Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rundradio - Rundskrift - Rundskrivelse - Rundstav - Rundstycke - Rundt, Anders Joel - Rundtimmer - Rundtörn - Rundvirke - Rune, Axel Olof - Runeberg (Runneberg), släkt - Runeberg, Fredrika Charlotta - Runeberg, Hjalmar Johannes (Nino) - Runeberg, Johan Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Rundskrift—Runeberg, J. L.
1216
10 % till gudstjänster, 8 % till teater och
resten till nyheter, barnprogram etc.
De mikrofoner, som upptaga de olika
programinslagen, äro vanl. uppställda i för
erhållande av god akustik särskilt inredda lokaler,
studios. Ej sällan sker direkt upptagning,
inom- eller utomhus, av offentliga
föreställningar, t. ex. operor och större konserter.
Anslutningen till rundradiorörelsen har
hastigt blivit mycket stor. Enl. senaste
uppgifter (början av 1932) finnas i England 4,556,740
licensinnehavare, i Tyskland 4,168,440, i
Danmark 489,136, i Norge 109,355 och i Finland
116,850. I Sverige var samma siffra 573,550
för mars 1932. I U. S. A. beräknas antalet
radiomottagningsapparater till 12 mill.
De europeiska rundradioföretagen ha
sam-manslutit sig till en union (Union
internatio-nale de radiophonie) för bevakande av
gemensamma intressen. Denna har hittills
huvudsaki. sysslat med fördelning av för r. avsedda
våglängder på de olika länderna samt
ordnandet av litterära och musikaliska
ägande-rättsfrågor m. m. G. R-d.
Rundskrift, ett slags upprättstående
skrivstil med starkt rundade och breda penndrag.
Rundskrivelse, se Cirkulär.
Rundstav, i arkitektur och möbelsnickeri
använd list, som i genomskärning har formen
av en halvcirkel el. del av en sådan. Visar
genomskärningen mindre än en halvcirkel,
begagnas uttrycken kvartstav, tredjedelsstav
o. s. v. Upk.*
Rundstycke, myntv., se Runstycke.
Rundt, Anders Joel, finländsk skald,
bördig från Österbotten (f. 1879), har verkat
i Helsingfors som folkskollärare. R. har
utgivit diktsamlingarna »ödemark» (1912),
»Skogen och fältet» (1915), »Den stilla ån»
(1920), »Kväll vid floden» (1924), »Det stilla
ljuset» (1929), »ön och stjärnan» (1931); de
innehålla huvudsaki. fina och känsliga
naturskildringar. G-r C.
Rundtimmer, virke, som ej bilats el. sågats.
Rundtörn, sjöv., se Knop 1.
Rundvirke, kollektivbegrepp för runt,
oarbetat virke. Benämningen brukas mest om
pålar, stolpar, stör o. dyl. W. E-n.*
Rune, Axel Olof, riksdagsman (1866—
1927), borgmästare i Västervik 1902. R.
tillhörde 1906—19 Andra kammaren och därefter
till 1927 Första kammaren. Han var led. av
bevillningsutskottet från 1912 och led. av
kommunalskatteutskottet 1920; dessutom var
han medlem av flera kommittéer. R. ingick
först i Liberala samlingspartiet, vars
förtroenderåd han tillhörde 1917—23. Efter dess
sprängning ingick han 1924 i den liberala
riksdagsgruppen och tillhörde från 1926
Frisinnade folkpartiet. 1919—27 var han ordf, i
landstinget för Kalmar läns n. del. Gl.
Runeberg (tidigare även Runneberg),
svensk-finländsk släkt, härstammande från
Jämtland. Första kända släktmedlem är
dragonen Erik Larsson R., östgöte (även
Rönberg; i äldre källor Lars F a 1 c k),
som säges ha omkommit i norska fjällen 1718.
Hans son Lars R. (1679—1773) var
kyrkoherde i Alunda och far till sekr. i
borgarståndet Edvard Fredrik R. (1721—1802)
samt lantmäteridir. Ef r a i m Otto R. (1722
—70), bägge kända som nationalekonomiska
författare. Deras brorson sjökaptenen L
o-rens Ulrik R. (1772—1828), g. m. Anna
Maria Malm (1782—1834), var far till
skalden J. L. R. (se nedan). Söner till J. L. R.
voro skulptören W. M. R. och prof. J. W. R.
(se nedan). Son till den förre är skalden Hj.
J. R. (se nedan) och till den senare Birger
R. (f. 1875), e. o. prof. 1921 och ord. prof.
1931 i kirurgi vid Helsingfors univ. — Jfr
H. Söderstéen i Genealogiska Samfundets i
Finland Årsskrift, 2, 1918. H. E. P.
Runeberg, Fredrika Charlotta, f.
Tengström, finländsk författarinna (1807
x/9—187 9 27/5), brorsdotter till ärkebiskop J.
Tengström, g. m. J. L. R. Hon hade
litterära intressen och
be-gynte tidigt själv
författa. Då J. L.
Runeberg redigerade
Helsingfors Morgonblad,
hjälpte hon honom
med arbetet och
publicerade där även
originalbidrag.
Uppmuntrad av sin man
och av J. V.
Snell-man, började hon i
mitten av 1850-talet i
dennes Litteraturblad
trycka små skisser
och noveller, som sedan samlades i
»Teckningar och drömmar» (1861). Innehållet rör
sig mest om kvinnans ställning i samhället
och äktenskapet. Hennes tankar äro trol.
påverkade av Fredrika Bremers, formen av C. J.
L. Almquist och H. C. Andersen. Romanen
»Fru Catharina Boije och hennes döttrar»,
från Stora ofreden (skr. på 1840-talet), utgavs
1858; den följdes av »Sigrid Liljeholm» (1862)
med motiv från klubbekrigets dagar. Hennes
diktning avbröts av J. L. Runebergs sjukdom,
då vården om honom tog all hennes tid. Efter
hans död offentliggjorde hon några små
skisser. Hon upptecknade även minnen om J. L.
Runeberg. Litt.: Helena Westermarck,
»Fredrika R.» (1904); R. F. v. Willebrand,
»Fredrika R.» (i Skrifter utg. af Svenska
Litteratursällskapet i Finland, 63, 1908). G-r C.
Runeberg, Hjalmar Johannes (Nino),
finländsk skald (f. 1874), son till Walter M. R.;
fil. dr. I R:s första diktsamlingar (»Dikter»,
1899, »Nya dikter», 1902) bilda de patriotiska
dikterna den centrala delen; hans senare
samlingar (»Dikter», III, 1908, »Legender», 1928)
ge främst uttryck åt en teosofisk
världsåskådning. G-r C.
Runeberg, Johan Ludvig, finländsk
skald (1804 5/2—1877 e/5); jfr släktart. R.
föddes i Jakobstad i Österbotten och inskrevs
1822 som student vid univ. i Åbo. Det
uppehälle han genom privatundervisning kunde
skaffa sig var mycket knappt, och därför
mottog han 1823 anbudet om en kondition i
Saarijärvi socken hos kapten af Enehjelm och
kronofogden Danielson. Här hörde han
berättelser om kriget 1808—09, i vilket kapten af
Enehjelm deltagit. Sommaren 1825 flyttade
R. med familjen af Enehjelm till Ruovesi.
Här lärde han känna en gammal fänrik
Pe-lander; minnen av samtalen med honom ha
måhända spelat in, då R. senare tecknade
Fänrik Ståls gestalt. 1826 återvände R. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
