Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sharp, William - Sharpee - Sharpeyska trådar - Sha-si - Shasta, Mount - Shaw, Byam John - Shaw, George Bernard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Sharp, W.—Shaw, G. B.
754
Sharp [Jäp], William, skotsk författare
(1855—1905), även bekant under pseud. Fiona
Macleod. Begav sig 1877 till Australien, slog
sig efter återkomsten ned i London och blev
1885 kritiker i Glasgow Herald. S. utgav
antologien »Lyra celtica» (1896; tills, m. sin
hustru), »Sonnets of this century» (1886),
»American sonnets» (1889), skrev romaner
(»The sport of chance», 1887, »The children of
to-morrow», 1889, »Silence farm», 1899),
biografier (Rosetti, 1882, Shelley, 1887, Heine,
1888, R. Browning, 1890), vers (»The human
inheritance», 1882, »Earth’s voices», 1884,
»From the hills of dreams», 1896, under
namnet Fiona Macleod, och »Sospiri dTtalia», 1906).
Från 1894 offentliggjorde han under pseud.
Fiona Macleod berättelser och skisser med
ämnen ur keltiskt liv: »Pharais, a romance of
the isles» (1894), »The sin-eater» (1895;
»Synd-ätaren», 1915) o. s. v. 1897 saml. uppl. Sedan
ha utkommit »The dominion of dreams»
(1899), »The winged destiny» (1904) samt
efter hans död »Where the forest murmurs»,
»The house of Usna» etc. På svenska finnes
översatt efter ett urval i Tauchnitz »Wind
and wave» (1902; »Vind och våg», av Karin
Hirn, med kort biogr., 1910). — Se biogr.
över S. av hans hustru, Elisabeth A. Sharp (2
bd, 1912), vilken även utgivit ett urval av
hans dikter, »Poems» (s. å.). J. M. (S. B. L.)
Sharpee [fäpi’], i mitten av 1800-talet
framkommen segelbåtstyp, flatbottnad och
försedd med centerbord (se d. o.). S. har en
el. två master med guntersegel (se d. o.) och
har kommit till användning vid ostronfiske
på bankarna utanför Connecticut, Long island
och Nord-Carolina. ö-g.
Sharpeyska trådar [,fä’piska-], anat., se
Tänder. De äro benämnda efter
William Sharpey (1802—80), som var
lärare i anatomi och fysiologi vid Londons univ.
Sha-si [Ja-si], stad i s. delen av kin. prov.
Hu-pei, vid Yang-tsi-kiang, genom kanaler
förbunden med Han-kou; 95,843 inv. (1929).
Betydande handelscentrum i bomullsdistrikt.
S. öppnades för utländsk handel 1895. I S.
har Sv. missionsförbundet en station (gr. 1884)
med folkskola, sjukhus och kinesisk läkare.
Shasta [Jä’sto], Mount, se
Kaskadbergen.
Shaw [Jä], Byam John, engelsk målare
(1872—1919). Studerade vid akad. i London
från 1889 och rönte starkt inflytande av den
prerafaelitiska riktningen. S. vann framgång
med den symboliska målningen »Rose Mary»
(1893; Liverpools galleri). Stark känsla för
den dekorativa linjen är ett genomgående
drag i S:s teckningar till R. Brownings
»Poems» (1898), Boccaccio (1899), Shakespeare
(1900), E. A. Poe (1909) m. fl. G-g N.*
Shaw [Jä], George Bernard, engelsk
författare (f. 1856 26/?). Måste tidigt slå sig
fram på egen hand och kom 1876 till London
för att ägna sig åt skriftställeri. Från denna
tid härstamma några prosaberättelser, »The
irrational knot» (1880; »Omaka», 1909), »Love
among the artists» (1881), »Cashel Byron’s
profession» (1882; senare dramatiserad under
titeln »The admirable Bashville») och »An
un-social socialist» (1883; samtliga i billiga uppl.
1914). Efter inträde 1884 i Fabian society
verkade han ivrigt i nära förening med Sidney
Webb både i tal och skrift för dess
socialistiska idéer (1889 »Fabian essays», delvis av
honom själv). Även senare återkom han till dessa
intressen, »Fabianism and the empire» (1900),
»Socialism for
million-naires» (1901; sv.
övers. 1915), »The
com-mon sense of
munici-pal trading» (1904;
nytr. 1908) och
»Fabianism and the fiscal
question» (1904). En
polemik från 1894,
»Socialism and
supe-rior brains» (sv. övers.
1915), har sedermera
utgivits i bokform. W.
Archer hjälpte honom
in på tidningsmanna-
banan som allmän kritiker över konst,
musik, litteratur etc. (1885—88 i Pall Mall
Ga-zette, 1888—90 i Star, 1890—94 i World och
1895—98 i Saturday Review). Hans
teaterartiklar utgåvos 1907 under titeln »Dramatic
opinions and essays». I »The quintessence
of Ibsenism» (1891; 2:a uppl. 1913) och »The
perfect Wagnerite» (1898; 3:e uppl. 1913)
hävdade S. Ibsens och Wagners betydelse. S:s
första dramer voro »Widowers’ house»
(»Änklingars hus»; 2 akter i ett slags samarbete
med Archer 1885; fullb. 1892) och »The
phi-landerer» (1893; »Kurtisören»). S:s tredje
drama, »Mrs Warren’s profession» (1894; »Mrs
Warrens yrke», uppf. i Sthlm 1908),
skildrar hur en ung, universitetsuppfostrad
kvinna upptäcker sin mors yrke,
bordellvärdinnans. Det förbjöds först av teatercensuren.
När S. utgav de två banden »Plays pleasant
and unpleasant» (1898; »Behagliga stycken
och obehagliga», 1907—08; de tre ovannämnda
bilda senare delen), hade han ännu ej
vunnit någon publik i England. De fyra
»behagliga» styckena, »Arms and the man» (1894;
»Hjältar», uppf. i Sthlm 1906; mot
krigsromantiken, förlagt till kriget mellan Serbien
och Bulgarien 1885), »Candida» (1894; uppf. i
Sthlm 1908; ett psykologiserande
äktenskapsdrama), enaktaren »The man of destiny»
(1895; »ödets man»; med Napoleon som
huvudfigur) och »You never can tell» (1897;
»Man kan aldrig veta», uppf. i Sthlm 1908;
behandlande problem ur det moderna
familjelivet), slogo småningom igenom, och »The
de-vil’s disciple» (1897; »Djävulens lärjunge»,
uppf. i Sthlm 1909), förlagt till Nordamerika
1777 och utan tvivel S:s verkningsfullaste
liksom traditionstrognaste stycke, det delvis
spexartade »Cæsar and Cleopatra» (1898) och
»Captain Brassbound’s conversion» (1889), en
spännande melodram, sammanfördes i tryck
under titeln »Three plays for puritans» (1900)
och bidrogo starkt till hans publikgunst. »Man
and superman» (1903; »Mannen och hans
öfverman», uppf. i Sthlm 1908), framställande
kvinnan som jägaren och mannen som
villebrådet, »John Bull’s other island» (1904), som
ställer irländare och engelsmän mot varann,
»Major Barbara» (1905), där frälsningsarmen
fördes upp på scenen, enaktaren »How he lied
to her husband» (1904), »The doctor’s
dilemma» (»Doktorns dilemma», 1906; uppf. i Sthlm
1912), en satir över läkarna, »Getting mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
