Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Antikens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Rom (Antikens Rom)
980
Bild 3. Romersk husurna
från Villanovatid.
och. gymnastikplatser längs Tibern. Det
begränsades i ö. av Monte Pincio (Collis
Ilortu-lorum, Mons Pincius, 57 m). På den högra,
v. Tiberstranden höjer sig J an icu lu m (84
m) med ett nordligt utsprång, Montes V
a-t i c a n i (62 m). De romerska kullarna ha
urspr. företett den från kampagnan välkända
bilden av branta tuffklippor, åtskilda genom
dalar med bäckar och buskskog. Särskilt
skyddad var Palatinen, som även av
traditionen och arkeologiska fynd att döma är att
anse som den romerska stadsbebyggelsens
urcell.
Från tidig järnålder, omkr. 1000 f. Kr., kan
man följa en sammanhängande odlingshistoria
p<å de romerska kullarna. Ett herde- och
bondefolk med den primitiva kultur, som
brukar kallas V i 11 a n
o-vakultur (se d. o.),
har på kullarna haft
sina rundhyddor,
liknande de nutida
kam-pagnaherdarnas hyddor (jfr Bostad, bild
11} och kända genom
askurnor i hyddform
från
begravningsplatserna, främst från
Forum, Palatinens
begravningsplats (bild
3). Den romerska
sagan talar om
grundläggning från
latiner-nas av Aeneas’ ätt
grundade städer i Albanobergen (Alba longa).
Vi kunna blott fastställa, att R. hade samma
odling i tidig järnålder som dessa städer,
Ardea, Lavinium, Antium m. fl. Bärarna av
denna kultur i Latium voro stamfäder till
den historiska tidens romare och latiner (se
11 a 1 i s k a folk).
Denna indoeuropeiska herde- och
bondebefolknings liv undergick en genomgripande
förändring, då från omkr. 800 f. Kr. etruskerna
skapade stora, väl organiserade, konstprydda
städer i Toscana och n. Latium (närmast
Veji, 12 km från R., Caere och Tarquinii)
och då från omkr. 750 grekerna grundade sina
kolonier på Sicilien, i Syditalien samt i
Neapeltrakten (Cumae). Under inflytandet
från främst etruskernas städer
samorganiserades de romerska kullarna till en stad före
slutet av 500-talet (traditionens datum 21
april 753 är värdelöst). En gammal inskrift
under den s. k. Lapis niger på Forum från
omkr. 500 f. Kr., traditionen om byggandet
av Jupitertemplet med skulpturutsmyckning
från Veji omkr. 500 (traditionen bekräftad
genom fynd från Veji), andra gamla tempel
vid Forum (åt Castor och Pollux samt åt
Saturnus) och konungasagan bevisa, att R.
redan omkr. 500 hade full delaktighet i
etruskisk-grekisk kultur, ehuru med bevarat språk
och hävdad frihet. Kullarna voro trol. befästa
var för sig. Detta Fornrom drabbades av en
förödande katastrof 387, då gallerna intogo
och härjade det (utom Capitolium med
Jupitertemplet, som i sin gamla form bevarades
till 83 f. Kr.). Därefter befästes staden fr.
o. m. 378 med en stor ringmur (den s. k. S e
r-viusmuren), oriktigt av den romerska
traditionen uppkallad efter konung Servius Tul-
lius. Stora partier av denna mur finnas kvar
(bild 4); den anlades i kullarnas sluttningar
och förstärktes i öster, där det ej finnes
några höjder att ansluta sig till, genom en
jordvall och en vallgrav. Genom denna mur
blev R. en starkt befäst stad, som avskräckte
både Pyrrhos och Hannibal. Först under
Au-gustus’ tid fingo de gamla murarna förfalla.
Inom denna mur återuppbyggdes R. utan
ordnad stadsplan, med oformligt stora
kvarter, trånga och krokiga gator — förhållanden,
som blevo bestående ända till kejsartiden.
Längs vägarna utanför portarna brändes (el.
begrovos) de döda och restes de förmögnares
monument. Det äldsta bevarade provet på
en dylik stormansgrav är Scipionernas
grav (mellan Via Appia och Via Latina;
bild 5), vilken nyligen ånyo frilagts och
försetts med kopior av däri funna
gravmonument (originalen i Vatikanska museet) från
200-talet och framåt. Från slutet av
republikens tid och från kejsartiden finnas flera
bevarade stora gravar kring R., ss. C a e c i 1 i a
M e t el 1 a s grav vid Via Appia. ö. om
staden omtalas hemska
fattigbegravningsplatser. De stora vägarna från R:s portar
ordnades med stenläggning o. s. v.; viktigast
äro Via Appia (till Kampanien o. s. v.,
uppkallad efter Appius Claudius Caecus, censor 312),
från Porta Capena, Via Flaminia (till
Arimi-num och Gallia cisalpina), Via Tiburtina (till
Tivoli), den urgamla Via Salaria åt n. ö.,
Via Praenestina (till Praeneste), Via Latina
o. s. v. Anläggningar av stora
vattenledningar från de omgivande bergens floder och
källor började under Appius Claudius’
censo-rat 312 med Aqua Appia. De äldsta
ledningarna voro underjordiska, men på 140-talet
f. Kr. byggdes av censorn Q. Marcius Rex den
första stora ledning, vars vatten i en ränna
på arkader fördes fram på avsevärd höjd till
R:s murar.
Om den äldsta bostadstypen i R. se A
t-r i u m. Templen hade urspr. etruskisk form
och utsmyckning. Under och efter 200-talet
f. Kr. utbildades en hellenistisk-romersk
biandtyp, som bildar utgångspunkten för
kejsartidens tempel, med italisk plan men
med grekiska kolonner. De flesta
templen ombyggdes efter hand i denna stil.
Materialet var vulkanisk tuffsten, senare
blandad med travertin från Tivoli. Dessa tempel
fingo genom stucköverklädnad utseende av
marmortempel. Marmorn började användas
under l:a årh. f. Kr. Kvarstående prov på
senrepublikanska tempel äro: Fortuna
Virilis’ tempel vid Tibern (bild 6), de nu
frilagda templen på Piazza Argentina och
templen vid Forum holitorium under kyrkan
San Nicola in Carcere (under friläggande).
Uppförandet av fasta teatrar ansågs före l:a
årh. f. Kr. skadligt för sederna, men cirkusar
byggdes (Circus maximus, Circus Flaminius).
Man började smycka sina atrier med
hellenistisk lyx (delar av aristokratgårdar från
l:a årh. f. Kr. bevarade under Palatinens
kejsarpalats, bild 7) och uppförde sina gårdar
(domus) med murverk, gjutet av natursten
och murbruk, som överkläddes med
kvader-eller nubbsten el., efter Augustus’ tid, med
tegel. Hyreskasernerna (insulae) i de stora
kvarteren synas ha varit bräckliga och plan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
