Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Rotterdamus—Rottneros
1136
Rijnhaven i Rotterdam.
frakter från England. R. är mer
speditions-och omlastnings- än aktiv handelsplats;
hamnen är en karakteristisk s. k. pråmhamn
(stora flytande sädeselevatorer etc.). Liksom
hamntrafiken ha handel (råbomull, socker, te
m. m.) och industri kraftigt vuxit; den
senare representeras av margarinfabriker,
skeppsvarv, brännvinsbrännerier, bryggerier,
tobaks-, kakao- och maskinfabriker m. fl. —
I R. har sv. kyrkan en sjömanskyrka
(sjömanspräst sedan 1909). M.
R. nämnes först i slutet på 1200-talet och
synes ha tillväxt genom sillfisket. Under
nederländska frihetskriget plundrades staden av
spanjorerna 1572. Antwerpens tillbakagång
på 1600-talet kom i viss mån R. till godo
liksom Rhentullarnas upphävande under
Na-poleonstiden. R:s utveckling till storstad
började i mitten på 1800-talet och sammanhänger
med hamnanläggningarna. Jfr »Der Hafen
von R.» (1926; utg. av staden R.). Ä. S-n.
Rotterdamus, Erasmus, se Erasmus
av Rotterdam.
Rotting, Ca’lamus, ett i tropiska Asien och
Australien hemmahörande, artrikt palmsläkte.
Det avviker från övriga palmer (utom det
amerikanska släktet Desmoncus) genom att
stamledstyckena äro långa, så att bladen,
som äro parbladiga, sitta spridda. De flesta
arterna äro lianer med det ovanför småbladen
utlöpande bladskaftet ombildat till ett med
bakåtriktade hullingar försett klänge.
Stammen är smal, vanl. omkr. fingertjock, och kan
nå en längd av ända till 150 m. Den från
bladslidorna befriade stammen av C. rotang
o. a. arter, spanskt rör, r., nyttjas till
käppar, stolar m. m. och de i omkr. 2 mm
tjocka remsor avskalade yttre delarna av
denna (»rottingbast») till varjehanda
flät-ningsarbeten. Frukterna av C. draco lämna
ett slags drakblod. — En i många fall
likartad användning som C. rotang har
bambu-grässläktet Dendrocalamus. G. M-e.
Rottmann, Karl, tysk målare (1798—
1850), reste 1826 till Italien och 1834—35
i Grekland. Han hade börjat med små
landskap från Oberbayern, tog dock tidigt intryck
av J. Kochs italienska landskap och skapade
ett personligt uttryck för skildring av
klassisk natur. I en sal i Nya pinakoteket i
München ses en serie av 23 grekiska
landskap, målade på Ludvig I:s beställning,
pano-ramaartat placerade. Ett senare släktled står
ganska kallt inför dessa en gång så
beundrade bilder. G-g N.*
Rottnen. 1. Sjö i s. ö. Småland,
genomflu-ten av Ronnebyån; 34 kvkm, 149 m ö. h.,
uppgives vara 28 m djup. Förr sjömalmstäkt.
— 2. Långsträckt sjö i Rottnaälvens dal.
Fryksdals härad, Värmland; 17 kvkm, 106
m ö. h., 50 m djup.
Rottneros, bruk i Sunne socken, Värmland,
vid Rottnaälvens avloppsfall till
Mellan-Fry-ken och R. station på Kil—Fryksdalens
järnväg; omkr. 300 inv. (1921). Omfattar
träsli-peri, sågverk, mek. verkstad och elektr.
vattenkraftstationer och äges av a.-b. R. bruk
(familjebolag inom släkten Montgomery;
aktiekap. 1,780.000 kr.), som även äger
Slottsbrons träförädlings-a.-b. med sågverk
vid Slottsbron i Ed. Bolagets årstillv.
uppgår till 3,000 stds trävaror samt 70,000 ton
våt mek. trämassa. — Godset R. ägdes vid
1400-talets slut och 1500-talets början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
