Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Remarquetryck—Rembrandt
624
mit på 29 språk och i 4 mill. ex. Dess forts.,
»Der Weg zurück» (1931; »Vägen tillbaka»,
s. å.), skildrar frontsoldaternas besvikelser
vid hemkomsten efter freden. R. visar sig i
dessa böcker vara en betydande författare.
De förena lyckligt en realism, som bär
äkthetens oförvillade prägel, och en lyrisk
stämning, i synnerhet poetisk, då den tolkar
frontsoldatens drömmar öm fredens Elysium. —
Se V. Svanberg, »Fredsböcker om kriget» (i
Vår Tid 1930). J. L-t.
Remarquetryck [roma’rk-] kallas i grafisk
konst de tryck, som tagas av den graverade
plåten, innan den förses med konstnärens
namn el. annan påskrift (avant la lettre).
Ofta förses dessa tryck med något märke (fr.
remarque), t. ex. en figur, ett träd el. dyl.,
som sedan slipas bort. G-g N.*
Rembours [rarjbu’rs] el. Remburs (fr.
remboursement), i allmän betydelse betalning
för utlägg, nyttjas som handelsterm mest i
betydelse av utbetalning, närmast genom
bank mot dokument, varmed i handelsspråk
menas handlingar, som avse varor under
transport el. på lager: alltså faktura,
konos-sement (se d. o.), duplikatfraktbrev,
upplags-bevis, försäkringspoliser o. dyl. Mot
dokumentens avlämnande erhåller säljaren
antingen omedelbar betalning hos
rembours-bank (»a/v r.») el. nämnda banks accept
(»lång r.»), mot vars diskontering likvid kan
fås. Dokumenten sändas av remboursbanken
till den uppdragsgivande banken, som
lämnar dem till köparen mot betalning,
alternativt mot förbindelse att i god tid före
förfall likvidera accepten. En r. kan genom
förmedling av säljarens bank ställas hos bank
vid säljarens ort el. vid något finanscentrum,
t. ex. London, New York. — Man skiljer
mellan bekräftade el. för viss tid
oåterkalleliga r. och obekräftade, som när som helst
kunna av köparen annulleras. Användande
av r. har sedan världskriget enormt ökats,
särskilt vid den internationella varuhandeln.
— Litt.: F. Wallberg, »Om rembourser»
(1923); W. Hvidt, »Bankrembourser» (1929;
på danska). O. Ä.
Rembrandt, Rembrandt Harmens z.
van Rhijn, holländsk konstnär, målare,
tecknare, etsare (f. i Leiden 1606 5/7, d. i
Amsterdam 1669 4/io)- Hans fader var mjölnare,
och R. växte jämte fem äldre syskon upp i
ett gott småborgerligt hem. Han inskrevs
vid 14 års ålder vid hemstadiens univ. Hans
håg låg dock icke för studier, och han kom
snart nog i lära hos målaren Jakob
Swa-nenburgh. Från denne överflyttade han omkr.
1627 till Pieter Lastman i Amsterdam men
återvände redan i slutet av året till Leiden
och började arbeta på egen hand. Redan nu
drog han uppmärksamheten till sig och
uppsöktes av lärjungar. Gerrit Dou var under
denna tid hans elev och tillämpade sedan livet
igenom den teknik han tillägnat sig i den
unge R:s ateljé. Leiden erbjöd emellertid en
för trång verksamhetskrets, och i juli 1632
var R. åter i Amsterdam. Redan dessförinnan
hade han anlitats för porträttbeställningar
inom den stora handelsstadens ledande
kretsar. Sannolikt har den direkta anledningen
till överflyttningen varit det stora uppdrag
han erhöll av en berömd läkare, dr Tulp, att
återge honom, föreläsande vid en dissektion
inför några kolleger ur Amsterdams
kirurggille. Denna målning, nu i museet
Maurits-huis i Haag, utgör den första milstenen på
R:s bana, ett kraftprov av den tjugusexårige
mästaren, i vilket han röjer sin styrka och
finner användning för sina verkningsmedel.
Han syftar här liksom Frans Hals till en
dramatisk stegring av gruppbildens verkan. Med
stort mästerskap har belysningen använts för
att skapa en övertygande verklighetsillusion.
Gruppbilden följes under 1630-talet av en
rad beställningsporträtt med avsedd men icke
alltid ernådd elegans i hållningen el. en starkt
dramatisk accentuering. Ännu mera stegras
uttrycket i de talrika studieporträtt
konstnären utför bl. a. efter sig själv. Vid sidan
av sin verksamhet som flitigt anlitad
porträttmålare ägnade sig R. åt historiemålning,
företrädesvis med bibliska ämnen (se
Holländsk konst, bild 2). För prins Fredrik
Henrik av Oranien utförde han 1633—39 en
följd av fem tavlor ur Jesu lidandes historia.
Själv hämtade han under detta skede gärna
sina ämnen ur G. T.: Tobiaslegenden,
Simsons historia, Abrahams offer. Någon gång
väljer han ett ämne ur den grekiska
mytologien, ss. »Ganymedes, bortförd av örnen»,
vilket då utföres med ett drastiskt
verklighetssinne. En »Danae», i Eremitaget i
Leningrad, återger med intim sinnlighet en naken
kvinna, vilande på en bädd och väntande sin
älskare. I dessa verk speglas i viss mån
konstnärens eget liv, hans överdådiga glädje åt sin
kraft och framgång, hans kärlek till sin unga
hustru, hans sinne för hem och familj. R.
ingick 1634 äktenskap med en ung, vacker
arv-tagerska, Saskia van Uylenburgh, vars bild
redan fr. o. m. förlovningstiden ofta
återkommer i hans verk. I äktenskapet föddes fyra
barn, av vilka tre avledo i späd ålder. Efter
sonen Ti tus’ födelse 1641 försvagades Saskias
hälsa, och hon avled följ. år. Vid denna
tidpunkt var R. sysselsatt med sitt mest
omfattande verk, det stora skyttestycke, som återgav
kapten Frans Banninck Cocq och hans
kompani, tågande ut ur gilleshuset med fanor och spel.
Denna målning, nu i Rijksmuseum i
Amsterdam, betecknas vanl. med det oriktiga
namnet »Nattvakten», vilket karakteriserar den
fantastiska verkan av bilden. Beställarna
synas ha funnit, att denna alltför starkt
gjorde sig gällande på bekostnad av den
porträttlikhet de önskade iakttagen.
Äret 1642 betecknar en gräns i R:s liv och
verk. Det avslutar den utåtvända, på
publikframgång beräknade alstringens period samt
betecknar inledningen till hans sociala och
ekonomiska nedgång. Den R. vi lära känna
under 1620- och 1630-talet är en utpräglad
barockkonstnär, med starkt sinne för
effekten, med glädje åt rörelse och teatraliska
gester, med förkärlek för ett starkt
påfallande, begränsat och bjärt ljus, ledsagat av
kraftiga slagskuggor. Han väjer icke för det
brutala och frossar i det exotiskt pittoreska.
Men i det bländande och våldsamma
uppenbarar sig en lidelsefull natur med förmåga
att starkt uppleva med sinnena och att se
syner av häftig upprördhet och av djup
innerlighet. »Nattvakten» avslutar detta skede
av jäsande ungdomskraft. Nu vänder sig R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
