Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Priapos—Priestley
116
motsvarighet i driftlivet. P. orsakas särskilt
av hjärn- och ryggmärgslidanden. E. L-g.
Priäpos (grek. PrPapos, lat. Priäpus), från
Asien härstammande fruktbarhetsgud
(hu-vudkultort Lampsakos). Under hellenistisk tid
upptogs P. av grekerna och sedan av romarna.
Hans bild uppställdes i trädgårdar och
vinberg till deras skydd. I den upplyfta
mantelfållen, under vilken en kraftig fallos var
synlig, bar P. frukter. M. Pn N-n.
Pfibram [prJT-], stad i mell. Böhmen,
Tjeckoslovakien, 50 km s. v. om Prag; 10,468
inv. (1930), mest tjecker; bergshögskola. I
det närbelägna Bfezové Hory (3,161 inv.)
berömda silver- och blygruvor, kända sedan
1300-talet men numera i det närmaste
utbrutna; det djupaste schaktet når 1,315 m.
Pri’bram, Alfred Francis, österrikisk
historiker (f. 1859). Blev 1893 e. o. och 1900
ordinarie professor i Wien. P:s betydande
vetenskapliga produktion, som särskilt
ägnats Österrikes diplomatiska historia under
1600-talets senare hälft, är delvis även av
direkt intresse för Sverige genom de av honom
utgivna »Berichte des kaiserlichen Gesandten
F. v. Lisola 1655—60» (1887) och en biogr.
över denne diplomat (1894). P. utgav 1920
bd 1 av »Die politischen Geheimverträge
öster-reich-Ungarns 1879—1914» och har
deltagit i utarbetandet av den 1930 utgivna stora
österrikisk-ungerska aktsamlingen till
världskrigets förhistoria. H. B-n.*
Pribylovöarna [prFbilåf-], en U. S. A.
tillhörig ögrupp (fyra öar) av vulkaniskt
ursprung i Beringshav utanför Alaska (jfr d. o.,
med karta). Huvudöar äro S:t Paul (omkr.
90 kvkm) och S:t George. Omkr. 400 infödda
inv. (1923). Stor statlig sälfångst (85 % av
världsproduktionen av sälskinn).
Sälbestån-det 1929 var omkr. 1 mill. st. — ögruppen
är uppkallad efter G. Pribylov, som 1786
upptäckte den rika sälförekomsten.
Price [eng. uttal pråis; da. prVse], Juliette,
dansk dansös av engelsk börd (1831—1906).
Blev 1851 solodansös på kungl. teatern i
Köpenhamn. Hon innehade de viktigaste
partierna i många av
Bour-nonvilles baletter.
Efter ett fall på scenen
1865 nödgades hon
taga avsked. —
Hennes broder W a 1 d
e-mar P. (1836—1908)
var 1856—1901
dansör vid kungl.
teatern. — Ellen P.,
de föregåendes kusins
dotter (f. 1878), efter
sitt första giftermål
1902 kallad Price
de P 1 a n e, var 1903
•—13 solodansös på kungl. teatern. Ett par år
var hon skådespelerska men har sedan helt
lämnat scenen. E. Ebg.*
Prick, sjömärke, som visar farleds riktning
och förekomst av grund. Fasta prickar
äro vanl. järnstänger, fastsatta i klippor över
el. under vattenytan; flytande p. utgöras av
trästänger, vilka förankras på vissa i
prick-r u 11 o r angivna platser. Av p. finnas olika
slag, ss. slät prickar, rusk- el.
kvastprickar, kryssprickar och r e m m
a
r e, vilka skilja sig från varandra genom
olika målning och topptecken. Se
Kryssprick o. Utprickningssystem. ö-g.
Prickfiskar, Scopèlidae, fiskfamilj,
omfattar talrika långsträckta (10-—20 cm)
djuphavs-former, täckta av stora, lätt avfallande fjäll;
de ha stor mun och rader av prickliknande
lysorgan samt en liten fettfena. Av släktet
Myctophum ha några arter tillfälligtvis
fångats vid Sveriges västkust. T. P.
Prickrulla, se Prick och
Utprickningssystem.
Pricksjuka, icke-parasitär sjukdom hos
äpplen, sannolikt förorsakad av störningar i
vattentillförseln. Symtomen äro bruna,
skrump-nade, bittert smakande partier i fruktköttet,
dels nära skalet och på detta framträdande
som insjunkna, mörkfärgade mindre fläckar,
dels även djupare i fruktköttet. P.
framträder under mognadstiden och även under
lagring. Vissa sorter ha ofta p., t. ex.
Husmo-dersäpple, Ribston och Åkerö. Th. Lfs.
Priène, forngrek. stad i Mindre Asien, n. om
Miletos, en av jonier grundad koloni. På
Alexander den stores tid flyttades P. till en
ny plats på s. sidan av berget Mykale; denna
nya stad blottades genom K. Humanns och
Th. Wiegands grävningar 1895—99. P. ligger
på sluttningen av ett berg, vars 200 m
höga topp utgör dess borg, och är omgivet
av en 2 m tjock, med torn försedd mur. Trots
terrängsvårigheterna är staden utlagd i
schackbrädesmönster. Två kvarter intagas
av det av pelarhallar omgivna torget,
stadens medelpunkt. I s. delen ligger det i 2:a
årh. f. Kr. byggda gymnasiet med stadion.
Teatern är ovanligt väl bevarad och viktig
för den antika teaterns historia. Den
förnämsta byggnaden är ett tempel åt Athena,
stiftat av Alexander den store och byggt av
arkitekten Pythios, densamme som byggt
mausoleet i Halikarnassos. I de stenlagda
gatorna finnas vatten- och avloppsledningar;
privathusen äro delvis väl bevarade och visa
den gamla megarontypen (se M e g a r o n).
Många lösa fynd ha gjorts, särskilt
upplysande för heminredningen. —■ Se Th. Wiegand
och H. Schrader, »P.» (1904). Om inskrifterna
(360 st.) se F. Hiller v. Gärtringen,
»Inschrif-ten von P.» (1906). översikt: Th. Wiegand,
»P.» (i Neue Jahrbücher für das Klassische
Altertum 1910; även separat). M. Pn N-n.
Priessnitz [prFsnits], Vincenz, tysk
naturläkare (1799—1851). Var urspr.
lantbrukare men började sedan bota sjukdomar med
kallvattenkur (se d. o.). 1826 öppnade P. en
kuranstalt vid Gräfenberg i Schlesien, och
från 1833 ägnade han sig uteslutande åt
denna verksamhet. P. uppfann neptunigördeln (se
d. o.). Biogr. av J. Reinelt (1899). A. W-dt.
Priestley [pri’stli], John Boynton,
engelsk författare (f. 1894), har författat
flera böcker om engelsk litteratur samt
skönlitterära verk, bl. a. romaner (»Benighted»,
1927; sv. övers., »överraskade av natten», 1931;
»The good companions», 1929; sv. övers., »De
goda kamraterna», 2 bd, 1930; »Angel
pave-ment», 1930; sv. övers., »Ängelgränd 8», 1931,
m. fl.) i Dickens’ stil, vilka blivit mycket
populära. R-n B.
Priestley [prPstli], Jo sep h. engelsk
teolog och kemist (1733—1804). Genomgick ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
