Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktav (musik) - Oktav (bokformat) - Oktett - Oktober - Oktoberrevolutionen - Oktobrister - Oktogon - Oktroj - Oktrojera - Oku, Yasukata - Okubo, Toshimichi - Okular - Okulardiopter - Okularmikrometer - Okulartaxering - Okulering - Okulär - Okuma, Shigenobu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Oktav—Okuma
192
lan oktavtonerna. Klaviaturen indelas i
oktavområden: »subkontra o.» (C2—H2),
»kontra-oktav» (Ci—IIi), »stora el. grova o.» (C—H),
»lilla el. ostrukna o.» (c—h), »ettstrukna o.»
(c1—h1), »tvåstrukna o.» (c2—h2),
»trestrukna o.» (c3—h3), »fyrstrukna o.» (c4—7i4) o. s. v.
— Tecknet 8:va (ottava) över noterna
betyder, att de skola utföras en oktav högre,
under en oktav nedanför. — Kort oktav
är lägsta oktaven i äldre orglar el. klaver
med utelämnande av tonerna ciss, diss, fiss
och giss; tangenterna för e, fiss och giss ange
i stället c, d och e. — Ordet »oktav» i namn
på ett biåsinstrument anger i allm., att
tonerna ligga en o. ovanför den vanliga (t. ex.
oktavflöjt). T. N.
Oktav, ett bokformat, som uppstår, då ett
tryckark vikes i 8 blad (16 trycksidor).
Okte’tt (it. otte’tto), komposition för 8
instrument; även ensemble av 8 pers., som
utföra instrumentalt el. vokalt stycke. T. N.
Oktober (lat. octöber, av o’cto, åtta), den
tionde månaden i den nutida kalendern,
bestående av 31 dagar. I den äldsta romerska
kalendern var o. den åttonde månaden. O:s
svenska namn är slaktmånad. K. Lmk.
Oktoberrevolutionen, benämning på andra
ryska revolutionen 1917 (rysk stil 25 okt.).
Oktobri’ster, ryskt högerparti, som bildades
på grundvalen av kejsarens manifest av 17
okt. (g. st.) 1905. Till dess ledare hörde A. I.
Gutjkov (se d. o.), I. P. Sjipov och M. V.
Rodzianko. Partiet spelade en betydande roll
i tredje och fjärde riksdumorna men klövs
i den fjärde.
Oktogön, se P o 1 y g o n.
Oktro’j (fr. octroi), av offentlig myndighet
meddelat tillstånd att utöva viss ekonomisk
verksamhet, som dessförutan icke är tillåten.
I Sverige avser o. särskilt K. m:ts tillåtelse
för bolag att under vissa år idka bankrörelse,
numera utan rätt att utge egna sedlar. Se
Bank, sp. 838. Jfr Koncession och
Oktrojera. — I Frankrike är o. även
benämning på en självständig indirekt
kommunalskatt, lagd på varor, som införas till
förbrukning av kommunens befolkning (se
Accis). K. H. B. (C. G. Bj.)
Oktrojera (se Oktro j), av egen
maktfullkomlighet förordna, säges om en regering, då
den utan samverkan med representationen
utfärdar en statsförfattning: oktrojerad
grundlag (oktrojerad författning).
Oku [å-], Yasukata, greve, japansk
militär (1844—1930). Förde en division i kriget
mot Kina 1895 och var i rysk-japanska kriget
1904—05 chef för 2:a armén. Han slog 14—
15 juni 1904 general
Stackelberg vid
Va-fan-gou och bidrog
som befälhavare över
japanernas vänstra
flygel väsentligt till
segern vid Liao-yang
(se d. o.) 26 aug.—3
sept. s. å. Även i
slaget vid Mukden 21
febr.—9 mars 1905
tog han ärofull del.
O. blev 1907 greve,
var 1906—12 general-
stabschef, blev 1912 fältmarskalk och var
1914—.16 krigsminister. H. J-dt.*
Okubo [å-], Toshimichi, japansk
statsman (1830—78). Var sedan 1858 en av
ledarna vid förberedelserna för 1868 års
stats-välvning, tog verksam del i dess
genomförande samt deltog
1871—73 i furst
Iwa-kuras stora
beskickning till Förenta
staterna och Europa.
Han organiserade 1877
som inrikesminister
regeringens åtgärder
för kuvande av
Sat-sumaupproret (se J
a-p a n, sp. 1002). O.
lönnmördades 14 maj
1878 av några
vänner till
upprorsleda-ren Saigo Takamori.
Han var en av de rikast begåvade bland det
moderna Japans »riksfäder». — Litt.: M.
Courant, »Okoubo» (1904). V. S-g.
Okulär (lat. oculäris, av o’culus, öga). 1.
(Adj.) O. el. Okulär, som hänför sig till
ögonen, ögon-, t. ex. okularbesiktning,
besiktning genom åskådande. — 2. (Subst.; fys.)
Se Kikare och Mikroskop.
Okulardiopter, astron., se D i o p t e r 2.
Okularmikrometer, en mikrometer,
kombinerad med ett avläsningsmikroskop el. en
av-läsningskikare. Se Mikroskop.
Okulartaxering, uppskattning med
ögon-mått av ett bestånds el. en hel skogstrakts
virkesmassa el. dess mängd av timmer,
trä-masseved, kolved el. dyl. W. E-n.*
Okuléring (av lat. o’culus, öga), trädg., ett
sätt för förädling (se d. o.), som utföres
sålunda, att ett öga (knopp) av en växt, t. ex.
en ädel fruktsort, insättes i en till samma el.
någon närbesläktad art hörande grundstam
(se d. o.), vilken därigenom säges bli
förädlad. O. plägar vanl. utföras i juli el. aug.
Ögat skall blott fastväxa till hösten och först
våren därpå växa ut till ett kraftigt skott.
Detta får bilda det nya trädets stam och
krona. Strax ovanför okuleringsstället
av-skäres grundstammen. — O. är den
vanligaste förädlingsmetod, som numera nyttjas
vid uppdragning av fruktträd, törnrosor och
ett flertal andra växter. Den är lättare att
utföra än ympning och medför kraftigare
växtlighet hos det »ädla» skottet. C. G. D.
Okulär, se Okulär 1.
Okuma [å-], Shigenobu, markis,
japansk statsman (1838—1922). Var efter 1868
en av de främsta representanterna för det
mot Västerlandet
orienterade reformarbetet. Under nästan hela
1870-talet (till 1881)
var O. finansminister,
1888—89 samt 1896
—97 utrikesminister,
juni—nov. 1898
premiär- och
utrikesminister i en
koalitionsregering men höll sig
sedan länge borta från
politiken. Han
grundläde 1882 en högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
