Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reval (Tallinn) - Revansch - Reva segel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Revansch—Reva segel
708
dem äro rysk-ortodoxa, den förnämsta
Alexander Nevskijkatedralen på Domberget. Den
oansenliga svenska kyrkan härrör från tidigt
1200-tal. — R. har omkr. tjugu allm.
läroverk (6 tyska, 2 ryska), det äldsta stiftat av
Gustav II Adolf 1630. 1913 invigdes i nedre
staden nationalhuset Estonia med teater- och
konsertlokaler. En tysk teater finnes, där
även ryska skådespel uppföras.
Industrien och handeln ha sedan ryska
tiden gått tillbaka. 1930 funnos 9,200 arb. vid
19 större industriföretag med ett tax.-värde
av tills. 65,5 mill. estn. kr. och en
omsättning på 41 mill., vartill kommo 1,300 arb.
vid statens järnvägs- och hamnföretag. R. är
viktig järnvägsknut och har nästan ständigt
isfri hamn; var näst Riga och Petersburg den
viktigaste ry. exportstaden vid Östersjön. Nu
exporteras huvudsaki. livsmedel (smör, kött,
ägg, färsk fisk, potatis), papper, cellulosa,
faner, möbler, bomullstyger, lin, cement samt
sprit och importeras spannmål, gödselämnen,
bomull, maskingods, stenkol, järn- och
kolonialvaror. Hamnen har moderniserats.
Flyghamn finnes och på Laaksberget en aerodrom.
Historia. Estniska vikingar uppförde på
den väldiga klippan vid havet borgen
Linda-nisse, men stadens begynnelse är knuten till
Valdemar Sejr (1219). Denne började och
tyske ordensmästaren Folkwin fullbordade
på platsen för det estniska fästet, vilken
senare kallades Domberget, uppförandet av den
ännu delvis bestående borgen. R. kom med
Estland 1238 definitivt under dansk överhöghet
(1227—38 hade Tyska orden innehaft staden),
men det danska inflytandet förblev relativt
svagt. 1284 blev R. medlem av hansan. I R.
gällde Lybecks stadsrätt, och i civilmål kunde
vädjan ske till dess råd. — R. ingick i det
område, som Valdemar Atterdag 1346 sålde
till Tyska orden, och blev 1374 medlem av
dennas livländska gren. R:s inbringande
handel på Ryssland utsattes för allvarligt avbräck,
då Novgorod 1478 kuvades av storfursten i
Moskva. —• På 1520-talet genomfördes i R.,
tidigt biskopssäte, trots adelns motstånd den
luterska kyrkoordningen. — Vid ryssarnas
förhärjande anfall mot Estland 1558
framträdde oidens svaghet, varför R. efter
hänvändelse till Danmark anhöll om svensk
intervention. 1561 avlade R. jämte adeln i
Harrien och Wierland trohetsed till Erik XIV,
och R. stödde troget Sverige i dess följ, krig
mot Ryssland, varunder staden upprepade
gånger måste utstå hårda belägringar.
Förhållandet mellan stadens råd, som ihärdigt
betonade givna privilegier, och svenske
konungen var dock tidtals spänt, och först 1584
kunde Johan III avskaffa vädjandet i
civilmål till Lybeck. Gustav II Ådolf lyckades
genomdriva ännu en del av svenska
regeringens krav, bl. a. med avseende på tullarna,
men då han ville utsträcka den livländska
kyrkovisitationen också till R., hävdade
staden sin urgamla biskopsmyndighet. Under
Karl XI fick R. se sina privilegier, senast
bekräftade 1675, ytterligare inskränkta. Med
införandet av 1686 års kyrkolag följde den
revalska superintendenturens indragning, och
staden införlivades med det estniska stiftet.
— Karl XII:s regering medförde betydande
kontributioner för R. 1710 härjade pesten så
ruktansvärt bland stadens omkr. 48,000 inv.,
att endast ett par tusen blevo vid liv. Peter I
förnyade i stor utsträckning såväl R:s som
adelns gamla privilegier. Under 1800-talet
tillväxte R:s estniska befolkning snabbt och
sökte alltmer hävda sin nationella egenart.
Under världskriget ockuperades R. 1918 av
tyskarna, som dock hösten s. å. åter utrymde
staden och landet. Se vidare Estland, sp.
1082—83.
Litt.: E. v. Nottbeck och W. Neumann,
»Ge-schichte und Kunstdenkmäler der Stadt R.»
(2 bd, 1896—1904); W. Neumann, »Riga und
R.» (»Berühmte Kunststätten», bd 42, 1908);
E. Petzäll, »Svensk-finska St.
Mikaelsförsam-lingen i R.» (i »Julhälsningar till de sv.
församlingarna i Estland», 1927); S. Wikberg,
»Estland. Intryck och studier» (1930). E. Petzäll.
R. som fästning. På 1560-talet började
svenskarna förstärka R:s från Erik Menveds
dagar härstammande befästningar.
Ombyggnadsarbeten måste igångsättas 1635. Vid
ryska krigets utbrott 1656 var R. emellertid
i dåligt försvarstillstånd. Efter 1676
påbörjades arbeten enl. Dahlberghs förslag, men
de voro ännu ej färdiga vid krigsutbrottet
1700. Genom provisoriska arbeten voro dock
befästningarna vid ryssarnas annalkande 1710
täml. färdiga. De färdigbyggdes av ryssarna
men slopades i början av 1800-talet, då de
överlämnades till staden och i huvudsak
raserades. Sedan den nyanlagda örlogshamnen
Libau 1907 nedlagts, beslöts att göra R. till
örlogshamn, och storartade
befästningsarbeten utfördes åt sjösidan, bl. a. på Nargö.
Fästningen ingick som ett led i Peter den
stores fästning (se d. o.). L. W:sonM.”
Reva’nsch, hämnd, upprättelse (genom seger
över den förre besegraren). —
Revanschpolitik, politik, vars mål är att hämnas
ett nederlag.
Reva segel, minska segelarean genom att
taga in rev, d. v. s. sammanvika el. upprulla
en del av seglet. På fartyg med enkla
märs-segel kunna i regel tagas in 1—3, någon gång
4 rev. Varje rev intages för sig (se fig. 1)
genom att, sedan märsrån firats, revet
upp-halas med hjälp av revgölingar och
revtaljor (d) och fästes till rånockarna
medelst stickbultar (a), varefter revet sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
