Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosor - Rosornas krig - Rospigg - Ross, Christian Meyer - Ross, Hans Mathias Elisæus - Ross, sir James Clark - Ross, sir John - Ross, sir Ronald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Rosornas krig—Ross
1102
gusta Viktoria (vit); bland p e r n e t
i-a n arosor: Soleil d’ o r och Madame
Edo u ard H e r r i o t (skiftande från gult
till rosa); bland polyan t h a r o s o r: R ö
d-h a e 11 e och Ellen Poulsen
(körsbärs-röda) och Lady R e a d i n g (blodröd); bland
klätterrosor: Dorothy Perkins,
Tausendschön, American Pillar
och H i a w a t h a. Den först odlade och då
mycket populära klätterrosen C r i m s o n
r a m b 1 e r har nu ersatts med nya sorter.
Jfr vidst. färgpl. G. T-m.
Rosenodling. R. förökas genom frösådd,
sticklingar, ympning och okulering,
gammaldags rotäkta sorter kunna även förökas
genom delning och rotskott. Av frö förökas
allmänt R. rugosa och R. canina, som i stor
utsträckning nyttjas till underlag vid
förädling av andra sorter. Förädling av r. på
friland lyckas bäst i s. Sverige, i övriga delar
av landet sker förädlingen vanl. i växthus.
Till sticklingar äro skott lämpliga, som strax
förut burit blomma. R. fordra något
lerhaltig, näringsrik och lucker jord, väl
av-dikad och bearbetad till ett djup av 60—70
cm. Lämpligaste tiden för plantering på
kalljord är våren, i s. delarna av Sverige kan
även höstplantering förekomma. I växthus
odlas r. antingen som friplanterade i
jordbäddar el. inplanterade i krukor och lådor.
Krukrosor kunna även med fördel drivas i
boningsrum men böra helst placeras ute i det
fria under sommaren och under vintern
förvaras i källare el. dyl., tills drivningen
påbörjas i febr. el. mars. — Såväl stam- och
klätter- som remonterande buskrosor måste
under vintern skyddas för frost genom
täckning Vid avtäckningen på våren nedskäras
årsskotten, med undantag för klätterrosorna,
som endast intoppas något, till 10—30 cm
längd, d. v. s. svagt växande sorter skäras
kortare, så att endast 2—5 ögon el. knoppar
lämnas kvar på varje skott, då däremot på starkt
växande lämnas ända till 8—12 ögon,
mycket svaga skott bortskäras helt. Även vid
planteringen beskäras r., alla svaga skott
borttagas, och 3—4 av de starkaste lämnas
kvar, som intoppas ovanför tredje, fjärde el.
femte ögat. »Allmogerosorna» el.
»parkrosorna» behöva i regel ej beskäras. — R. angripas
ofta av skadedjur och svampsjukdomar, vilka
i tid måste bekämpas med besprutningsmedel,
i växthus även genom rökning. B. B-ck.
Litt.: J. P. Redouté & C. A. Thory, »Les
roses» (3 bd, 1817—24); E. Willmott, »The
genus Rosa» (2 bd, 1914); G. Täckholm,
»Zy-tologische Studien über die Gattung Rosa» (i
Acta Horti Bergiani 1922); E. Claesson,
»Rosor på friland» (1925); P. Herring, »Studier i
rosens kulturhistorie» (1928); A. Holzhausen,
»Om rosor» (1930).
Rosornas krig, se England, sp. 855.
Rospigg. 1. Inbyggare i Roslagen. Namnet
»rospiggar» har utvecklats ur fsv.
rodhs-byggiar, bebyggare av Roden (se
Roslagen). — 2. Roslagsskuta (se d. o.).
Ross, Christian Meyer, norsk målare
(1843—1904). Studerade i Köpenhamn och
München, målade elegant genre,
rokokoscener, italienskt folkliv och porträtt (»Jonas
Lie med fru», 1892; Nasjonalgalleriet i Oslo).
R. var sedan 1879 bosatt i Rom. G-g N.*
Ross, Hans Mathias Elisæus, norsk
språkforskare (1833—1914). Blev teol. kand.
1855 men studerade sedan språkvetenskap,
delvis i Tyskland och England 1856—60. Från
1866 slog han sig
på studiet av norska
dialekter och var 1868
med om att stifta
Norske samlaget. 1877
fick han fast
statsunderstöd för norsk
dialektforskning; en
några år senare (av
J. Sverdrup)
föreslagen professur vägrade
han mottaga. Som
resultat av ett väldigt
samlararbete
framstod hans huvudverk,
»Norsk ordbog» (1889—95; med en rad suppl.
1902—12), ett tillägg till I. Aasens ordbok
(1873). R. fogade 35,000—40,000 ord till
Aasens omkr. 50,000. Ett annat
betydelsefullt verk av R. är hans samling av 17
mo-nogr. »Norske bygdemaal» (i Kristiania
Vi-denskapsselskaps Skrifter 1905—09). (B.H-n.)
Ross, sir J a m e s Clark, engelsk
polar-farare (1800—62), brorson till John R.
Avancerade till konteramiral i engelska
flottan. R. deltog först i sin farbroders
expedition 1818, därefter i
Parrys fyra
expeditioner 1819—27 och
vidare i farbroderns
andra resa, då han
fastställde den
magnetiska polens läge.
Sin märkligaste resa
utförde han 1839—43
till s. polarområdet,
där han upptäckte det
efter honom
uppkallade Rosshavet, den
stora ismuren och de
bägge efter hans
far
tyg uppkallade vulkanerna Erebus och
Terror. Hans skildring av resan utkom i 2 bd
1846. R. gjorde 1848—49 ett misslyckat
försök att finna Franklinexpeditionen. H. G. S-s.
Ross, sir John, engelsk polarfarare
(1777—1856). Avancerade till konteramiral,
adlades 1833 och blev
s. å. brittisk konsul i
Stockholm. R.
utsändes 1818 på en
stats-expedition för
upptäckande av
nordvästpassagen men
misslyckades. Senare
företog han en ny
expedition, bekostad av hans
vän sir Felix Booth,
då Boothia Felix
upptäcktes, och deltog
1850—51 med en
privat expedition i
sö
kandet efter Franklinexpeditionen. Hans
berättelser om de första resorna (1819; 1834) äro
övers, till sv. (1833; 2 bd, 1835—36). H. G. S-s.
Ross, sir Ronald, engelsk läkare (f.
1857 13/s i Almora, Indien), började sina
medicinska studier vid S :t Bartholomews sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
