Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nynäshamn - Nyodlingsbidrag - Nyodlingsfond - Nyplatonism, Neoplatonism - Nypon - Nyprotestantismen - Nyprovensalska skolan - Nypytagoreiska skolan - Nypytagoreism, Neopytagoreism - Nyquist, Otto Ludvig - Nyqvist, L. P. - Nyrationalism - Nyrealism - Nyrén, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Nyodlingsbidrag—Nyrén, C.
32
tigt, sedan den utmärkta, 5—12 m djupa och
nästan ständigt isfria hamnen (nuv. kajlängd
400 m) genom Nynäsbanan 1901 förbundits
med Stockholm och mark för bebyggelse m.
m. avsöndrats från Nynäs (se d. o. 1) gård.
Flera större fabriker anlades, bl. a. a.-b.
Stathmos’ vågfabrik (etabl. 1904, 90 arb.),
telegrafverkets verkstad (tax.-värde 4,068,500
kr.), N:s motor- och mek. verkstad,
oljeraffinaderi. glasbruk, elektricitetsverk, varv m.
m., varjämte det natursköna läget vid havet
utnyttjades för villabebyggelse, havsbad
(Nynäs havsbad) och kurortsanläggningar
(Kustsanatoriet, ägare stiftelsen Konung Oscar II:s
och drottning Sophias guldbröllopsminne;
Nynäs kuranstalt, ägare Pensionsstyrelsen);
ar-betshem för blinda m. m. N. har bl. a.
kommunal mellanskola, epidemisjukstuga, två banker
och tidning (N.-Posten; 1 n:r i veckan) samt
är säte för Nynäsbanans trafikförvaltning.
1930 fick N. egen kyrka men tillhör alltjämt
ösmo församling. Tax.-värde å fastighet
16,682,700 kr. (1929), tax. inkomst 5.135,820
kr. — Sedan 1850-talet har N. nämnts som
lämplig transitohamn för den ryska trafiken
på Skandinavien; f. n. ha särskilt planerna
på ångfärjeleder till Libau och Reval varit
å bane. N. blev 1 jan. 1911 köping. 1918
införlivades därmed Bedarö m. fl. öar. —■
Litt.: A. Quist, »ösmo» (2 bd, 1930). G. R-ll.
Nyodlingsbidrag, statsbidrag för nyodling
och betesförbättring (sedan 1928) samt för
stenbrytning i åker (sedan 1931) till ägare
eller brukare av jordbruk med högst 10 har
åker, vilka icke för samma ändamål fått
annat statsunderstöd. N., som sökas genom
hushållningssällskapen, få ej överstiga 250 kr.
per har för nyodling och stenröjning, 125 kr.
för betesförbättring. H. J. Dft.
Nyodlingsfond. 1906 bildades en statens
lånefond för att främja uppodling av till
åker lämplig jord i Norrland och Dalarna,
norrländska nyodlingsfonden,
och 1914 allmänna
nyodlingsfonden för övriga delar av riket. Sedan 1925—
26 lämnas lån även för betesförbättring. Lån
utlämnas genom hushållningssällskap och
landsting. Beslutande myndighet är
Lant-bruksstyrelsen. Lånebelopp får icke överstiga
500 kr. per har för nyodling och 250 kr. för
betesförbättring. Lånen äro under 2 år
ränte-och amorteringsfria. H. J. Dft.
