Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Naturförhållanden - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195
Rumänien (N atur förhållan den —N ärin gar)
1196
Naturförhållanden. Mer än halva ytan
upptages av den s. k. Karpaterregionen, bestående
av Biharbergen (se d. o.), Transsylvaniens av
Mures (M a r o s, se d. o.) och dess otaliga
bifloder starkt sönderskurna högland och den
av Maramuresbergen,Östkarpaterna och
Transsylvanska alperna bildade Karpaterbågen (se
Karpaterna); i v. faller inom R.
östranden av ungerska slätten (låglandet kring
Theiss, Crisana och Banatet). På
Karpater-bågens yttersida följer förlandsregionen. vars
n. del bildas av den podolisk-ryska platåns
fortsättning i Moldau och Bessarabien; den
genomskäres av floderna Siret (Seret) och
Prut och faller långsamt mot Svarta havet.
I s. skiljes den genom Donaus brottlinje från
n. Dobrudscha, som utgör en kvarstående
gnejshorst från permokarbon (högsta punkt
456 m), skild genom en annan brottlinje från
den prebalkanska platån, vars breda, mellan
Donau och Transsylvanska alperna belägna
del bildar den sänkta valakiska slätten,
bestående av yngre sedimentära, mest tertiära
bergarter, helt täckta av kvartära bildningar.
Valakiet är R:s rikaste jordbruksområde med
betydande ytor av svartjord. Det genomflytes
av talrika bifloder till Donau, av vilka Jiu,
Olt, som genombryter bergskedjan och bildar
gränsen mellan Oltenia i v. och Muntenia i ö.,
Vedea, Arges och lalomita äro de största.
Efter förvärvet av Transsylvanien är R. ett
av Europas mineralrikaste land med stora
fyndigheter av järn, koppar, kol, ädla
metaller och bergsalt. Järn och kol finnas även i
Banatet, kol dessutom i Moldau och på
sydsidan av Transsylvanska alperna. Här ligga
även rika oljefält, de mest betydande i
Pra-hova- och Dhmbovitadalarna. Längs
Karpa-terna och i Transsylvanien finnas varma och
kalla mineralkällor, som givit upphov till
mycket besökta kurorter. R. är ytterst
sjö-fattigt. Små bergsjöar förekomma i
Karpa-terna, små saltsjöar i Transsylvanien och de
torra stäpptrakterna. Om Donaudeltats
lagunland se D o n a u. Längs Svarta havet
ligger en rad stora, av sandrevlar avspärrade
laguner, s. k. limaner. Så gott som hela R.
avvattnas av Donau.
Klimatet är utpräglat kontinentalt.
Temperaturförhållandena för perioden 1923—28 voro
i Cluj (Klausenburg) i Transsylvanien (365 m
ö. h.) medeltemp. 8,4° C, maximitemp. 37,6°,
minimum —24,9°, frostdagar 128, i Sinaia i
Transsylvanska alperna (860 m) resp. 6,3°,
29.5°, —23° och 145, i Bukarest (82 m) 11°,
39.6°, — 26.4° och 100 samt i Constanta vid
Svarta havet 11,3°, 39°, —19,8° och 73.
Endast s. ö. Dobrudscha har milda vintrar.
Nederbörden växlar från 350—400 mm per år i
de torraste trakterna i ö. till 800—1,000 mm
el. mera i Karpaterna; Bukarest har 580 mm.
Betydligt över hälften faller under
sommarhalvåret. Våren är kort, sommaren het med
talrika åskväder, hösten lång och behaglig. I
låglandet blåser under vintern en kall n. ö.
vind (crivåt), under sommaren heta v. och s. v.
