Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Ryssland (Författning, förvaltning och rättskipning)
1330
flygdepåfartyg, 7 minfartyg, 6 kanonbåtar,
4 isbrytare, 3 skolfartyg, 5 motortorpedbåtar.
— Svartahavsflottan består (1932) av 1
slagskepp om 24,000 tons deplacement, 3 kryssare
om 6.800 tons deplacement, 14 jagare om 600
—1,800 tons deplacement, 5 u-båtar om 400—
800 tons deplacement, 8 kanonbåtar, 1
minfartyg, 12 minsvepare, 1 isbrytare samt
skol-och specialfartyg. ö-g.
Flygvapnet. Röda luftflottans
förvaltning är underställd revolutionära krigsrådet
och är delad i 7 underavd. Sammanlagt
finnas (1932) 20 luftbrigader, var och en
sammansatt av 2 bombeskadrar (om 25 flygplan)
och 2 jakteskadrar (om 30 flygplan).
Flygvapnet förfogar över 2,200 flygplan. Härtill
komma ytterligare 6 marinflyggrupper,
fördelade till Östersjön och Svarta havet, ö-g.
Det fasta försvaret. Av hela det
mot v. utbyggda omfattande
fästningssyste-met har R. efter världskriget kvar endast den
föråldrade fästningen Kiev. Även de
kaukasiska fästningarna ha gått förlorade, så att
R. för tillfället kan sägas sakna ett fast
försvar till lands. — Också beträffande
sjöfästningarna ha stora förändringar inträtt; Peter
den stores fästning (se d. o.) har sönderfallit,
och till Leningrads försvar återstår endast
Kronstadt med tillhörande verk. — Vid
Ishavet anlades i samband med
Murmanjärn-vägens framdragande till Kola en
örlogssta-tion på ön K i 1 d i n ö. om Kolavikens
mynning. — Vid Svarta havet äro de viktigaste
örlogshamnarna Nikolajev och Se
vas-t o p o 1. — Vid Stillahavskusten är
Vladivostok örlogshamn. L. af P.
Författning, förvaltning och rättskipning.
De Socialistiska sovjetrepublikernas union
(Sojuz sovetskich sotsialistitjeskich respublik
— SSSR) bildades 1922 genom
sammanslutning av Ryska socialistiska federativa
sovjetrepubliken (RSFSR), Ukrainska socialistiska
sovjetrepubliken (USSR), Vitryska
socialistiska sovjetrepubliken (BSSR) och
Transkau-kasiska socialistiska federativa
sovjetrepubliken (ZSFSR). Som medlemmar av
Sovjetunionen inträdde 1925 ytterligare två
socialistiska sovjetrepubliker, näml, de Uzbekiska
(UzSSR) och Turkmeniska (TurkSSR),
varjämte Tadjikiska socialistiska
sovjetrepubliken (TadSSR) 1929 upptogs som
självständig unionsmedlem. Förbundsstaternas och
övriga autonoma enheters politiska ställning
samt de administrativa områdenas areal och
folkmängd framgå av följ, tabell:
Landsdelar
Areal i
kvkm
Beräknad
folkmängd
1931
Ryska SFSR .............. 19,709,409 111,158,600
Norra området ............ 1,119,100 2,537,200
Autonoma Komiomr.... 396,245 235,000
Leningradområdet ............ 341,416 6,023,700
Västra området .............. 163,827 6,764,800
Moskvaområdet ............... 162,000 11,132,700
Ivanovos industriområde 124,369 4,477,000
Nizjnij Novgorodområdet 270,000 7,754,700
Autonoma Mariområdet 22,413 500,800
Autonoma Votjakomr. 30,614 824,000
Tjuvasjiska ASSR .... 18,300 917,100
Centrala svartjordsomr. 191,941 11,872,900
Mellersta Volgaområdet 236,000 7,691,600
Mordvinernas
autonoma område ................ 26,000 1,421,600
Nedre Volgaområdet .... 333,978 5,878,300
Volgatyskarnas ASSR 27,152 631,300
Landsdelar Areal i kvkm Beräknad folkmängd 1931
Autonoma
Kalmuckom-rådet 74,513 164.500
Nordkaukasiska området 293,616 9,241,200
Autonoma Adygeomr. 3,015 124,400
Ingusjiska autonoma området 3,193 82,200
Autonoma
Kabardino-B alkar ska j aområdet 11,550 224,100
Autonoma
Karatjajevo-området 8,142 70,800
Nordossetiska
autonoma området 6,306 166,700
Tjerkessiska autonoma området 1,403 40,500
Tjetjenska autonoma området 11,500 460,000
Uralområdet 1,709,751 7,688,400
Västsibiriska området ... 1,304,778 8,767,200
Ojratiska autonoma området 90,358 125,500
Chakasiska autonoma området 54,422 108,500
Östsibiriska området .... 3,568,458 3,143,400
Burjät-mongoliska ASSR 376,391 575,100
Fjärran österns område 2,333,537 1,593,400
Karelska ASSR 145,226 285,300
Tatariska ASSR 67,363 2,720,100
Basjkiriska ASSR 151,840 2,969,500
Krimska ASSR 25,881 803,200
Dagestanska ASSR 55,272 872,400
Kazakska ASSR 2,852,619 7,115,500
Karakalpakska autonoma området 124,000 379,000
Kirgisiska ASSR 195,237 1,138,700
Jakutiska ASSR 3,927,200 308,400
Ukrainska SSR 451,767 31,403,200
Moldauiska ASSR 8,481 612,900
Vitryska SSR 126,792 5,246,700
Transkaukasiska SFSR ... 187,129 6,426,700
SSR Aserbeidjan 85,963 2,510,800
Nachitjevanska ASSR 5,988 111,800
Autonoma
Nagornyj-Karabagområdet ... 4,160 132,700
SSR Armenien 30,948 1,032,700
SSR Georgien (Grusien) 70,218 2,883,200
SSR Abchasien 8,584 228,200
ASSR Adzjaristan ... 2,911 141,500
Sydossetiska autonoma området 3,920 94,400
Turkmeniska SSR 449,049 1,137,900
Uzbekiska SSR 171,978 4,685,400
Tadjikiska SSR 141,839 1,174,100
Bergsbadaksjanska
autonoma området 56,884 32,300
Sedan unionsförfattningen genomfördes, ha
åtskilliga förändringar ägt rum vid olika
tidpunkter. Sålunda har t. ex. Vitryska
SSR 1926 betydligt utökats, den
autonoma Bergsrepubliken uppdelades 1924, andra
områden ha h. o. h. nybildats eller fått
förändrad politisk ställning inom unionen.
Enl. Sovjetunionens 6 juli 1923 utfärdade
grundlag tillkommer högsta makten dess
sovjetförsamling (Sezd sovetov), vilken
sammanträder vartannat år. Dess medlemmar
utses av de särskilda områdenas (i RSFSR)
el. republikernas sovjetförsamlingar så, att
25,000 väljare i städerna, resp. 125,000 inv.
på landsbygden företrädas av ett ombud.
Det egentliga parlamentet är emellertid den
centrala exekutivkommittén (Tsentralnyj
is-polnitclnyj komitet — TsIK), som är
sammansatt av ett unionsråd och ett
nationaliteternas råd. Det förstnämndas omkr. 450
medl. väljas för varje tvåårsperiod av
unionens sovjetförsamling, medan i
nationaliteternas råd ingå fem ombud för varje särskild
republik och ett ombud för varje autonomt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
