Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oslo - Näringsliv - Kommunikationer - Finanser - Kyrklig indelning - Undervisning - Sjukvård - Administration - Omgivningar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Oslo
410
flöto 57 % (60 mill. kr.) av landets
tullintäkter. Hamnen anlöptes 1929 av 21,860
fartyg om tills. 4,527,800 nettoion, därav 2.866
fartyg om 2.953,700 ton i utrikes fart (jfr
Norge, sp. 1190). Handelsflottan 1929 räknade
522 fartyg (tills. 919.062 bruttoregislerton).
Vs av inv. lev^r av industrien, som 1929
räknade 1.450 arbetsställen med tills. 30.960 arb.,
därav 1/3 kvinnliga. Mest framträdande äro
mek. verkstads-, närings- oeh
njutningsmedels-, textil- och beklädnadsindustrierna.
Kommunikationer. O. spårvägar (se
kartan), som 1929 hade en linjelängd av 36,17 km,
trafikerades s. å. av 69 mill. passagerare,
omnibuslinjerna (24 km) av 6 mill.
passagerare. Med omgivningarna förbindes O. genom
förstadsbanor, Ekebergbanen,
Holmenkol—Try-vannsbanen med underjordisk infart till
Na-tionaltheatret, Smestadbanen och
Bærums-banen samt ett 80-tal automobilrouter. De O.
anlöpande järnvägarna framgå av kartorna.
Sommartid upprälthålles flygtrafik
O.—Göteborg—Köpenhamn—kontinenten. Till
telefonnätet voro 1928—29 45,318 apparater
anslutna. Vid Voksenkollen O. radiostation.
Finanser. Den ord. budgeten för 1930/31
belöper sig på 89,974,562 kr., vartill beräknas
på extra stat 28,146,135 kr. i utgifter och
9,172,700 kr. i inkomster. Tax.-värdet å
fastighet uppgick 1930/31 till 881.090.000 kr.
Stadens tillgångar uppgingo 30 juni 1929 till
453,391.000 kr., dess skulder till 301,573,000
kr. Den utestående obligationsskulden
utgjorde 30 juni 1930 152.650,913 kr. I skatter
utdebiterades 1930/31 0,34 % på förmögenhet
och 12,67 % på inkomst. Skatterestantierna,
som 1922/23 utgjorde 35,92 % av
skattebeloppet, hade 1928/29 nedgått till 21,16 %.
Förutom med gas-, elektricitetsverk o. dyl.
bedriver staden en omfattande kommunal
affärsverksamhet inom biografbranschen, som
kom-munaliserats, fiskhandeln (O. kommunale
handel), restaurangrörelse och drosktrafik.
Kommunala äro även friluftsbaden vid
Ho-vedöyen, Kampen, Rodelökken och
Svömme-stadion. Den kommunala
byggnadsverksamheten är stor (jfr sp. 414). De sex
auktoriserade sparbankerna i O. hade 1929 ett
förvalt-ningskapital av 451,2 mill. kr., därav O.
spare-bank 409,7 mill. kr. De förnämsta
affärsbankerna äro Den norske creditbank (gr. 1857),
Centralbanken for Norge (se d. o.),
Christia-nia bank og kreditkasse, Böndernes bank
och Kristiania hypothek- og realkredit-bank
(Realbanken). Se även Norges bank.
Kyrklig indelning. O. är indelat i 20
församlingar, Vår Frelser (10,245 inv. 1929),
Johannes (12,397 inv.), Trefoldighet (13,539 inv.),
Jakob (11,087 inv.), Frogner (20.543 inv.),
Uranienborg (14,101 inv.), Fagerborg (19,282
inv.), Gamle Aker (19,501 inv.), Markus (7.069
inv.), Sagene (29.159 inv.). Lilleborg (5.923
inv.), Paulus (13,854 inv.), Hauge (5.174 inv.),
Petrus (14,819 inv.), Mattæus (5.013 inv.),
Grönland (14.704 inv.), Wexels (3,875 inv.),
Kampen (15,725 inv.), Gamlebyen (7.974 inv.)
och Vålerengen (9,593 inv.). De största
kyrkorna äro den gamla stadskyrkan Vår
Frelser (gr. 1699, 2.100 platser),
Trefoldighets-kirken (byggd 1853—58) i Hammersborg,
Grönlands, Vålerengens och Frogners. Stadens
äldsta bevarade byggnad är Gamle Akers kyrka,
som omnämnes redan 1150. I Gamlebyens
kyrka finnas lämningar av det medeltida
franciskanklostret.