Växt- och djurvärld. I R. äro 64,484 kvkm
täckta av skog, därav 16,147 kvkm barrskog
(mest gran) och 48,337 kvkm lövskog,
företrädesvis bok (24,527 kvkm) och ekarter (15,487
kvkm). Låglandet i ö. och s. samt delar av
Transsylvanien ha stäppkaraktär. I det
ku
perade landet och i bergen sträcker sig
ekregionen till omkr. 850 m, bokregionen (högre
upp även ädelgran) till 1,200—1,400 m och
granregionen till 1,750—1,800 m. Ovanför
följer en subalpin region med bergtall, grönal,
alprosor etc. till 2,100—2,300 m. Den alpina
regionen är utbildad endast i fjällkedjans
högsta partier. Inom stäppområdet faller
Do-naudeltat, märkligt genom de oerhört
vidsträckta flytande vassarna (plaur). Floran är
ytterst rik (omkr. 3,300 arter blomväxter,
35 % av hela Europas); i R. sammanträffa
Mellaneuropas, Alpernas-Karpaternas,
Balkan-bergens, den ryska stäppens och
Medelhavsländernas floror. Även djurvärlden har
biandkaraktär. I Karpaterna förekomma gems,
björn, varg, lodjur, vildsvin m. fl. Bland
rovfåglarna märkes skäggamen. Reptiler äro
talrika (sköldpaddor ej sällsynta); i Banatet
finnes hornormen. Vattnen äro fiskrika; i Svarta
havet och nedre Donau märkas flera störarter
(se vidare nedan, sp. 1197).
Av befolkningen äro omkr. 77 % rumäner,
7,3 % magyarer, 6,6 % judar, 4 % tyskar,
2,2 % ryssar, 1 % bulgarer, återstoden turkar,
tatarer, rutener, serber, polacker, greker,
zigenare (25,000), armenier m. fl. Yta och
befolkning inom de historiska landsdelarna
angivas i följ, tabell:
Landsdelar
Areal
i kvkm
Inv.
1930
Moldau ..................... 38,058 2,413,123
Muntenia\v , .. / 52,505 4,026,005
Oltenia /valaKlet ......... \ 24,078 1,516,472
Dobrudscha ................. 23,262 811,332
Transsylvanien ............. 61,622 3,217,149
Banatet .................... 18,393 942,072
Ma^amureJ................... 22-185 1.387,675
Bukovina ................... 10,442 845,903
Bessarabien ................ 44,422 2,865,506
Befolkningen är tätast i Bukovina
(departementet Cernauti 161 per kvkm),
glesast i Dobrudscha (departementet Tulcea 21
per kvkm). 20 % av befolkningen äro bosatta
i städerna. De största äro huvudstaden
Bu-curesti (Bukarest) 631,288, Chisinaü (Kisjinev)
117,016, Cernauti (Czernowitz) 111,122, lasi
(Jassy) 102,597, Galatl (Galatz) 101,148 och
Cluj (Kolozsvär, Klausenburg) 98,550. — Den
sociala klyftan mellan de högre, jordägande
samhällsklasserna, bojarerna, och
bondebefolkningen, som brukade jorden på arrende,
har genom agrarreformen börjat utjämnas.
Judarna, vilkas medborgerliga rättigheter
varit starkt beskurna och som även utsatts för
pogromer o. a. förföljelser, ha fått sin
ställning förbättrad (jfr dock Numerus
clau-s u s). Däremot ha de nationella
minoriteterna, som efter världskriget bragts inom R:s
gränser, framkallat aktuella politiska
problem. Den språkliga splittringen är störst i
de f. d. ungerska riksdelarna; här bo, jämte
rumänerna, magyarer (i ö. Transsylvanien
kallade szekler) och tyskar (avkomlingar av
sachsiska kolonister). I Bessarabien bilda
bl. a. ukrainare (rutener) och ryssar
beak-tansvärda minoriteter. Jfr nedan,
Författning, sp. 1200.
Näringar. R. är ett utpräglat bondeland.
J ordbruket intar en dominerande
ställning inom näringslivet, och R. är f. n. ett
av Europas främsta spannmålsproducerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
