Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Porslin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Porosalmi—Porslin
1264
Porosalmi [på’rå-], se P o r r a s s a 1 m i.
Porositèt, egenskapen att vara porös (se
d. o.).
Po’rphyra, bot., se B a ngi ales,
Porpfta, zool., se S-i f o n o f o r e r.
Porpora [på’rpåra], N i c c o 1 ö Antonio,
italiensk tonsättare (1686—1766). Verkade
som kapellmästare och sånglärare i bl. a.
Neapel, Wien, Dresden och London. Hans i
Neapelstil skrivna operor vunno mycken
popularitet på grund av stor melodirikedom
och ådel, måttfull stil. Som sånglärare
utbildade han Farinelli och Caffarelli. T. N.
Po’rrassalmi (P o’r o s a 1 m i), sund i
Savo-laks, s. om S:t Mickel. Här anföllo ryssarna
under general Michelson 13 juni 1789 överste
C. v. Stedingks ställning i passet men
avvisades. G. M. Sprengtporten, som nu var i rysk
tjänst, sårades, likaså på svensk sida Döbeln,
vilken här fick sin »bräckta panna». Efter ett
nytt anfall 19 juni utrymde svenskarna
ställningen för att ej bli kringrända. Wdt.
Pors, Myrica, släkte, som ensamt bildar
fam. Myricaceae bland dikotyledonerna.
Dit-hörande arter (inemot 50) ha i hänge
sittande, nakna, enkönade blommor på skilda
stånd och enfröig
stenfrukt. De äro mestadels
buskar och ha
spiralställ-da, enkla blad utan
stip-ler, ofta
hartsavsöndran-de körtlar och
vaxöverdrag på frukterna. I
Sverige finns en art, M.
gale, vilken växer i kärr
och på sjöstränder upp till
s. Lappland, en ända till
meterhög, rikt förgrenad,
starkt luktande buske med
vigglikt lansettlika,
mörkgröna, på undersidan
finludna blad; den blommar
på bar kvist. Frukten är
sammanvuxen med två
förblad, och honhängena bilda
vid fruktmognaden små,
upprätta kottar. — Förr
nyttjades p. i st. f. humle vid ölbrygd; den
gjorde ölet starkt rusande. P. har haft
medicinsk användning (mot hudsjukdomar). Hos
M. cerifera (i Nordamerika) och några
sydafrikanska arter är vaxöverdraget så rikligt,
att det fått teknisk användning. G. M-e.
Porsa’ngerfjord, fjord i Ishavet, Finnmark
fylke, Norge (se karta vid d. o.), ö. om
Nord-kap, mellan Porsanger- och
Sværholthalvöar-na; 116 km lång. Är i det inre grund och örik.
Porse, medeltida frälsesläkt, vars
märkligaste medlem var Knut P.; se vidare d. o.
och litt.-hänv. där samt uppsats av S.
Engström i Personhist. Tidskr. 1930.
Porse’n(n)a, Lar(s), konung i Clusium i
Etrurien, berättas 508 f. Kr. ha anfallit
romarna för att återinsätta den av dem
fördrivne Tarquinius men avstått därifrån av
beundran för deras hjältemod (se Horatius
2 och Mucius 1). Sägnen är en erinran om
etruskernas forna välde över Rom. E. St.
Porsgrunn, norsk industri- och hamnstad i
Telemark fylke, vid Skienselvens mynning;
9,021 inv. (1930). P:s huvuddel ligger ö. om
älven och förenas genom en svängbro med
Pors, Myrica gale.
industriområdet v. därom. Porslinsfabrik (gr.
1887) och smältverk (kiseljärn). över
Menstad, n. om P., utskeppas Norsk hydros
produkter från Rjukan och Notodden. Firmans
nya fabriker på Heröya ligga strax s. om P.
P. blev tullplats 1652, ladested 1807 och stad
1842.
Porsiforsen, se L u 1 e älv.
Porslin (av it. porcella’na, porslinssnäcka,
varav man fordom trodde det kinesiska p.
vara tillverkat), lergods av hårdbränd,
halvgenomskinlig massa (ang. olika grupper av
lergodstillverkning se Keramik; ang.
porslinstillverkning se d. o.).
Konsten att tillverka p. var känd i Kina,
långt innan den upptäcktes i Europa (jfr
Kinesisk konst, med bilder). Redan
under Tangdynastien (618—907), kanske ännu
tidigare, tillverkades ett slags gråvit,
pors-linsliknande vara, som även exporterades till
Västern att döma av fynd, som gjorts i den
på 800-talet grundade och efter omkr. 50 år
övergivna kalifstaden Samarra vid Tigris.
Först under 1500-, 1600- och 1700-talet nådde
emellertid tillverkningen av p. sin egentliga
utveckling i Kina, utträngde de övriga
kera-miska materialen och åstadkom storartade
konstnärliga resultat. Större delen
dekorerades i blå kobolt. Motiven voro figurer ur
den taoistiska legenden, draken o. a.
fantasidjur, samt först och främst blommor,
återgivna med oförliknelig naturkänsla och
dekorativ uppfattning. Andra grupper av
kinesiskt p. bruka benämnas med de namn, som
de fått i Frankrike. Sang-de-bæuf
(oxblod) kallas sålunda det med en dunkelt röd
glasyr överdragna p., c el adon det
grågröna. Det helvita p., som särskilt
tillverkades i Fu-kien och helst användes till
statyetter och små koppar, kallades b 1 a
nc-de-Chine. Det med emaljfärger
dekorerade kinesiska p. brukar uppdelas efter
»familjer», den gröna, gula, rosafärgade etc.,
efter den i dekoreringen förhärskande färgen.
Med ostindiskt p. brukar man mena det
mer el. mindre med tanke på europeisk smak,
ibland efter europeiska ritningar tillverkade
p., som i väldiga massor exporterades till
Europa av de ostindiska kompanierna. Det
är ofta vackert och smakfullt men kan i
konstnärligt avseende ej tävla med det rent
kinesiska p. — Det japanska p. följde det
kinesiska i spåren, i allm. utan att nå
bestående självständiga resultat. — Det
östasiatiska p. är ofta försett med märken för
regentperioder, lyckönskningar o. dyl. —
Kinesiskt p. (»China») övade på 1600-talet ett
avgörande inflytande på den europeiska
fajansens utveckling, men först i början av
1700-talet lyckades man i Europa finna en lera,
som möjliggjorde tillverkning av p. Äran
härav tillkommer J. F. Böttger (se d. o.),
under vars lelning den sedermera så berömda
fabriken i Meissen anlades 1710. Här som
vid de snart därefter anlagda fabrikerna i
Wien och på olika håll i Tyskland strävade
man i början blott efter att komma det
kinesiska p. så nära som möjligt. Snart
började man dock vid dessa fabriker mer och
mer lägga an på små sirliga figurgrupper i
rokoko o. a. lyxbetonade prydnadspjäser.
Särskilt högt nådde man i detta avseende i Ber-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
