- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
973-974

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rollo - Rom (zoologi) - Rom (brännvin) - Rom - Läge och klimat - Antikens Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

973

Rom—Rom (Läge och klimat—Antikens Rom)

974

nen om R:s härstamning utgår från
Steen-strups »Normannerne», bd. I; denne byggde i
första hand på Dudo av S:t-Quentin och
hävdade R :s danska börd (jfr Gånge - R o 1 f).
.Steenstrups uppfattning har från norsk sida
bekämpats av G. Storm (i »Kritiske bidrag
til vikingetidens historie», 1878) samt senare
i samband med tusenårsminnet av A. Bugge
och E. Hertzberg (i norsk Hist. Tidsskr. 1911)
men på otillräckliga grunder. — Enl. L.
Wei-bull, »R. och Gånge-Rolf» (i Hist. Tidskr.
för Skåneland 1911), är det enda, som låter
sig historiskt konstatera, »att Dudo och
traditionen efter honom i Normandie gjorde det
tämligen obestämbara Dacien till Rollos och
hans mäns hemland». G. W-k.

Rom [råmm], zool., kallas äggen hos fiskar
■o. a. vattendjur.

Rom [råmm] (ty. och eng. rum), brännvin,
berett genom jäsning av rörsockermelass. Har
gul till brun färg (härrörande från melassen
och förstärkt genom långvarig lagring på
ekfat). Huvudsaki. en produkt från Västindiska
öarna (Jamaicarom). G. H-r.

Rom, it. Roma, huvudstad i Italien och
prov. Roma samt säte för påven; 1,017,919 inv.
(1 mars 1932). Ligger i landskapet Latium,
på båda sidor om floden Tibern (lat. Tiberis,
it. Tevere), på romerska kampagnan
<(se d. o.), omkr. 22 km från havet.

INNEHÅLL:

sp.

Läge och klimat........ 973

Antikens Rom........... 974

Medeltidens Rom........ 988

Den nyare tidens Rom

(till 1870)........... 989

Det nutida Rom......... 991

Undervisningsanstalter,

sp.

bibliotek, museer och

teatrar.............. 994

Näringar............. 996

Kommunikationer....... 996

Förvaltning ......... 996

Befästningar......... 996

Litteratur .......... 996

Bild 1. Roms vapen.

T rött fält ett grekiskt
kors och bokstäverna
SPQR av guld, stolpvis
•etällda och balkvis
ordnade, i stammen åtföljda
av en stolpvis ställd faskin
av guld med band och
yxa av silver.

Läge och klimat. De berömda sju kullarna
{se nedan, sp. 974), som under antiken
spelade en så stor roll i stadens topografi,
karakterisera i viss mån alltjämt den moderna
stadsbilden. Den del
av R. på vänstra
Ti-berstranden, som
in-neslutes av kullarna
Pincio, Kvirinalen,
Vi-minalen, Capitolium
och Palatinen,
betraktas allt fortfarande
som R:s centrum.

På den l.ögra
Tiber-stranden ligga de
båda stadsdelarna Borgo
och Trastevere.
Medelpunkten i denna
del av staden utgöres
av Vatikanska kullen,
som under antiken eg.
icke räknades med till
det egentliga R. men
som med den första
Peterskyrkans
byggnad och sedan med
Vatikanpalatsets
tillkomst blev en av
staden R:s mest
bety

dande kvarter. Numera har en del av denna
stadsdel (genom det s. k. Lateranfördraget av
1926) avskilts från den övriga staden och

Bild 2. Kartskiss av det äldsta Rom.

bildar en egen stat under egen (d. v. s.
påv-lig) förvaltning, den s. k.
Vatikansta-d e n (se d. o.).

R. är beläget i ett landskap av fullständigt
mediterran karaktär, med den växtlighet och
det klimat, som äro typiska för detta
luftstreck. Det relativa avståndet från havet och
Apenninernas närhet göra emellertid, att R:s
klimat uppvisar långt större växlingar än
t. ex. Neapels. Snöfall om vintern äro sålunda
icke sällsynta, även om snön ögonblickligen
smälter bort igen, och den kalla bergvinden,
tram ont ana, kan ofta veckovis sprida en
mycket besvärande kyla. På sommaren äro R.
och dess omnejd utsatta för lika intensiva
värmeböljor. N-rN-n.

Antikens Rom. Staden R:s berömda sju
kullar, som bestå av vulkanisk tuff och ha
uppstått vid förhistoriska vulkanutbrott, äro
följ, (jfr kartorna bild 2 och vid sp. 980
-—81): på vänstra (östra) Tiberstranden ligga
närmast floden Aventinen 46 m ö. h.),
P a la t i n e n (50 m) och Capitolium
(it. Campidoglio, 49 m) med Arx (Ara
Coeli). I bäckdalen mellan Aventinen och
Palatinen uppstod senare R:s stora
kappkör-ningsbana (Circus maximus). En å, som löper
från Forumdalen genom dalen mellan
Capitolium och Palatinen (Velabrum), kanaliserades
tidigt och är känd som Cloaca maxima.
Forumdalen, n. om Palatinen och ö. om
Capitolium, torrlädes genom Cloaca maxima och
jordfyllningar och blev det historiska Roms
berömda politiska och kommersiella centrum,
Forum romanum (här kallat F o r u m). Emot
detta framskjuta koncentriskt de fyra övriga
kullarna, eg. utlöpare från en stor högslätt
ö. om staden: Kvirinalen (56 m), E
s-quilinen (57 m), Viminalen (54 m) och
längst i s. Ca el i u s (49 m). Esquilinens
mest framskjutna partier heta C i s p i u s och
O p p i u s. Mellan Oppius och Palatinen löper
åsen V e 1 i a. N. om Capitolium utbredde
Marsfältet sina först under kejsartiden
bebyggda, om vårarna översvämmade ängar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 15:58:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free