Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portolan - Porto Leone - Porto Maurizio - Portomärken - Porto Novo (Madras) - Porto-Novo (Dahomey) - Porot-Riche, Georges de - Portorico, Porto Rico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Porto Leone—Portorico
1278
ning därav upprättade sjökort. Den äldsta
kända daterade p. är tecknad av P. Vesconte
1311. Portolankartorna ritades huvudsakl. i
Italien, först över Medelhavet och Svarta
havet, sedan även över Atlantkusten mellan
Brittiska öarna och Kap Bojadör. I st. f.
gradnät ha p. i allm. ett nät av loxodromer och
kallas stundom loxodromkartor. De
tillverkades ännu på 1600-talet. — Litt.: A. E.
Nordenskiöld, »Periplus» (1897); E. L. Stevenson,
»Poi tolan charts» (1911). S. B-h.*
Porto Leone [på’rtå leå’ne], se Peiraieus.
Porto Maurizio [på’rtå måuri’tsiå], se I
m-p e r i a.
Portomärken, se Frimärke, sp. 1200.
Porto Novo [eng. pä’tåu nåu’väu],
hamnstad i britt.-ind. prov. Madras, på
Koroman-delkusten; 12,490 inv. (1921). På 1600-talet
hade danskar och portugiser här faktorier.
Ett i sept. 1733 av sv. Ostindiska kompaniet
upprättat faktori förstördes 20 okt. s. å. av
franska och brittiska trupper, för vilket
engelska regeringen 1740 utbetalade 12,000 pd
st. i skadestånd. Om slaget vid P. se C o o t e.
Porto-Novo [pårtå’-nåvå’], huvudstad och
kommersiellt centrum för Dahomey, innanför
en lagun på Guineakusten; 23,614 inv. (1929).
P. är sedan 1930 genom järnväg förenat med
hamnstaden Kotonou.
Porto-Riche [pårtåri’]’], Georges de, fransk
dramatiker (1849—1930), av italiensk-judisk
börd. P. debuterade med erotisk lyrik av
egendomligt lågmäld och likväl intensiv art
för att sedan övergå
till dramat, där han
omsider vann en
erkänd ställning som
lidelsens psykolog på
modern scen. Denna
realistiska, frasfria,
helt på den inre
själsrörelsen koncentrerade »Théåtre d’amour»
— den titel, varunder
P. utgivit sin
samlade produktion —
rymmer tre mästerverk:
»L’amoureuse» (1891;
»För mycken kärlek», 1920), »Le passé» (1897)
och »Le vieil homme» (1911), alla tillhörande
den stående repertoaren på Comédie
fran-gaise. P. har i viss mån bildat skola med
sin intima dramatik; till hans lärjungar höra
P. Raynal och P. Géraldy. Han invaldes 1923
i Franska akad. men tog aldrig inträde. P.
var chef för Bibliothöque Mazarine. Monogr.
av H. Charasson (1925); Kj. Strömberg,
»Modern fransk litteratur» (1928). Kj. S-g.
Portorico [eng. uttal på’tåii rFkåu], Porto
Rico, sp. Puerto Rico, ö i Västindien,
östligast och minst av Stora Antillerna, skild från
Haiti av Monapassagen, tillhör sedan 1898
U.S. A.; 8,896 kvkm, 1,543,913 inv. (1930), med
Mona, Vieques, Culebra och småöar;
huvudstad: San Juan. — Kusterna äro jämna, låga
och sakna i regel goda hamnar. Det inre
genomdrages av en bergskedja, Sierra de Cayey. P.
uppbygges av kalksten, skiffrar och
konglomerat, huvudsakl. från kritperioden, genomsatta
av eruptivbergarter. Floderna äro korta men
vattenrika. Sydkusten, i lä för
nordöstpas-saden, är täml. torr; bergens nordsluttningar
mottaga stora regnmängder (över 1,900 mm
årl.). Regntiden varar maj—dec. Årliga
temperaturväxlingen är obetydlig; San Juan
har i febr. 24,1° C, i aug. 26,9°. P. hemsökes
ofta av orkaner, stundom även av
jordbävningar. — Växt- och djurvärld
överensstämma huvudsakl. med de övriga Antillernas;
skogen är till stor del utrotad genom odling.
— Befolkningen utgjordes 1920 av 73,o %
vita, 23,2 % mulatter och 3,8 % negrer. De
vita äro till största delen av spansk
härkomst och spansktalande. De flesta inv. äro
romerska katoliker. P:s största städer och
huvudhamnar äro San Juan, Ponce och
Mayaguez.
Plantageodlingen är överallt huvudnäringen;
jorden äges till stor del av småbrukare. På
sydkusten är konstbevattning nödvändig.
Rörsockret är av gammalt P:s huvudprodukt
(1930 skördades 866,110 ton), men odlingen är
i hög grad beroende av de växlande
konjunkturerna. I det inre produceras kaffe av
utmärkt kvalitet. Tobak och frukt (ananas,
druvor, apelsiner) odlas i stor skala och ha
god marknad i U. S. A. Andra produkter äro
bomull, majs samt bönor o. a. grönsaker. De
förnämsta industriföretagen äro sockerbruk
och cigarrfabriker. Under U. S. A:s styrelse
har vägnätet förbättrats och järnvägsnätet
(573 km 1930) utbyggts. Handeln domineras
h. o. h. av U. S. A. Exporten värderades
1929/30 till 99,6 mill. doll. (socker 53,7 mill.,
tobak, cigarrer m. m. 15,4 mill., bomull 13,6
mill., frukt 7,9 mill.), importen till 83,9 mill.
doll. (industrialster, livsmedel). Mynt, mått
och vikt äro de amerikanska. — P:s nuv.
konstitution trädde i kraft 1917. Enl. denna
bildar P. ett unincorporated territory, d. v. s.
ett territorium, lydande under U. S. A. men
ej, såsom Alaska och Hawaii, en omedelbar
del därav. P:s inv. äro nordamerikanska
medborgare. Styrelsen utövas av en guvernör,
utnämnd av presidenten. En senat och ett
representanternas hus (19, resp. 39 medl.) utses
genom allmänna val. Till representanternas
hus i U. S. A. sänder P. en resident
commis-sioner, vald på fyra år. S. F.
Ön upptäcktes 1493 av Columbus på hans
andra resa och fick av honom namnet Isla
de San Juan Bautista till ära för prins Juan,
arvinge till spanska tronen. 1510 grundade
Ponce de Leön det första spanska nybygget.
Den infödda karibiska befolkningen utrotades
under ständiga strider el. blandades med
spanjorerna. ön användes länge som
deportationsort. Först sedan Spanien 1823 förlorat
största delen av sina amerikanska kolonier,
visade moderlandet P. större intresse, och en
viss ekonomisk blomstring började. Under
PORTORICO
Skalal :5 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
