Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyromantik - Nyrop, Camillus - Nyrop, Kristoffer - Nyrop, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Nyrop, C.—Nyrop, M.
38
åskådningen gav en av grundvalarna för n.
Ännu större betydelse fingo Schellings
naturfilosofi, som lärde, att ande och natur ej
voro motsatser utan att naturen är
omedvetet, outvecklat förnuftsliv, och hans
tran-scendentalidealism, enl. vilken jaget har sin
högsta utveckling ej i teoretisk eller
praktisk utan i estetisk verksamhet; snillets
estetiska verk — litteratur, musik o. s. v. — äro
de fulländade vittnesbörden om jagets väsen.
F. von Schlegel, som självständigt el. i
samverkan med meningsfränderna medverkade vid
utbildningen av n:s åskådning, och hans
broder skapade en epokgörande estetisk och
litterär kritik. Schleiermacher och Novalis
fingo den största betydelsen för n:s religiösa
och etiska uppfattning. I sin idealistiska
världsåskådning upptog n. medelbart eller
omedelbart platonska och nypiatonska idéer:
lärorna om idéerna som tingens urbilder, om
den gudomliga entusiasmen, om det
etisktest etiska personlighetsidealet, om skönheten
och Eros. N:s konst och litteratur framträdde
som känslans och fantasiens hävdare, den var
en »progressiv transcendentalpoesi», fri och
oändlig; skalden skapade fritt och lydde ingen
lag; på samma gång medveten och
omedveten, kunde han reflektera över och
kritisera sitt eget verk i detta (»den romantiska
ironien»). Denna ironi innebar även
resignation inför den ouppfyllbara uppgiften att i
ord framställa det oändliga; den längtan, som
är karakteristisk för så mycken
nyromantisk dikt, är född av strävandet att nå det
oupphinnliga (»die blaue Blume»). Endast i
kärleken till det gudomliga och den
romantiska, religiöst färgade kärleken mellan två
älskande aår denna längtan ro.
Under 1800-talets första två årtionden
skedde åtskilliga förändringar inom de
nyromantiska åskådningarna, och n., rik,
brokig och mångskiftande, kan ej bringas under
en enkel formel, ehuru det inre
sammanhanget mellan skilda grupper och inbördes
olikartade strävanden likväl är uppenbart.
En stor omvälvning inom n. skedde till följd
av yttre förhållanden i Tyskland. Napoleon
I:s våldspolitik förvandlade även de
nyromantiker, som varit kosmopoliter och
revolu-tionsanhängare, till patrioter, och tyskheten
vart ej blott estetiskt och historiskt utan
även politiskt ett huvudintresse. Av dessa
patriotiska strävanden närdes
forskningsintresset för tysk äldre kultur, litteratur och
konst framför allt, varigenom n. vart
epokgörande för flera humanistiska
vetenskapsgrenar (Arnim, Brentano, bröderna Grimm,
Görres m. fl.). Svärmeriet för medeltiden och
hatet till rationalismen förde många
nyromantiker till den katolska kyrkan, och på
1810-talet övergingo många till en
konservativ och reaktionär samhällsuppfattning (F.
von Schlegel, Adam Müller m. fl.). Samtidigt
uppstod en rik och banbrytande vetenskaplig
utforskning av skilda länders och tiders
litteraturer, vnken gjorde Tyskland bekant med
bl. a. indisk, orientalisk, italiensk
renässans-och spansk barockdiktning, Shakespeare m. m.
Det senare släktledets författare (Chamisso,
Eichendorff, Brentano, Uhland, Rückert, W.
Müller m. fl.) bragte en väsentligt rikare
litterär skörd, särskilt inom lyriken men även
inom prosan och dramat (E. T. A. Hoffmann,
H. von Kleist, Z. Werner). Nästa generation,
»das junge Deutschland», bryter häftigt med
n.; verklighetsmänniskor utan metafysiskt
behov och oändlighetslängtan taga ledningen;
dock kvarlever mycket av n:s anda i t. ex.
N. Lenau, E. Mörike, H. Heine.
Impulser från den tyska n. medverkade till
omgestaltningen av övriga europeiska
litteraturer under 1800-talets första årtionden, då
såväl upplysningslitteraturen som
efterklas-sicismen viker för romantiska tendenser, ss.
starkare individualisering, större utrymme
åt känsla, fantasi och nationell historisk
diktning. Jfr art. om litt. i Danmark,
England, Frankrike, Holland, Italien, Norge,
Sverige m. fl.
Litt.: J. Petersen, »Die Wesensbestimmung
der deutschen Romantik» (1926; med
bib-liogr.); O. Walzel, »Deutsche Romantik» (5:e
uppl. 1926); R. Haym, »Die romantische
Schu-le» (5:e uppl., utg. av Walzel, 1928). R-n B.
Nyrop [-råp], C a m i 11 u s, dansk
industrihistoriker (1843—1918), bror till K. N.; jur.
kand. 1867. N. var en utomordentligt
grundlig kännare av danska hantverkets historia
och skrev härom bl. a. »Bidrag til den danske
boghandels historie» (2 bd, 1870),
»Köben-havns tömmerlav» (1887), »Danmarks
gilde-og lavsskraaer fra middelalderen» (2 bd, 189&
—-1904) o. s. v. N. var medstiftare av
Kunst-industrimuseet 1870 och dess formand 1908—
15. Biogr. av F. E. Nyström (1922). P. E-t.
Nyrop [-råp], Kristoffer, dansk
språkforskare (1858—1931), bror till C. N. Tog
magistergraden i romanska språk 1879, blev
fil. dr 1886, docent 1888 och var 1894—1928
prof, vid univ. i
Köpenhamn. N. utgav
en mängd
språkvetenskapliga arbeten,
särskilt behandlande
franska språket och
litteraturen.
»Gram-maire historique de la
langue frangaise» (6
bd, 1899—1930) är
hans vetenskapliga
huvudarbete. N.
utgav dessutom
utmärkta elementarlä-roböcker i spanska
och italienska samt en del
populärvetenskapliga arbeten, »Sprogets vilde skud» (1882),
»Ordenes liv» (4 bd, 1901—-31) m. fl. N. hade
dessutom stort intresse för folklore,
redigerade tidskriften Dania och utgav »Kysset og
dets historie» (1897; sv. övers. 1898),
»Fortids sagn og sange» (6 bd, 1907—08) m. fl.
arbeten. Under världskriget uppträdde N. som
en ivrig förespråkare för Frankrikes sak.
Nyrop [-råp], Martin, dansk arkitekt.
(1849 “/n—1921 18/5), kusin till K. N.
Studerade vid konstakad. i Köpenhamn (elev av
Dahlerup och II. J. Holm), vistades tre år i
utlandet, blev 1883 lärare vid akad:s
bygg-nadsskola, var prof, vid akad. 1906—19, akad:s
dir. 1908—11 och vice dir. 1911—14. N. vann
först ett berömt namn genom sitt
byggnads-komplex i träkonstruktion för den skandina-;
viska utställningen i Köpenhamn 1888. en
originell, fantasirik, praktisk lösning av upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
