Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Prince of Wales—Principalatsstriden
124
Nassau hall vid Princeton university.
bredden växlar från 6 till 48 km; areal 5,656
kvkm. Befolkningen, till större delen av
skotsk härstamning, utgjorde 1921 88,615
pers, och beräknades 1929 till något
hundratal mindre. Folkbildningen är god.
Huvudstad är Charlottetown (12,347 inv. 1921).
P. består mest av sandsten och skiffrar från
kol- och permperioderna. För sin goda
jordmån (sandig lera) har P. fått namnet »Golfens
trädgård». Klimatet är ej så maritimt, som
kunde väntas. Charlottetown har en
medel-temp. i jan. av —8,3°. i juli av 18,8° C.
Nederbörden är 82 cm; max. under juli—sept.—
P. är ett utpräglat jordbruksområde. Hälften
av ön är odlad. Lantbefolkningen utgjorde
1921 78 %. Smör- och ostproduktionen är
betydande. Av mycket stor vikt har
uppfödandet av silverrävar o. a. pälsdjur blivit. 1927
funnos här 720 pälsdjursfarmer, mest
rävfarmer. Ett ej obetydligt hummerfiske drives.
ön upptäcktes 1497. Den befolkades först
av fransmän, som gåvo den namnet S:t Jean,
och blev engelsk 1758, varpå den fick namn
efter prins Edvard, hertig av Kent, som då
var befälhavare över trupperna i Brittiska
Nordamerika. Sedan 1873 är ön en provins
inom Kanada. Provinsstyrelsen utgöres av en
guvernör (lieutenant-governor) och en
lagstiftande församling på 30 medl. Till Kanadas
parlament sänder ön 4 senatorer och 4 medl.
av House of commons. H. N-n.
Prince of Wales [prfns ov méi’lz], K a p, se
under Kap.
Prince of Wales island [pri’ns ov coei’lz
aPland], ögrupp n. om Kap Yorkhalvön,
Australien, bekant för sitt pärlfiske.
Prince of Wales land [pri’ns ev <yéTlz lä’nd],
kanad. arktisk ö n. v. om Boothia Felix (se
karta till Kanada).
Prince Patrick island [pri’ns pä’trik [-åP-lond],-] {+åP-
lond],+} Prins Patriks ö, kanad. arktisk ö
bland Parryöarna (jfr d. o.).
Pri’nceps (plur. pri’ncipes), lat., »den
främste». P. senätus kallades den senator,
som stod främst på senatorslistan. Kejsaren
innehade denna värdighet, men beteckningen
som princeps, med förkärlek använd av
Augus-tus och Tiberius och även sedermera bruklig,
avsåg blott hans ställning som »den ledande
mannen» och ingick aldrig i
kejsartitulatu-ren. — Om principes som en avd. av den
romerska legionen se L e g i o n. E. St.
Prince Rupert [pri’ns rö’pot], hamnstad i
British Columbia, Kanada, ändpunkt för
Norra pacifikbanan; 7,500 inv. (1921).
Prince-Smith [pri’ns-smi’p], John,
engelsktysk nationalekonom (1809—74). Förfäktade
i Berlin i tidningar och ströskrifter
frihandelsidén samt blev grundläggare och under
lång tid ledare av tyska frihandelspartiet (jfr
Handelspolitik, sp. 469). — P :s
»Ge-sammelte Schriften» utgåvos i 3 bd 1877—80.
Princeton [pri’nstøn], stad i New Jersey,
U. S. A., nära Delaware-Raritankanalen; 6,992
inv. (1930). Säte för ett av U. S. A:s
förnämsta univ., Princeton university,
stiftat 1746 som College of New Jersey (2,489
stud. 1929). Bibliotek med omkr. 600,000 bd.
Se även Astronomiska observatorier.
De omkr. 75 universitetsbyggnaderna, av
vilka den äldsta är Nassau hall, ligga
grupperade på en stor slätt. Kännetecknande för
univ. äro dess system av studentsjälvstyrelse
och preceptorsystemet (anställande av unga
lärare för ett begränsat antal år som
ledare-för intensiva självstudier), infört 1905 av
Woodrow Wilson (se d. o.), som var univ:s
rektor (president) 1902—10. I P. ligger
presbyterianska kyrkans äldsta teol. seminarium
i U. S. A. (1812). — Vid P. besegrade
Washington 3 jan. 1777 en engelsk armé.
Princip (av lat. princi’pium, det första,
upphov, grundbegrepp), vanl. dets. som praktisk
el. moralisk regel. Inom filosofien menas med
p. yttersta .grunden till något — F o r m
alprincip, den första grundsats, varur allt
annat i ett vetenskapligt system härledes. —
Realprincip, den verklighet, som ligger
till grund för all annan verklighet. G. O-a.
Prfncip [-tsip], G a v r i 1 o, bosnisk
atten-tator (1894—1918), förövare av
Sarajevomor-det 28 juni 1914 (se Frans Ferdinand).
Som omyndig dömdes P. endast till 20 års
fängelse men dog i fängelset av tuberkulos.
Principal. 1. Arbetsgivare; huvudman. —
2. (Mus.) Huvudstämman (labial, öppen) i en
orgel (16- el. 8-fot, även 32-fot).
Principalatsstriden, författningspolitisk
strid under frihetstiden om riksdagsmännens
påstådda skyldighet att rätta sig efter sina
väljares önskningar. Förhållandet mellan
ständerrepresentanter och ständermenigheter
var med avseende på de tre lägre stånden i
äldre tid oklart, men utvecklingen gick
otvetydigt i riktning från imperativt
mandatförhållande samt betraktelse av riksdagsmännen
såsom redovisningsskyldiga kommissionärer
och av de väljande ständermenigheterna
såsom »principaler» till uppfattningen av
riks-dagsmandatet såsom ett formellt oinskränkt
fullmäktigskap. Den senare uppfattningen
ligger under 1720 års R. F. och 1723 års R. O.,
och endast i fråga om bevakandet av de
väljande menigheternas enskilda besvär var den
gamla uppfattningen ännu förhärskande.
Emellertid bröt den ånyo fram i 1743 års
politiska kris, då de upproriska dalkarlarna
menade sig ha rätt att påtrycka riksdagen sin
vilja i tronföljdsfrågan och då de mössvänliga
borgerskapen i Stockholm och Göteborg sökte
diktera sina riksdagsmäns hållning i samma
fråga; jfr även Plomgren, Th. Ehuru den
politiska oppositionen nedslogs, blev
»princi-palatsfrågan» oavgjord och gick till
regeringen, som fördömde principalatsläran, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