För den högre undervisningen svara univ.
(se sp. 414), tandläkar- och veterinärinstitut,
en konstakad., statens katedralskola, 10
kommunala och 12 privata skolor; därjämte
tekniska skolor, hantverks- och
konstindustriskola, handels-, sjömans- och kvinnliga
industriskolor. Av bibliotek äro universitetets,
Deich-manske bibliothek och Nobelinstitutets störst
De förnämsta teatrarna äro Nationaltheatret
(se d. o.), Centralteatret, Det norske teatret,
Det nye teater oeh kabaréteatern Chat Noir.
O. har följande museer: Nasjonalgalleriet i
Oslo (se d. o.), hist. museum (univ:s
oldsak-samling), Kunstindustrimuseet, univ:s
zoologiska, mineralogiska, geologiska och
paleon-tologiska museer på Töyen och stadsmuseet
(O. bymuseum) på Frogner, vartill komma i
omgivningarna Norsk folkemuseum (se d. o.)
på Bygdöy och Skimuseet på Frognerseteren
(jfr F r o g n e r).
Om de förnämsta tidningarna se Norge,
sp. 1193.
För sjukvården sörjes främst genom
kommunala sjukhus, det förnämsta vid Ullevål
utanför stadsgränsen. Dessutom märkas
Riks-hospitalet, Kvinneklinikken, Diakonissehuset,
Vår Frue hospital och Röde kors klinikk.
Administration. Stadens styrelse består av
ett på 3 år valt bystyre med 84 led. samt
formanskap, ordförer, borgermester och 7
råd-menn. Bystyret handhar tills, m.
formanskapet, som svarar för ärendenas beredning,
stadens kommunala angelägenheter. Ordföreren
är kommunens ombudsman.
Omgivningar. Till lands omges O. på alla
sidor av Akers herred (424,54 kvkm, 53.579
inv. 1920), tätast bebyggt utmed
förstadsba-norna, där Ullevål haveby m. fl.
trädgårdsstäder uppstått. Norrut märkas det skogiga
N o r d m a r k a (se d. o.), bekant som
ut-flyktsområde, och närmare staden M a r
i-dalen (se d. o.) och Maridalsvatn samt de
vackra höjderna Grefsenåsen (med
Gref-sens sanatorium), Ve t takol len och
Holmenkollen (se d. o.). Vid Akerselven
ligger Nydals industriområde och vid G a
u-s t a d (se d. o.) Norges äldsta statshospital.
På halvön Bygdöy (förr Bygdö) i
Oslofjorden ligga kungsgården Bygdöy, naturparken
Kongeskogen, Bygdöynes bad på ö. spetsen,
Bygdöy sjöbad på v. sidan, villabebyggelse i
s. och Norsk folkemuseum (se d. o.) med de
märkliga Oseberg- och Gokstadskeppen från
vikingatiden, Gols stavkyrka,
lantbruksmu-seum och sjöfartsmuseum, friluftsteater m. m.
S. om Gamlebyen utbreder sig
Ekebergsko-g e n s naturpark. Oslofjordens stränder ha i
stor utsträckning tagits i anspråk för
sommarvillor. I fjorden strax s. om O. märkes
H o v e d ö y, förr Hovedöen (se d.o.), med
havsbad och många historiska minnen. G. R-ll.
Historia. Officiellt är O. grundlagt av
Harald Håidråde 1047 el. 1048 men bebyggdes
redan långt tidigare. Under de närmaste 250
åren, tills O. blev rikshuvudstad, då Håkon V
(se d. o.) bosatte sig där, intog O. en
framträdande plats i Norges politiska historia och
kan i verkligheten betecknas som
klerikalis-mens huvudfäste i dess kamp med kungamak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
