Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser och penningväsen - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polen (Kommunikationer—Kyrkliga förhållanden)
1155
ten härtill är en betydande beklädnadsindustri;
23,551 arbetare). Metall- och
maskinindustrien (jordbruksredskap, järnvägsmateriel,
elek-trotekniska maskiner o. s. v.) i Oberschlesien,
Warschau o. s. v. arbetar för den inhemska
marknaden. Livsmedelsindustriens
huvudgrenar äro kvarnar, sockerbruk (vojevodskapet
Poznan), brännerier och bryggerier. Bland
övriga industrigrenar må nämnas träindustrien
(68 040 arbetare; sågverk, mest omkring
Byd-goszcz; möbelfabriker), tillverkning av tegel,
cement, glas m. m. (64,196 arbetare) och
kemisk industri, bl. a. i Chrzanöw (48,052
arbetare; tillverkning av gödselämnen,
stenkols-tjära m. m.). Vattenkraften i P:s floder har
i nyare tid börjat exploateras; den totala
vattenkraften beräknas till 3,7 mill. hkr,
varav 0,1 mill. utbyggts.
Handel. Detaljhandeln har hittills i
stor utsträckning legat i judiska händer. På
senare år har den kooperativa verksamheten
nått stor utveckling (16,801 företag 1931).
Staten har monopol på tillverkning och
försäljning av tobak, spritdrycker, salt och
tändstickor. Det sistnämnda monopolet är
utarrenderat till det Kreugerkoncernen
närstående International match co. Exporten
väide-rades 1930 till 2,433 mill. zloty (se sp. 1156),
importen till 2,246 mill., handeln i Danzig,
som tillhör polska tullområdet, medräknad.
De förnämsta exportländerna voro Tyskland
(25,7 % av exportvärdet), Storbritannien
(12,1 %), Österrike (9,3 %), Tjeckoslovakien
(8,9 %), Sovjetryssland (5,3 %) och Sverige
(4,6%; mest stenkol); importen kom från
Tyskland (27 % av importvärdet), U. S. A.
(15,6 %), Storbritannien (7,9 %),
Tjeckoslovakien (7,5 %), Frankrike (6,7 %) och Österrike
(5,7 %). P:s främsta export- och
importhamn är Danzig, som genom Weichsel och ett
rikt förgrenat järnvägsnät förbindes med
inlandet. Då Danzig emellertid politiskt ej
tillhör P. och trafikkapaciteten i dess hamn
visat sig otillräcklig (särskilt för kolexporten),
har man på polskt territorium börjat anlägga
den nya storhamnen Gdynia, vilken utvecklats
med amerikansk fart och som exporthamn
konkurrerar med Danzig; 1930 ankommo till
Danzig 6,078 fartyg om 4,143,000 ton, till
Gdynia 2,238 fartyg om 2,031,000 ton. P:s
handelsflotta bestod 1931 av 29 fartyg om
58,700 bruttoton.
Kommunikationer. Floderna, som av
gammalt varit viktiga transportleder, ha numera
sin främsta betydelse för timmerflottningen.
Bland kanaler märkas Krölewskikanalen
(mellan Bugs och Pripets vattensystem),
Oginski-kanalen (mellan Njemens och Pripets system)
och Bydgoszczkanalen (mellan Weichsel och
Netze). Vattenvägarnas totala längd är 14,363
km, därav hälften endast flottled.
Landsvägs-nätet omfattade 1930 46,100 km, därav 13,700
km statsvägar, och förbättras för den
växande biltrafiken (38,800 automobiler jan. 1931).
