Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Pussel—Putnik
282
förd, sällsynt rik, med upphöjd enkelhet
given, av graciös humor och djup känsla buren,
av spiritualitet sprudlande skildring av
samtida ryskt liv och ryska människor i olika
samhällsmiljöer, en »det ryska livets
encyklo-pedi», vars syn på de ryska företeelserna
länge blev normgivande för rysk litteratur.
Dramat »Boris Godunov» skrevs på
Michaj-lovskoje, efter förebild av Shakespeares
kunga-dramer, men tilläts till publicering — med
en av tsaren gjord, i själva verket rätt lyckad
omturnering av slutscenen — först 1831; det
är dramatiskt löst uppbyggt, utan starkare
historisk tidsfärg och har något ohanterlig
dialog (aldrig spelat, endast delvis begagnat
i Musorgskijs musikdrama) men med enskilda
mästerliga scener, särskilt med en rad
förträffliga, delvis humoristiska folkscener.
Nämnas må även »Poltava» (1828), på en
gång romantisk dikt och hjältedikt,
behandlande Mazepas kärlekssaga och Peters seger
över honom och Karl XII, i sin apoteos av
Peter den store och sin svartmålning av
Mazepa historiskt ensidig men i sin fast och
kärvt uthamrade stil betecknande en ny
variation av P:s formella mästerskap.
Samtidigt med att efter 1830 P:s personliga
ställning blev alltmera skev — dels genom ett
giftermål, som förvandlade den sorglöse
bohemen till en av ständiga ekonomiska
bekymmer ansatt, av konstant svartsjuka plågad
drabant åt en nöjeslysten och firad
modedocka, Natalja Gontjarova, dels genom ett allt
småaktigare tsaristiskt förmynderskap —,
vände han sig från poesien till historiskt
författarskap, vars största alster var det
dilet-tantmässiga arbetet »Pugatjevupprorets
historia» (1833), och till novelldiktning — mest
kända äro den av Walter Scott påverkade
»Kaptensdottern» (1836) och den av
Hoff-mann och Poe inspirerade »Spader dam».
Endast i den först postumt publicerade
»Bronsryttaren» (1837) nådde han under sitt
sista skede upp i jämnhöjd med sina
tidigare mästerverk, enl. mångas mening t. o. m.
högre: en liten Petersburgtjinovnik, som vid
en Nevaöversvämning förlorat sin fästmö,
brister ut i förbannelser inför Peter den
stores bronsstaty, tycker sig se hur statyn får
liv och flyr panikslagen i döden, en
storslagen dikt, djupare än någon av hans tidigare,
om oförenligheten av statsnyttans krav med
individens intressen, å ena sidan
förhärligande reformatorns verk, å andra sidan ställande
i tragisk motsättning däremot de offer det
krävde av ryska folket. I en duell, vartill P.
utmanat en av hustruns kurtisörer, den
franske emigranten d’Antès, blev P. dödad. P :s
popularitet, under hans sista år i avtagande,
växte efter hans död till en formlig kult;
Pusjkinstudiet har blivit en särskild gren av
rysk litteraturforskning, ivrigt bedriven inte
minst under bolsjeviktiden, då en rad hittills
opublicerade alster av hans hand publicerats.
•— Litt.: P:s skrifter föreligga i många
editioner, bl. a. i 6 bd 1907—15; under
utgivning äro en av ry. vet.-akad. (hittills 6 bd,
1900—29), som även utgivit »P. i ego
sovre-menniki» (P. och hans samtida; 1903 ff.,
hittills omkr. 40 bd), samt en av D. Bednyj
m. fl. (1930 ff.). Av de senaste arbetena om
P. må nämnas eng. monogr. av D. S. Mirskij
(1926), ry. av B. Modzalevskij (1929) och fr.
av M. Hofmann (1931). — P:s porträtt
återges på vidst. pl. A. Kgn.
Pussel, dets. som puzzle (se d. o.).
Pusséra. 1. Se P o u s s e r a. — 2. Driva i
metall, forma med hammarslag.
Pussyfoot Johnson [po’sifot d$å’nsn], se
Johnson, W. E.
Pust, mek., se Blåsbälg.
Pu’stel, med., se Blåsa.
Pusterdalen, ty. Pustertal, it. Val Pustcria,
en omkr. 100 km lång alpdal i östtyrolen,
består av en v. del på it. område,
genomströmmad av Rienza (ett tillflöde till Adiges biflod
Isarco [Eisack]), med huvudort i Brunico
(Bruneck) och en ö. del på österrik, område,
genomfluten av Drava, med huvudorten Lienz.
P. följes av Pusterdalbanan, som vid Fortezza
(Franzensfeste) möter Brennerbanan.
Puszta [po’sta], ung., betecknade urspr.
allo-dialgods, varpå bondehemman el. stadsjord ej
förekommo. På stäpplandet kring Theiss, där
under turkarnas herravälde många byar
för-svunno, voro dessa allodialgods vidsträckta
och bildade före 1848 stora betesmarker, där
herdarna levde som nomader. Numera avses
med pusztan hela det ungerska stäppområdet
(se U n g e r n).
Putbus [po’tbos], köping i Pommern, på
Rügen; 2,089 inv. (1925). I närheten det
furstliga slottet P., omgivet av en
naturskön park.
Putbus [po’tbos], urspr. en linje av den
gamla vendiska fursteätten på Rügen. En
gren överflyttade på 1300-talet till Danmark
och använde namnet Podebusk (se d. o.). Den
tyska namnformen återupptogs av Henrik
von P. (d. 1657), vars sonson Malte von
P. (d. 1750) blev tysk riksgreve 1722 och herre
till godset Putbus på Rügen. Hans son M
o-ritz Ulrik von P. (1699—1769) blev
svensk greve P. 1731 (ätten utdöd på
mans-sidan 1858) och president i Wismarska
tribu-nalet 1733. Den sistnämndes sonson
Wilhelm Malte von P. (1783—1854) blev
1807 svensk furste P. och 1817 preussisk (von
P.) men slöt sin gren på manssidan. Den
preussiska furstetiteln och godset tillföllo
1860 hans dotterson av släkten von W
y-lich und Lottum, 1907 den
sistnämndes ena dotter (och svärson, av släkten von
Veltheim) samt 1930 en annan dotter.
Litt.: Danmarks Adels Aarbog 1908; uppsats
av C. G. v. Plåten i Baltische Studien, Neue
Folge, bd 31, 1929. B. H-d.
Puteaux [pytå’], n. v. förstad till Paris,
dep. Seine, vid Seine; 37,958 inv. (1926).
Automobil- och flygindustri m. m.
Pute’oli (grek. Dikala’rchéla) var lat.
namnet på en urspr. av saurier anlagd koloni,
som blev en av s. Italiens främsta
handels-hamnar och 194 romersk koloni. Den härjades
på 400- och 500-talet av goter och vandaler
och heter nu P o z z u o 1 i (se vidare d. o.).
Putilovverken [potiTef-], verkstäder i
Leningrad (se d. o., sp. 995), grundade 1801,
uppkallade efter N. I. Putilov, som på 1860—
1870-talet betydligt utvidgade dem.
Putney [pa’tni], v. stadsdel i London (se
karta vid d. o.), roddsportcentrum, startplats
för kapprodd mellan Oxford och Cambridge.
Putnik [po’t-], Radomir, serbisk militär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
