Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Omsk—Omskärelse
264
uppmaning riktas till de ledamöter, som vilja
rösta för nej-propositionen; detta är det s. k.
uppresningsförfarandet. Om
härvid talmannen finner tvekan kunna råda om
o:s resultat el. någon av kammarens
ledamöter begär rösträkning, verkställes
votering medelst namnupprop, då
något av följande svar avges: ja, nej, avstår.
Omedelbart (alltså utan föregående
upp-resningsförfarande) skall o. medelst
namnupprop äga rum, om talmannen före o:s
början så beslutar, ävensom då o. skall ske
jämlikt R. O. § 65 (gemensam votering).
Om vid den slutliga voteringen i visst ärende,
sist vid voteringspropositionens godkännande,
begäran om namnupprop framställes av minst
en tiondel av kammarens ledamöter, skall
också detta voteringssätt omedelbart
användas, och i detta fall skall även i det
tryckta protokollet antecknas hur varje
ledamot röstat. Vid lika röstetal avgör lotten.
Ang. de fall, då gemensam o. skall äga
rum i riksdagen, se Riksdag. Den tillgår
så, att vardera kammaren på sitt rum
verkställer o. i varje särskild sådan fråga; man
röstar därvid om huruvida Första el. Andra
kammarens förut fattade beslut i ärendet
skall bli riksdagens. Sammanräkning av båda
kamrarnas röster vid den gemensamma
voteringen verkställes i Andra kammaren.
I fyra fall äger fortfarande sluten o.
rum i riksdagens kamrar, näml, vid val; vid
prövning av yrkande, att riksdagsman skall
förklaras obehörig att utöva
riksdagsmanna-skap; vid beslut om disciplinär åtgärd mot
riksdagsman; vid fråga om att anställa åtal
mot riksdagsman. Sluten o. skall ske med
tryckta och omärkta, enkla, slutna och
hoprullade sedlar. I fall, där blott enkel
plurali-tet fordras, uttager talmannen och avlägger
förseglad före sedlarnas uppräkning en bland
dem. Äro rösterna vid sammanräknandet av
de övriga sedlarna lika delade, skall den
förseglade sedeln öppnas och avgöra beslutet.
Ang. o. till dom stadgar rättegångsbalken,
att i häradsrätt domarens mening blir
gällande, om icke nämnden enhälligt omfattar
annan mening. I andra domstolar bestämmer
flertalet. Äro lika många röster på vardera
sidan, gäller den, som den främste i rätten
bifallit, utom i brottmål, där deras mening,
som fria el. rösta för det lindrigaste straffet,
blir gällande. Om i brottmål rättens
ledamöters röster falla på flera skiljaktiga
meningar, dömes i enlighet med deras röster,
som kunna jämkas närmast till varandra och
gå ut på det, som är lindrigast. I andra
saker gäller de flestas mening, som stödja sig
på en och samma grund.
Även i utlandets representativa
församlingar tillämpas i allm. öppen o. I Finlands
riksdag infördes 1927 en elektrisk
voterings-maskin, tillverkad av Telefon-a.-b. L. M.
Ericsson. Franska deputeradekammaren
beslöt 1931 införa en voteringsmaskin. J. R. N.
Omsk, största staden i sovjetryska
regionen Sibirien, vid Oms inflöde i Irtysj, 2,721
km från Moskva med järnväg via
Sverd-lovsk; 161,684 inv. (1926; inkl, förstäderna
Leninsk och No v o Omsk).
Järnvägsknut; betydande flodtrafik. O. är v. Sibiriens
kulturella och kommersiella centrum.
Kvar
nar m. m. och handel med
jordbruksprodukter. Lantbruks-, veterinär- och med. inst. —
O. grundlädes 1717 som befäst läger, blev
sedermera huvudstad i dåv.
generalguvernemen-tet Stäpperna och uppblomstrade efter
Sibiriska banans öppnande. Efter
bolsjevikrevo-lutionen var O. säte för en av Koltjak (se
d. o.) stödd antibolsjevikisk regering och
erövrades av bolsjevikerna nov. 1919.
Omskriven figur. En månghörnig figur
sä-ges vara omskriven omkring en kroklinig
figur, om figurens alla sidor tangera
kroklinjen, och omvänt säges en kroklinje vara
omskriven omkring en månghörning, om den
senares hörn äro belägna på den förra. Vissa
villkor avseende formen måste vara uppfyllda,
för att en figur skall kunna omskrivas (jfr
I n s k r i v e n f i g u r). T. B.
Omskrivning, vanl. beteckning för att en
grammatisk kategori uttryckes genom
»hjälp-ord» i st. f. genom böjningsändelse, t. ex.:
frukten blir skadad i st. f. skadas. —
Stilistiskt betecknar o., att ett »egentligt» uttryck
ersättes med ett »figurligt», t. ex. »dagens
fackla» = solen. R-n B.
Omskådning, se Gesällskap.
Omskärelse (lat. circumcisio), avlägsnande
av en del av el. hela förhuden på
manslemmen, det senare hos judarna efter
mackabéer-tiden. O. förekommer hos judar,
muhammedaner och hos andra folk, sammanlagt hos ung.
x/7 av jordens invånare. I forntidens Egypten
var o. i bruk och brukas ännu hos naturfolk
i stora delar av Afrika, hos australier,
papua-ner, melanesier och polynesier. Vidare
nyttjades o. hos Mexikos azteker och i forntidens
Yucatan och nyttjas ännu av vissa stammar i
Amasonområdet. Hos naturfolken består den
vanl. av uttänjande och avlägsnande av främre
delen av förhuden; detta göres medelst
avsnör-ning el. bränning men vanl. med kniv. Hos vissa
australier följes den av mikaoperationen
(sub-incision), ett uppsprättande av urinröret
underifrån, som emellertid ej gör mannen
ofruktsam. Orsaken till denna operation är höljd i
dunkel. Vanl. sker o. i pubertetsåren, men
barnomskärelse förekommer också hos
naturfolken. Mycket har grubblats om orsaken till
o.; sannolikast är, att man därigenom trott
sig öka mandomskraften och påskynda dess
mognad. Olika skäl ha sedan bidragit till att
bibehålla den. Omskurna folk se alltid ned
på oomskurna Måhända har o. ej blott
utgjort ett skiljande kännetecken mellan folk
utan också mellan klasser och då varit
förbehållen de högre. Trol. som en
efterhärm-ning av mannens o. uppträder hos vissa folk
o. av kvinnor, då vanl. delar av clitoris och
labia minora avlägsnas. Jfr även I n f i
bula t i o n. Bbg.
Det är ovisst när o. infördes bland
israeliterna, men seden går i alla händelser hos
dem tillbaka till en tidig period. Ett bevis
härför är det uråldriga bruket att utföra
operationen med en skarp sten (2 Mos. 4: 25) el.
en stenkniv (Jos. 5:3). Genom o. av vältrades
»Egyptens smälek» från Israel (Jos. 5: 9);
egypterna hade alltså föraktat israeliterna,
därför att dessa voro oomskurna. Måhända
hade o. kommit från Afrika genom Egypten
till västsemiterna. En berättelse i 2 Mos.
4: 25 kan tydas därhän, att o. skulle vara ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