Järnvägsnätet, vars medelpunkt är Warschau,
äges el. trafikeras till största delen av
staten; linjelängden var 1930 19,601 km, därav
2,249 smalspåriga banor (mest f. d. tyska
militärlinjer). Tätast är det i de f. d. tyska
provinserna och Galizien; i de forna ryska
delarna anlades urspr. endast ett fåtal
strategiska huvudlinjer. Ett betydande arbete är
1156
nedlagt på ombyggnad av de bredspåriga
ryska banorna till normal spårvidd och på
reparationer av under världskriget förstörda broar,
överbyggnader m. m. Bland nybyggnader
märkes en ny huvudlinje, som för att
underlätta kolexporten 1931 färdigbyggts från
Schlesien till Gdynia. Warschau är
knutpunkten för regelbundna flyglinjer till de
större polska städerna och grannländerna.
1931 funnos 3,646 postanstalter, 3,845
telegrafanstalter (utom järnvägstelegraf) och
3,826 telefonstationer; telegraflinjernas längd
var 1929 24,505 km, antalet telefonabonnenter
var s. å. 137,000. 1930 funnos 5
radiotelegrafstationer och 7 rundradiostationer.
Mynt, mått och vikt. Myntenhet är sedan
1924 en zloty (»gulden»; förk. zl.), delad i 100
groszy. 100 zl. voro urspr. = 100 guldfrcs
(= 72 sv. guldkronor). Okt. 1927 nedsattes
guldvärdet, och 100 zl. motsvara nu 41,86 sv.
guldkronor. Metersystemet är off. gällande.
Statsfinanser och penningväsen.
Statsbudgeten för räkenskapsåret 1931/32 beräknas
till 2,866,7 mill. zl. i inkomster och 2,865,9
mill. zl. i utgifter. Inkomsterna inflyta mest
från direkta och indirekta skatter, tullar och
statsmonopol; de största utgiftsposterna gå
till försvaret, undervisningen och
amorteringen av statsskulden. Denna uppgick 1930
till 4,414 mill. zl., därav 3,993 mill. utländsk
skuld (nära hälften till U. S. A.). Polska
banken (Bank polski), grundad 1924, har ensam
sedelutgivningsrätt. De största
privatbankerna äro Bank handlowy i Warschau och
den kooperativa Bank zwi§sku spölek
zarob-kowych i Poznan. S. F.
Kyrkliga förhållanden. I det genom
Ver-saillesfreden frigjorda P. upprättades 1919 en
påvlig nuntiatur, vars förste innehavare blev
A. Ratti (sedermera Pius XI). Genom 1921
års statsförfattning fick rom.-kat. kyrkan
främsta platsen bland de av staten erkända
konfessionerna, vilka dock formellt äro
likabe-fättigade och alla åtnjuta religionsfrihet och
kyrklig autonomi. Genom ett 1925 med
påve-stolen avslutat konkordat, som gav polska
staten vissa befogenheter vid utnämnandet
av de katolska biskoparna, indelades landet
i fem rom.-kat. kyrkoprovinser,
Gniezno-Poz-nan (Gnesen-Posen), säte för landets primas.
Warschau. Vilna, Lemberg och Krakau, med
21 stift och en grek.-kat. (Lemberg) med 3 stift.
Det armenisk-katolska ärkebiskopsdömet i
Lemberg bibehölls. — En autokefal ortodox
kyrka med 5 stift styres av en metropolit i
Warschau med en synod vid sin sida. —
Landets protestanter äro organiserade i 7 kyrkor
(bl. a. en gammallutersk i Poznan, styrd av en
superintendent, och en lutersk i det forna
Kongresspolen — Evangelisch-augsburgische
Kirche in Polen — med konsistorium och
generalsuperintendent i Warschau), vilka alla
äro representerade i Rat der evangelischen
Kirchen in Polen, gr. 1927. Univ. i Warschau
har en evangelisk teologisk fakultet. — Se
även Mariaviter.
Till romerska kyrkan höra omkr. 20 mill.
(därav omkr. 3 mill. med Rom unierade
»grekiska» katoliker), till den ortodoxa omkr. 3^2
mill.; protestanterna äro omkr. 1 mill.
(luteranerna i majoritet), de mosaiska
trosbekän-narna omkr. 3 mill. E. Nwn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
