Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Rejinyra—Reklam
602
lysande framställarinna på scenen. Hennes
glansroller voro Frou-frou, Riquette i »Min
kusin», Nora i »Ett dockhem», Madame
Sans-Gène och Fanny Amaury i »Fåvitska
jungfrun». R. företog från 1897 europeiska och
från 1905 amerikanska turnéer. Hon var
1892—1903 g. m. teaterdirektören Désiré
Porel. G. K-g.
Rejmyra, se R e i j m y r e.
Rejuvèn, farm. med. (av lat. re, åter, och
ju’venis, ung), ett organpreparat, berett på
könskörtlar av nötkreatur, har uppgivits
kunna motverka åldrandet i allm. och särskilt
på det sexuella området. R. har icke vunnit
allmännare erkännande. C. G. S.
Rek., postv., förk. av
rekommenderad, -t (försändelse, brev); stundom
liktydigt med penningförsändelse.
Rekablter, samfund i det gamla Israel,
som stiftades av Jonadab, Rekabs son. Denne
levde under Jehus regering (800-talet f. Kr.).
R. ville varken bo i fasta bostäder, dricka vin
eller odla säd. Med denna återhållsamhet
ville de antagl. reagera mot den kanaaneiska
kulturen, emedan israeliterna, när de
tillägnat sig denna, också frestats att dyrka
ka-naanéernas gud Baal. R. omtalas framför allt
i Jer. 35. S. H-r.
Rekalesce’ns (av lat. recale’scere, åter bli
varm), metallogr. Rent järn undergår vid
900° Ö en allotrop omvandling. Vid högre
temp. förekommer det som y-järn, med
yt-centrerat kubiskt kristallgitter och förmåga
att lösa kol, vid lägre temp. som a-järn, med
rymdcentrerat gitter, ringa löslighet för kol
och lägre energiinnehåll. Vid närvaro av kol
sänkes omvandlingspunkten till omkr. 700°
(vid 0,9 % kol). Därvid utfaller vid svalning
det lösta kolet i form av järnkarbid
(eemen-tit, Fe3G), under frigörande av värme. Som
underkylning lätt inträffar, orsakar detta
ut-fällningsvärme jämte omvandlingsvärmet i
och för sig en plötslig temperaturstegring:
stålet blossar upp från mörk till ljus
rödvärme. Denna under svalning inträffande
rekalescens motsvaras av en vid
värm-ning plötsligt inträdande värmebindning, 1778
beskriven av J. T. Angerstein, på Turbo,
Dalarna, såsom kriterium på bästa
härdnings-temp. (C. B.)
Rekapitulation, sammanfattande
upprepning av en tidigare redogörelse. — Verb:
Rekapitulera.
Rekared, två västgotiska konungar, av
vilka den förste och mest kände regerade
586—601. Se Västgöter.
Rekarne. 1. Nordvästra delen av
Södermanland (se Västerrekarne och ö
s-terrekarne). Om namnet R. se J.
Sahl-gren, »Nordiska ortnamn», 8 (i Namn och
Bygd 1925).
2. Station i Tumbo socken, vid Oxelösund—
Flen—Västmanlands järnväg, som här delar
sig i en nordlig gren till Kolbäck och en
västlig till Valskog.
Rekaulesce’ns, bot., sammanväxning mellan
ett skott och det blad, i vars veck det sitter,
förekommer inom många växtfamiljer, bl. a.
Solanaceae, och leder till stundom svårtydda
bladställningar. K. A.
Reklam (fr. réclame, av lat. reclamäre,
ideligen ropa), åtgärder, företagna i syfte att
rikta uppmärksamheten på ett företag, en
verksamhet, en vara, idé el. person. Syftet
är oftast köp, men r. kan även ha politiska,
sociala el. konstnärliga syften (jfr
Propaganda). R:s betydelse har vuxit enormt
under blott ett par årtionden, och den
erkännes numera allmänt som nödvändig för det
moderna näringslivet. Först genom r. kan
försäljningsorganisationen få det stöd, som
möjliggör, att den genom teknikens
förbättring och tillverkningens rationalisering
förbilligade varan vinner det insteg på
marknaden, som massproduktionen fordrar för att
kunna ställa sig ekonomisk.
Vissa former av r. ha förekommit sedan
den mänskliga kulturens barndom, ss. skrivna
plakat, skyltar och skyltning, men först med
industrialismens genombrott och den därav
förorsakade allt större konkurrensen blev r.
en betydande faktor. Mot osunda former av
r. har svensk lagstiftning inskridit genom
lag om illojal konkurrens av 29 maj 1931.
Modern r. präglas av stor idérikedom och
uppfinningsförmåga och tar allt större
områden av modern teknik i sin tjänst. En
mängd olika reklammedel finnas; om de
viktigaste se Affisch, Annons och Skylt,
vidare märkas direktreklam, ljusreklam och
fönsterskyltning. Även åt firmanamn,
varumärken, emballage och förpackningar ges allt
oftare en utformning, som tar hänsyn till r:s
fordringar, och även filmen (filmer över
tillverkningen, tecknade filmer m. m.) och
flygkonsten (se S k y w r i t i n g) ha tagits i
r:s tjänst. Med direktreklam förstår
man en eller helst flera utsändningar (den
s. k. follow-up-principen) av kataloger,
broschyrer, cirkulär el. annat reklamtryck till en
viss krets människor, utvald med hänsyn till
yrke, förmögenhetsklass, ålder el. dyl., och
betydande kostnader nedläggas på text,
illu-strering och typografisk utstyrsel. Ljuset
har fått stor betydelse i r:s tjänst ej blott
för upplysning av butikerna och deras
skyltfönster; efter mörkrets inbrott belysas
skyltar, med r. bemålade väggytor (gavlar) och
hela fasader (fasadbelysning, s. k. floodlight).
Slutligen finnes den egentliga ljusreklamen,
som kan sägas vara en annonsering med ljus.
Genom sinnrika anordningar för tändning
och släckning av glödlampor, genom
raffinerad färgverkan och genom lustiga uppslag
kan man få illusion av rörliga texter och
figurer i dessa reklamskyltar, och väl utförda
och anbragta på lämpliga platser kunna de
vara av stor verkan. En särskild art av
ljusreklam åstadkommes med neonlampor (jfr
Neon), som bestå av rör, fyllda med neon
m. fl. gaser, vilka av en elektrisk ström
bringas att lysa. Numera kan man på detta
sätt åstadkomma ett tiotal olika, starkt
lysande färgnyanser av stor effekt.
R:s teori och praktik ha utvecklats på
psykologisk och experimentell väg, särskilt i
U. S. A., som med fog betraktas som dess
hemland. Specialstudier ägnas åt färgval,
bildplacering, reklamfotografering,
textskrivning, stilval ur typografisk synpunkt o. dyl.
Annons- och reklambyråer lämna hjälp för
anordnande av r. — Litt.: V. Mataja, »Die
Reklame» (1926); A. W. Starch,
»Adverti-sing principles» (1927); R. Seyffert, »Allge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
