Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nürnberg - Nyromantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Nyromantik
36
Korsvirkeshus vid en av
gatorna upp till borgen.
högre teknisk skola (gr. 1852; 713 stud.
1926/27). Vid Wöhrder Tor finnes ett
Zeiss-planetarium. E. L-r.
Historia. N., som synes ha tillkommit i
samband med grundläggandet av en kunglig
borg, nämnes f. ggn 1050 och erhöll av
Fredrik II 1219 fribrev och privilegier. N. hade
redan tidigare blivit fri riksstad. Från
1190-till 1420-talet residerade grevarna av
Hohen-zollern (jfr d. o.) som borggrevar av N. på
Burggrafenburg. N:s storhetstid inföll
under 1400- och 1500-talet, då staden
såväl merkantilt som kulturellt och politiskt
intog en ledande ställning i Sydtyskland.
Många av den tidens viktigaste uppfinningar
gjordes i N., t. ex. av fickur
(»nürnberg-ägg»), luftbössor, gevärslås, himmels-och
jordglober m. m.; konsten blomstrade genom den
nästan samtidiga verksamheten av män sådana
som A. Krafft, V. Stoss, P. Vischer, A.
Dü-rer, W. Jamnitzer, H. Sachs m. fl.
Reforma-tionem infördes 1525, och 1532 slöts i staden
en religionsfred. I trettioåriga kriget ställde
sig N. i jan. 1632 under skydd av Gustav II
Adolf, som där sommaren s. å. hade sitt
huvudkvarter (jfr Alte Veste). Från denna
tid gick staden starkt tillbaka; 1806 kom den
till Bayern. Å. S-n.
Litt.: P. J. Rée, »N.» (1907; 6:e uppl. 1926;
i »Berühmte Kunststätten», bd 5); »N.» (1927;
i »Monographien deutscher Städte», bd 23).
Nyromantik, det i Sverige gängse namnet
på den världsåskådning, som först inom
litteraturen, snart även inom filosofien, de
humanistiska vetenskaperna, naturbetraktelsen
och medicinen, konsten och musiken,
teologien och statslivet i slutet av 1700-talet och
början av 1800-talet betecknade den
starkaste reaktionen mot upplysningstidens idéer.
N. fick sitt namn på grund av sin
anknytning till vissa kulturföreteelser (se
Roman-t i k) och var förberedd genom de
strömningar, som sammanfattas under namnet
förromantik (se d. o.). N. räknas börja med
uppkomsten av den tyska nyromantiska
skolan i Jena på 1790-talet; till denna hörde
Friedrich och August Wilhelm von Schlegel,
Schelling, Schleiermacher, Tieck,
Wackenro-der och Novalis (F. von Hardenberg). Dess
närmaste utgångspunkter voro Sturm und
Drang, varifrån den skiljer sig främst genom
sitt starka metafysiska intresse och sin
idealistiska universalism, samt Goethes och
Schil-lers klassicism, vars syntetiska jämvikt av
rationalism och irrationalism spränges av
n., som stegrar det irrationella elementet och
efter att först ha upptagit och fortsatt
klassicismen slutligen vänder sig emot den.
Jena-kretsen var väsentligt bestämd av den tyska
filosofiska forskning, som tog sin början med
Kant, vars fortsättare Fichte genom sin lära
om det absoluta jaget och den intellektuella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
