sveriges städer», I, 1926). Å. S-n.
Norrtäljeviken, långsträckt vik av
Östersjön på kusten av Uppland (se karta vid d. o.
samt Norrtälje).
Norrvidinge, härad i Kronobergs län, n. om
Växjö; 615,81 kvkm, 7,936 inv. (1930).
Socknar: Gårdsby, Söraby, Tjureda, Tolg, Asa^
Aneboda, Berg och Ormesberga. Trakten är
höglänt (intill 307 m ö. h. i n.) och uppdelad
av sjörika dalstråk, vilka i s. förenas i den
vidsträckta Helgasjön. Därifrån till Asa går
Kronobergs kanal. N. avvattnas huvudsaki.
av Mörrumsån. 6,486 har åker, 27,148 har
skogsmark. Jordbruk och trävaruindustri; i
Aneboda (se d. o.) stor fiskeriförsöksstatiom
Kommunikationer: se karta vid Småland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