NyplatonPsm, N e o p 1 a t o n i’s m, filosofisk
skola, som på 200-talet e. Kr. grundlädes i
Alexandria. Som dess stiftare plägar
nämnas den täml. okände Ammonios Sakkas. N.
upptog Platons tankar, vilka den sökte
sammansmälta med aristoteliska, stoiska,
judiskalexandrinska och orientaliska element, men
den måste å andra sidan tillskrivas stor
självständig betydelse. Den är antikens sista
stora filosofiska system, en metafysik av
mystisk-religiös läggning, vilken betraktar
tillvaron som emanerande från en högsta,
över alla bestämningar, över vara och
vetande höjd princip genom en serie av
mellanstadier ned till materian, som representerar
icke-varat och det onda. N:s förnämste
representant var P 1 o t i n o s. N. delade sig i
tre riktningar: 1) den alexandrinsk-romerska
(Plotinos, Porfvrios, Amelius m. fl.), 2) den
syriska (Jamblichos, Maximos, kejsar Julia-
nus, Hypatia m. fl.), 3) den atenska (Proklos
Isidoros, Damascius m. fl.). N. har utövat
stort inflytande särskilt på medeltidens och
renässansens filosofi. Jfr Plotinos. G. O-a.
Nypon, »skenfrukten» hos .Rosa-arterna
(»nyponbuskar»). Det består av den
urne-lika blomaxeln, som vid fruktmognaden blir
köttig och röd samt är
rik på organiska syror
(äppelsyra m. fl.) och’
socker. Inuti urnan sitta
de egentliga frukterna,
små, hårda, borsthåriga
nötter. — Sedan n.
klu-*vits och nötterna
(»fröna») avlägsnats, torkas
n. och nyttjas till soppa.
Användbara n. erhållas
från flera vilda
Rosa
arter, de största från de odlade R. pomifera
och R. rugosa. G. M-e.
Nyprotestanti’smen, under slutet av
1800-talet och början av 1900-talet vanlig
beteckning för det senare skedet av den
evangeliska kristendomens historia, vilket man då i
allm. daterade från upplysningstiden. Det
synes, som om denna term numera vore
mindre brukad. G. A-n.
Nyprovensalska skolan, se P ro ve n
salska litteraturen.
Nypytagoreiska skolan, se
Nypytago-r e i s m.
NypytagoreFsm, N e o p y t a g o r e i’s m,
filosofisk skola under de första årh. f. Kr.,
utmärktes av försök att pånyttföda den
pyta-goreiska talspekulationen genom upptagande
av en del platonska, peripatetiska och
stoiska tankar. Representanter: P. Nigidius
Fi-lius, Apollonios från Tyana, Nikomachos från
Gerasa m. fl. G. O-a.
Nyquist, Otto Ludvig, norsk militär
(1835—94). Blev officer 1856 och
avancerade till generalmajor och chef för
Trondhjem-ska infanteribrigaden (1890). N. var från
1889 överadjutant hos konung Oskar II.
Framstående militärskriftställare, skrev han
en mängd uppsatser bl. a. i Norsk Militært
Tidsskr., som han redigerade 1878—90.
Nyqvist, L. P., se G a g n e r, L. P.
Nyrationali’sm, se Rationalism.
Nyreali’sm. 1. (Filos.) Riktning i modern
amerikansk filosofi. N. är väsentligen
kunskapsteoretiskt inriktad. Dess huvudtes är,
att det omedelbara föremålet för våra
uppfattningar icke är givet i uppfattningen själv
och beroende av denna utan att föremålet
självt uppfattas just sådant det är, oberoende
av uppfattningen. N:s huvudrepresentant är
Ralph B. Perry. — Litt.: R. B. Perry, »The
new realism» (1912). G. O-a.
2. (Konsthist.) Se Realism.
Nyrén, Carl, författare (1726—89). N.,
som var lektor i Linköping, utövade en ivrig
och mångsidig författarverksamhet, bl. a. på
det ekonomiska området, och framträdde även
som översättare, t. ex. av Richardson. N :s
skönlitterära försök sakna värde.
Kulturhistoriskt intressanta äro hans
»Charakters-skildringar och minnen» (utg. av J.
Schen-mark 1836). En mängd handskrifter av N.
finnas i Linköpings stifts- och landsbibl. Jfr
Fr. Böök, »Svensk vardag» (1922). O. W-n.
Nypon. T. h.
genomskärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
