Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Porthan, Henrik Gabriel - Port Huron - Portici - Portier - Portik - Portion - Portiär - Port Jackson - Portlakfamiljen - Portland (städer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Port Huron—Portland
1274
Utsikt över
»Sylloge monumentorum ad
il-lustrandam historiam
fenni-cam pertinentium» (1802—04
ofullb.) var en viktig
sammanställning av urkunder
rörande Finlands medeltidshistoria.
Bland övriga arbeten av P.
märkas »De bircarlis» (1786—
89), »De antiqua gente
queno-rum» (1788) samt hans
biblio-tekshistoria, »Dissertatio
historiam bibliothecae regiae
aca-demiae aboensis exponens» (25
disputationer, 1771—95). Hans
inträdestal i Vitt.-akad.,
»Anmärkningar rörande finska
folkets läge och tillstånd vid
den tiden, när det först lades
under svenska kronans vissa
och varaktiga välde» (1788; tr.
1795 i akad:s handl.), är ett
slags sammanfattande
program för hans fosterländska
historieskrivning. P:s
betydelse som historiker ligger i att
han som den förste fattade Finlands historia
som ett självständigt forskningsområde samt
samlade och sorgfälligt granskade det
huvudsakliga materialet för Finlands
medeltidshistoria. Hans kritiska metod fördes vidare
av talrika lärjungar.
P. var 1770 en av stiftarna av förbundet
Aurora (se d. o.) samt den förste
huvudredaktören för och den främste medarbetaren i
dess Tidningar. Jämte J. Tengström utgav
han 1803 Allmän Litteraturtidning. Över
huvud framträdde P. som en gynnare av alla
åtgärder, även på det praktiska livets
område, som avsågo Finlands väl. Det
finländska nationalmedvetande, som hos honom
finner form, var dock uteslutande av kulturell
natur; Sprengtportens o. a.
»självständig-hetsmäns» strävanden bedömde han strängt.
»I sammansättningen av den kulturella
gestalt P. är och därmed ock av hans livsverk
ingå åtskilliga olika element. Kanhända är
det grundläggande bland dem kritiken, som
han har av det upplysningstidevarv, vars
arvtagare han trots allt förbliver; men
nyhumanismens breda bildningssträvan och starka
idealism omsluta honom fullständigt.
Därigenom föres han till kulturforskningens nya
uppgifter; men samtidigt pekar åt samma
håll en annan riktning, den som förkunnar
folkpoesins, närmast den österländska
bibelpoesins storhet och för vilken Ossians sånger
bli en uppenbarelse. Historisk-patriotisk
tradition frän stormaktstiden medverkar
emellertid att ställa den fosterländska forskningen
i förgrunden, och tidens strävanden inrymma
åt densamma ett praktiskt mål» (Söderhjelm).
— P:s »Opera selecta» utgåvos av S. G.
Elm-gren och A. Schauman (5 bd, 1859—73) och
hans brevväxling av W. och E. Lagus i
Skrifter utg. av Sv. Litt.-sällsk. i Finland, bd
1, 5, 38, 55 och 102. — P:s porträtt återges
på vidstående plansch.
Litt.: G. Palander, »H. G. P. historian
tutkijana» (1901) och »H. G. P. yliepiston
opettajana» (1902); M. G. Sihybergson, »H.
G. P.» (2 bd, 1908—11); W. Söderhjelm,
»Äbo-romantiken» (1915); H. Nohrström, »Helsing-
Portland i Oregon. På avstånd ses Mount Hood,
fors Universitetsbiblioteks Fennica-samling»
(1918). M. G. S.*
Port Huron [på’t hjo’oron], stad i ö.
Michigan, U. S. A., vid den starkt trafikerade S:t
Clair rivers utflöde ur Huron, mitt emot
kanadensiska staden Sarnia, varmed P. förenas
genom en järnvägstunnel; 31,361 inv. (1930).
Huvudort för industribältet utmed n. S:t Clair
samt för badortsområdet vid s. Huron (Lake
Huron beaches). Saltlager, naturgas och olja.
Portici [på/rtitj’i], stad i ital. prov.
Na-poli, vid foten av Vesuvius, s. ö. om Neapel;
21,544 inv. (1921). S. ö. om P. ligger det
praktfulla, 1738 av Karl III byggda kungl. palatset.
Portier [pårtje’], fr., hotelltjänsteman,
som mottager de resande, låter anvisa dem
rum, uträttar uppdrag åt dem o. s. v.
Portik, täckt gång i en byggnads
bottenvåningsplan med den ena el. båda långsidorna
bildad av arkader; kolonn- eller pelarburen
förhall utanför ingången till en byggnad. Jfr
A r k a d, bild sp. 67, och L o g g i a.
Portion (lat. po’rtio, del, andel), avmätt del,
särskilt av en maträtt. Inom dietläran menas
med p. en för olika tidpunkter av dagen
avpassad näringsmängd, som organismens
normala bestånd kräver på grund av det utförda
arbetet. P. växlar således efter antalet
förbrukade kalorier alltefter den dagliga
gärningen: vid hårt grovarbete, för soldat i aktiv
tjänst o. dyl. behövas större näringsmängder
(portioner) än under mera stillasittande
arbete. Vid sjukdom modifieras
födoämnesmäng-den. Vid armén och flottan menas med p.
den livsmedelsmängd per dag, som
tillkommer manskapet. Man skiljer mellan en n o
r-malportionsstat för fredstid och en i
fält efter beräknat näringsvärde uppgjord
krigsportionsstat. På örlogsfartyg får
manskapet sjöportion, som är rikligare än
den i land förekommande. — Jfr
Födoämnen. E. L-g; ö-g.
Portiär (fr. portière), dörrförhänge.
Port Jackson [på’t d^ksen], se Sydney.
Portlakfamiljen, bot., se Portulacaceae.
Portland [på’tlend]. 1. Största staden i
Maine, U. S. A., vid Casco bay; 70,810 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
