Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Poststation—Postverket
24
Bild 1. Posthuset vid Vasagatan i Stockholm, inrymmande postkontoret Stockholm 1
(»centralpostkontoret») jämte Generalpoststyrelsens lokaler m. m.
hela den egentliga postpersonalen. Se
Generalpoststyrelsen och Postverket.
Poststation, se Postverket.
Posttidningen, se Post- och Inrikes
Tidningar.
Posttjänstemännens förening, 1891 hland
posttjänstemän i de högre lönegraderna
stiftad förening, som tills, m. motsv.
sammanslutningar inom S. J. och telegrafverket
bildar en organisation, Trafiktjänstemännens
riksförbund. Såsom förbundets organ utges
Svensk Trafiktidning. E. G-e.
Postulät. 1. (Filos.) Antagande, som icke
kan bevisas men som dock betraktas som
oumbärligt i teoretiskt el. i annat hänseende.
Om praktiska p. se Kant. G. O-a.
2. (Mat.) Benämning på de konstruktiva
förutsättningar, på vilka jämte axiomen
uppbyggandet av den euklideiska geometrien
grundar sig. Dessa p. äro följ.: man kan
alltid 1) sammanbinda två punkter med en rät
linje, 2) utdraga en given rät linje ett
godtyckligt stycke samt 3) kring en given punkt
som medelpunkt upprita en cirkel, som går
genom en given punkt. Senare har visats,
att vissa geometriska system kunna
konstrueras utan tillhjälp av dessa postulat. T. B.
Postuläta nobVlium, lat., »adelns
yrkanden». Mot slutet av 1500-talet röjde sig hos
den svenska högadeln dels en strävan att
avvärja tidens absolutistiska grundsatser, dels
en benägenhet att återinföra unionstidens
stormansvälde. Båda dessa riktningar fingo
sitt förnämsta uttryck i två framställningar,
stundom sammanfattade under namnet P o
s-t u 1 a t a nobilium, vilka av rådet
framlämnades till konung Sigismund under
krö-ningsriksdagen i Uppsala 1594. Den första
är en av Erik Sparre författad statsrättslig
»oration» av stort intresse. Den andra
framställningen, vartill »orationen» utgör en
inled
ning, utgöres av de egentliga »postulaten»
och torde förnämligast ha varit ett verk av
E. Sparre och Hogenskild Bielke. Däri
uppräknas ridderskapets återfordrade friheter och
bestyrkes deras rättmätighet med en mängd
medeltidsurkunder. — Se »Svenska
riksdags-akter», III, 1 (1894), där alla hithörande
handlingar äro tryckta. S. B. (S. T-g.)
Postulera, påstå, yrka.
Postüm, Posthüm (lat. po’stumus), född
efter faderns död; utg. efter författarens död.
Postumia [påsto’-], off. namn för Adelsberg;
jfr A d e 1 s b e r g - g r o 11 a n.
Postverket. Historia. Svenska p. leder sitt
upphov från de åtgärder, som i äldre tider
vidtagits för befordran av regeringens
skrivelser. I de under 1500-talet ofta upprepade
förbuden mot våldgästning och
våldskjuts-ning förbehålles alltid fri skjuts för »wore
brefdragare». Den första regelbundna
postgången anordnades i förbindelsen med
utlandet, och redan 1620 fanns en svensk
postmästare i Hamburg. Denna postförbindelse
anlitades även av enskilda trafikanter.
Under trettioåriga kriget inrättades svensk
fältpost i Tyskland och svenska postkontor i de
besatta städerna. 20 febr. 1636 utfärdades
den »förordning om Post-Boden», vilken är
att anse som svenska p:s stiftelseurkund.
Enl. denna bestämdes bl. a. ang. postbönder
(se Postbonde). I varje stad skulle
förordnas en postförvaltare. Organiserandet av
p. uppdrogs åt Andreas Wechel, en
tysk, som varit svensk postmästare i
Leipzig. Då p:s inkomst blev mera betydande,
använde man den som förläning åt bl. a.
riksrådet W. Taube och rikskanslern M. G. De
la Gardie. 1697 förordnades en särskild dir.
över hela postväsendet. Poststyrelsen
benämndes överpostdirektörsämbe-t e t, från 1850 ändrat till Generalpost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
