Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Owen, sir Richard - Owen, Robert - Owen, Samuel - Ovens, Juriaen (Jürgen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Owen, R.—Ovens
458
mängd sällsynta djurs anatomi. Utgående
från Cuviers typteori, jämförde han särskilt
hos ryggradsdjuren organens funktion och
beskaffenhet och fann, att samma funktion
kan utövas av olika
beskaffade organ,
medan organ av samma
beskaffenhet kunna ha
olika funktion hos
olika djur. Det förra
slaget kallade han
analoga, det senare
ho-mologa (se Anatomi,
sp. 906). Därigenom
blev O. skapare av
den moderna
jämförande anatomien, för
vilken han
genomförde en enhetlig
termi
nologi. Själv var han anhängare av den
romantiska naturfilosofien; han sökte
rekonstruera en för ryggradsdjuren gemensam
ideell urtyp och blev en hätsk motståndare
till Darwin. O. skrev bl. a. »Lectures on
comparative anatomy» (1843), »On the
arche-type and homologies of the vertebrate
skele-ton» (1848), »On the nature of limbs» (1849)
och »On the anatomy of vertebrates» (3 bd,
1866—68). Led. av sv. Vet.-akad. (1843). Biogr.
av O:s sonson R. Owen (2 bd, 1894). E-k N-d.
Owen [åu’in], Robert, engelsk
socialreformator (1771 14/s—1858 17/h). O. var född
i Wales, arbetade sig upp från ringa villkor,
skötte från 1790 ett bomullsspinneri i
Manchester och blev 1800
disponent för en stor
dylik
fabriksanläggning i New Lanark,
Skottland. Där
bildade han 1813 en ny
firma. O. hade då
bland
arbetarbefolkningen där
åstadkommit väsentligt
förbättrade levnadsförhållanden, genom
högre avlöning,
förkortning av arbetstiden,
inskränkning av
barn
arbetet, bättre bostäder o. s. v. Han
ansåg, att människornas karaktär blott är en
produkt av de yttre omständigheterna; om
man skapade gynnsamma fysiska, moraliska
och sociala villkor för envar alltifrån den
tidiga barndomen, skulle därför alla
medborgare bli goda, visa och lyckliga människor.
Dessa grundsatser utlade han i skriften »A
new view of society» (1813). 1817 väckte O.
förslag om bildande av samhällen av omkr.
1,200 pers., vart och ett med ett jordområde
av 1,000—1,500 acres samt med gemensanihet
i bostad och arbetsförtjänst. Med tiden borde
grupper av sådana »townships» federativt
sammanslutas, tills de omfattade hela jorden.
1825 gjordes två försök att bilda dylika, det
ena av O. själv i New Harmony i Indiana,
U. S. A., det andra nära Glasgow, men båda
experimenten misslyckades. Från 1828 vistades
O. en längre tid i London, upptagen av
agitation i tal och skrift. 1830—32 gjorde han ett
reformförsök med en arbetarbörs i förening
med en varubank, som skulle övertaga eller
inväxla arbetsalster mot ett slags värdebevis,
för vilka man kunde tillbyta sig varor ur
bankens lager. O. förlorade på detta projekt ett
ansenligt belopp. 1835 stiftade han en
förening, Association of all classes of all
nations, vid vars diskussioner ordet »socialism»
kom i omlopp. O:s viktigaste skrift, »The
book of the new moral world» (1820), lutar
åt kommunismen. På 1840-talet agiterade
han med framgång för fabrikslagstiftning,
obligatorisk skolgång, kortare arbetstid,
fackföreningar och kooperation (se d. o., sp. 1181).
På ålderdomen blev O. spiritist. — Jfr O:s
ofullbordade självbiogr. (i 2 bd, 1857—58) och
eng. biogr. över O. av F. Podmore (2 bd, 1906)
och G. D. H. Cole (1925; ny uppl. 1928), ty.
biogr. av H. Simon (1905). (E. F. K. S-n.)
Owen [5’von; eng. uttal åu’in], Samuel,
mekaniker, industriidkare (1774 12/6—1854 15/2),
av engelsk börd, lärjunge till James Watt
(se d. o.). O. inkallades 1804 till Sverige av
A. N. Edelcrantz (se
d. o.) och var från
1806 bosatt här. O.
innehade anställning
på Bergsunds gjuteri
i Stockholm och
grundade 1809 ett gjuteri
med maskinverkstad
på Kungsholmen (på
Myntverkets nuv.
område). O. tillverkade
mek. tröskverk o. a.
för det dåtida
Sverige nya maskiner
samt gjorde sig
sär
skilt känd som konstruktör av de första
far-tygsångmaskinerna i Sverige. Den första
lyckade ångbåten, som utgick från O:s verkstad,
var den lilla hjulångaren »Amfitrite» (1817),
vars resor på Mälaren hösten 1818 väckte
stort uppseende. Omkr. 30
ångfartygsmaski-nerier blevo resultatet av denna verksamhet,
som emellertid på grund av ogynnsamma
konjunkturer nedlades 1843. O. sysslade därefter
med att medelst ångmaskin urtappa mossar
i Småland och var 1847—51 verkmästare vid
Åkers styckebruk i Södermanland. O. var
även känd som en varm ivrare för
nykterhetsrörelsen samt medverkade till
metodis-mens införande i Sverige. G. H-r.
Ovens [å’fens], Juriaen (Jürgen), tysk
(schleswig-holsteinsk) historie- och
porträttmålare (1623—78), utbildad i Amsterdam.
Där målade han bl. a. porträttgruppen
»Ryk-lof van Goens med familj» (i Haarlems
museum) och ett porträtt av Emanuel De Geer
af Leufsta. 1652 flyttade O. tillbaka till sin
födelseort, Tönningen, och där togs hans
förmåga genast i anspråk för det hertigliga
hovet. Så utförde han 1652 en stor
familjegrupp, »Hedvig Eleonora med föräldrar och
syskon» (nu på Gripsholm). 1654 var O. med
i den svit, som ledsagade Hedvig Eleonora på.
hennes brudfärd till Stockholm, och i aug.
s. å. signerade O. »Hedvig Eleonoras
kröning» (Gripsholm; andra målningar av O. över
förmälningar etc. på Drottningholm). 1657
slog sig O. åter ned i Amsterdam, där han, den
rutinerade modemålaren, nu förvärvade
bor-gerskap och, överhopad med beställningar,
vann ett konstnärsrykte, som ställde själve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
